Den humana makten, och makten du sitter på och utövar för att du faktiskt kan!

Finns där någon skillnad?

Ja, jag törs nog i allra högsta grad påstå att där finns en human och perspektiv/objektiv skillnad..

Shit, vad menar blondie nu?
Jo jag menar som så. Att låt mig berätta en historia...

Det fanns en lag en gång för många många hundra år sedan. Som sa att om du inte är ärlig så får du böta ALLA dina guldmynt som du faktiskt har.

Adele 10 år hade en bror som var 8 år. Brodern kallades för Stille. Stille blev väldigt mobbad på gården där dom bodde, bara för att Stille kunde en hel del om diverse saker. De äldre barnen brukade slå Stille, när han kom med påståenden som tex att om din pappa/mamma far med osanning om vem som kastat ett papper på gatan så kunde de bli av med alla pengar som man hade i sitt hushåll.


Såg man tex att det var Arnold som faktiskt gjorde gärningen så var man ju tvungen att berätta detta, då det kostade "staten" en hel del summa pengar att få någon att faktiskt plocka upp skräpet efter honom. Arnold borde faktiskt få en varning om nedskräpningen och få en chans att städa upp efter sig. Men om man nu inte visste vem som gjort sig skyldig till nedskräpningen, så måste man faktiskt ta in någon som då tjänar pengar på att tex "städa i staden"

Adele då 10 år gammal. Är på väg ut för att leta efter sin bror. Klockan var mycket och hon var orolig att mamma och pappa skulle bli arga på honom då han var ute sent och lekte.

Hon går förbi en dunge, när hon hör någon viska några ord.

-Förlåt vad sa du? Frågade Adele mot busken, då hon inte kunde se någon där.

Kom! Sade en röst inifrån dungen. Kom ska jag visa dig vad mycket guldmynt jag funnit i dag.
Nyfiket styrde Adele sin väg in i dungen, för att se om de kanske hittat någon skatt i närheten.

När hon kommer in i dungen så blir Adele våldsamt överfallen, hon blir nedtrampad i den smutsiga leran som fanns där. Lilla rara underbara Adele som faktiskt bara var ute för att leta reda på sin bror. Hon låg nu på marken, trasig och samman för att hon blev lite nyfiken och litade på en god/intressant röst.

Stille, som faktiskt bara var några meter från händelsen hör hur någon gråter högt, ja han hör hur någon verkligen inte mår bra.. Han springer fort fram mellan snåren, han river upp sina armar när han genar mellan buskagen.
När han plötsligt kommer fram mitt in i dungen för att se sin storasyster ligga på marken nedsparkad, blodig och gråtandes ropar hans namn.

Stille är trots allt bara 8 år som var på upptäcktsfärd där han såg vårens storkar komma till byn. Han sprang efter dom för att få en glimt av dessa enorma fåglar, då han lite försvann vilse. När systern blev orolig och gav sig ut för att finna Stille, blev så pass nedslagen i lera så hon inte klarat att resa sig upp.

Stille rusar in mot byn för att hämta Göte, som var en tonårspojke som man alltid kunde vända sig till.

-Göte!!! Kom, kom skynda dig Adele har blivit överfallen och hon har blod i sitt ansikte och hon gråter. Hjälp mig, skyyyynda dig.

Göte skyndar efter Stille för att komma fram till platsen där Adele ligger i detta nu, medvetslös på den våta marken.

Göte ser hur en äldre tonåring springer därifrån skrattandes och säger orden. - ha ha vi tog de rikas dotter, hon fick känna marken med sin mun som vi andra fått.. Göte springer det snabbaste han kan för att kanske kanske hinna i fatt denna iskalla människa som gjort detta mot lilla Adele.


Han kommer i fatt honom och han blir snabbt nedsvingad av denne tonåring i gräset. Göte tar tag i hans hand som håller runt hans hals för att kunna komma ur dennes abrupta handtag. Han försöker skrika, han försöker stampa på hans fot, men utan något som helst resultat i att kunna komma ur denna killes vrede.

Vad är det där? Vänta hallå akta dig, där var just en rävsax!!! Tonåringen faller platt matt i rävsaxen och ylar högt att hjälp mig hjälp mig, jag kommer att dö.

Göte tar fram sin morakniv han har i sitt bälte och drar överhylsan i rävsaxen så att den faktiskt släpper loss tonåringen.

Förlåt förlåt, säger tonåringen förlåt mig för mina gärningar. Bakom honom så står den varg som suktat efter människan i denna dal i ett flertal dagar och nätter. Vargen tar tag i tonåringen så pass hårt att han bara slungas med. Göte som står där försöker allt han kan för att kunna hjälpa honom ur det stora varggap som han faktiskt fastnat i.

SLÄPP ropar både Adele och Stille bakom trädet till Göte, släpp honom du kan inget göra, du kan inte offra ditt egna liv.

Dagen därpå så ska i staden utredas vad som inträffat. Måste lägga till också att i och med denna sanning som alltid måste talas så måste man också ALLTID riskera sitt egna liv för någon annan.

Här har vi då Göte, som faktiskt gav upp. Han släppte taget om tonåringen som tyvärr blev ett byte för vargen.

Adele o Stille blev förhörda hur Göte hade skött detta i all ära.

Dom visste väl att de var tvungna att tala sanning, för att annars riskera att förlora alla deras föräldrars guldmynt. Också att Göte, den räddande handen skulle hamna i fängelsehålan...

Här får ni liksom skriva slutet lite själva. Måste vi stjälpa bara för att vi har lagen på vår sida och för att vi verkligen kan??? Eller säger ni att vargen valde sitt byte mellan två och försvann i väg med den ena?
Inte för att jag är emot lagen på något vis, tvärtom. Menar bara helheten på våra sätt att tänka i olika situationer.


Sanningen kan verkligen vara ärlig och rättvis på två sätt......

Sanningen kan också vara en ren lögn då den är någon annans lögnaktiga sanning...



Jag är ju som dom flesta känner till, en tänkare och en väldigt sanningsenligt talande person.

Jag funderar en del kring hur folk faktiskt agerar och i vissa situationer tänker..

Är så otroligt trött på att folk råkar illa ut när de agerar i sin godhet.


Tack för att ni lyssnar och snart kommer HELA sanningen om nånting som verkligen berör. Jag jobbar fortfarande på det. Men det skall ut!! :-)

Trevlig lördagskväll mina goa läsare. <3

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Detta inlägg riktar sig till alla slags människor som på något sätt faktiskt blivit en förälder!

Jag är ju då känd för att både tala och skriva om känslor i en stor tyngd. Jag har sett så mycket på resan genom mitt liv, men jag har även snappat upp en hel del känslor som jag faktiskt både hört och sett i olika sammanhang.

Och något som verkligen berör mig är just när en människa sitter där och känner sig sådär totalt värdelös. Ja "den" liksom tror inte att planeten Jorden var ett ställe som just den var menad till.

Personen frågar sig själv många gånger att. - vad har jag här att göra? Vem lyssnar på mig? Vem vill dela mina åsikter? Finns där någon som faktiskt bryr sig? Kan någon verkligen älska just mig?

Ja vet du, att det finns ju någon där exakt hela tiden! Du är ju faktiskt en förälder. Du har barn. Du har satt en människa till Världen, eller så har du satt en människa i denna Värld som just DITT barn!

Ett barn, en individ som du ska vaka över, vårda och på alla sätt och vis och finnas till för i både gott och ont. Genom trassliga snår men även över öppna ängar.

Där har du en liten liten människa ( ett barn ) som faktiskt ser upp till de saker du gör för just den.

Du sitter där med kräkpåsen i handen och håller undan håret på din dotter när hon är magsjuk.
Förstår du då vilken trygghet du ger ditt barn? Den blicken som hon då ger dig är en blick av trygghet, värme och kärlek. Men dock en blick av hat för kräkning, det ska vi inte komma i från ;-) Skämt å sido! Den tryggheten du då gav just henne kommer hon att minnas i livet och kanske få henne stark många gånger när hon kanske blir magsjuk igen. Hon kommer återberätta detta om och om igen för att i sin tur göra samma sak för just SITT barn.

Med mina i dag sex st barn så törs jag säga en del om både uppfostran, känslor men även realitet.

Kommer du ihåg själv när du var liten? Kanske hade du ett rent jävla (på ren Svenska) helvete, med föräldrar som söp, knarkade eller kanske inte bara ville vara hemma och vara den förälder som de borde vara.

Möttes du av knytnävslag av någon i din närhet bara för att du inte riktigt var som just "dom" ville?
Fick du sitta där timma ut och timma in och bara vänta på att någon ens skulle tilltala dig? Kände du att ALLT i hela Världen betydde mer än vad just du gjorde?

Satt du där ledsen och innerligt hoppades på en tröstande kram?

Eller hade du en kärleksfull och trygg uppväxt?


Oavsett vad, så tror jag att jag kan säga att DU verkligen VILL ge barnen en trygg och säker både uppväxt och framtid.

Ni som for illa måste nog nånstans inom er sagt till er själva att. -Jag kommer ALDRIG att bli en sådan förälder. Nää, men lik förbannat så sitter ni där och tvivlar på er själva och på de orden jag inledde inlägget med.

Ni är ju helt fantastiska. Ni är föräldrar, ni är viktiga för i alla fall en person. Det finns en liten gurka där i rummet bredvid, som VET att du finns där när han eller hon vaknar.

Ni betyder något för någon, glöm inte det.

Det komiska i detta är att i just detta nu så hör jag en svag liten röst. -Mamma, kom. Jag springer in för att se en febrig liten Jeline 2 år kika upp bara för att be om sin goseåsna Disa som hon inte kunde finna bland täcken och filtar. Jag gav henne den och klappade henne på kinden och sa att Mamma och Pappa är här ute. Vi tittar på dig innan vi lägger oss.

Jag menar att SJÄLVKLART har man velat hänga sig själv upp och ner och önskat att ens unge med allt för stort sockerintag som bara står och skriker ska slänga sig själv i väggen och sluta skrika och springa runt. Den som nekar till det, kan själv slänga sig i väggen. För vet ni! Vi är liksom människor och att ett barn gör sånt är ganska normalt. Tyvärr kan vi vuxna tänka. Men tänk då själva om barnet inte kan få ut sin "rastlöshet" kan vi kalla det. Hur sjutton skulle då det barnet må inuti?

Förlåt men måste bara få jämföra/relatera med oss vuxna. Vi tar en sup, ett glas vin, en öl eller kanske en cider då och då. Tänk om bror duktig skulle stått med pekfingret och sagt att. -Nääää nääää nääää ingen sup här inte, här har du ditt glas vatten. Vad hade du själv tyckt då? Du får ickesanicke gå på någon fest, du ska bara alla dar i veckan vara glad, lugn och timid.. Nä ni fattar själva va, vi är fortfarande människor. Även om vi bara är ett litet barn.

Men åter igen ni är INTE värdelösa utan ni är den någon som bryr sig. Ni är föräldrar till nån/några som faktiskt varje dag ser upp till er, som varje dag känner tryggheten i att ni FINNS.

Det spelar heller inte den minsta roll om det inte är just du som biologiskt är, fader/moder. Så klart inte. Utan det är DU, den som faktiskt tagit på dig föräldrarollen som är just förälder.

Är du en plastmamma/pappa, mamma och mamma, pappa och pappa, mamma och pappa eller kanske gudförälder som tagit över föräldrarollen iom vårdnad är skitsamma, för det är DU som individ. Det är du/ni som finns där. Könet är inte det som ger kärlek, utan det är den faktiska DU som finns där för just ditt barn.

Du kommer för alltid att vara en speciell person i det/de barnens liv. Glöm aldrig det.

Delar med mig lite av min familjs foton. Jag har som sagt 6 st barn. Fyra barn födda på fyra år var av två flickor födda samma år, som INTE är tvillingar!!! Den sista flickan är dessutom född med DS ( downs syndrom) Dock utan några kriterier för detta vilket hon är förstfödd med men skitisamma hon är ändå född med DS. En underbar tjej som heter Jinelle och som får både oss och dagispersonal att se glädjen i livet. Hon är sååå glad hela tiden och hon bara är, precis som vem som helst OAVSETT!!

Ta hand om varandra och jag menar verkligen det DU ÄR VÄRDEFULL!!!!!!!! <3 <3 <3



Likes

Comments

Precis som bilden talar om. Va sjutton är det du säger?!

Så kände jag i dag när jag fick det där mailet jag faktiskt väntat och hoppats på.

Kan det verkligen vara möjligt? Ja det är klart att det kan. Men det var ändå lite oväntat, tror jag.
😱

Ja jag blev i alla fall superduperglad, för detta är verkligen mitt kall... 🔥

Vad sjutton är det jag pratar om då? Ja ni, det släpper jag om ca 2 veckor då jag vet exakt hur mycket mer ni kommer att få se av mitt lilla tryne..

Ni vet känslan när man står där och har lämnat in en novell till en tävling, när man bara önskar att dom ska älska just din novell. Och helt plötsligt så ropar dom ut just DITT namn och just DIN novell som vunnit! Ni förstår DEN känslan!

Eller den där när man är på besiktningen och man bara väntar på "domen" om ca 44 st 2:or och killen kommer fram och slår dig på axeln och säger. " Så där ja, nu är det bara att tuta och köra ett år till" Och du liksom kollar på honom ungefär som han hade 7 huven, för du var ju tvärsäker på att det skulle gå käpprätt åt................................................. ditt andra håll. :-P

Ja just den känslan var jag med om i dag! Men jag vågar då fasen inte ropa hej förrän båda skorna står torra på andra sidan bäcken.

Men ni som känner mig och som vill att min vilja går min väg får så gärna hålla tummar och tår för mig..

I dag har jag inte haft det så skoj... Började med att jag vaknade i natt av att jag behövde uhm köra lite "buss" fyyy vad det var synd om mig, stackars mig, och denna magvärk huuuuga mig. Föda barn är tvärlugnt om man jämför..... Nåväl, jag fick i alla fall världens support om man kan kalla det så, av min man. Han hjälpte mig i natt.

Hade iof ganska tråkigt där jag satt och mådde som en kissnödig åsna som var på safari i Nordpolen. Ja nä men ni fattar... Så jag läste lite på vissa sidor. Kan tyvärr inte säga var jag läste om detta, men jag kan berätta mitt svar.

Det var en person som skrev att alla andra skulle varit bättre än denne pga låt säga så här, nån som har samma sak som min minsta dotter.. Jag blev så ledsen när jag läste detta och jag kände verkligen efter med både hjärta och själ och skrev så här till personen...

"INGEN är som någon annan. ALLA ANDRA är inte bra eller bättre, eller på just ett sätt. Alla är unika på just SITT sätt, även du och jag så att alla andra skulle vara bättre, vilka är då "alla andra???"

Jag vet, jag är verkligen en tänkare och en sann drömmare. Men vad gör väl det för utan våra drömmar så skulle inte kämpandan finnas där och vi skulle förmodligen stå stilla och vandra runt i cirklar..

Nu ljuder vattenkokaren i köket, så nu är det dags att ta fram tepåsen, honungen och mjölken och tacka för denna dag för att hoppa ner bredvid min älskade man tillsammans med ett avsnitt The Good Wife..

Good night everyone wherever you are........................... Ciao



Likes

Comments

Sitter och kör i lugna ro, när jag plötsligt hör ett otroligt gurglande från baksätet. Jag är på väg från Nyköping till Eskilstuna och Mälarsjukhuset.

Vänder mig snabbt om för att kunna se Jinelle, som dessutom sitter bakåtvänd i baksätet.

Ser hur hon har kräkts och iom hennes halvliggande position i barnstolen så ligger kräkorna kvar i halsen på henne och hon har svårt att få upp det.

Jag hör hur hon gör kraftiga försök till att andas, men det går bara inte. Det sitter liksom fast i halsen på henne. Ser paniken i hela hennes kropp!

I all hast så ( tro det eller ej ) slänger jag en blick i backspegeln för att genast trycka bromsen i botten styra in på gärdet som är bredvid, slirar på isen som är där. Pumpar lätt på bromsen om och om igen när jag märker att jag bara glider.

Får stopp på bilen och hinner återigen tänka på säkerheten. (Fattar inte hur) Men jag vänder mig om och ser en bil komma så jag väntar 2 låååånga sekunder och låter den passera mig innan jag öppnar min bildörr.

Halkar till och inser att, här jäklarns är det halt. Tar tag i bilen o glider runt den till andra sidan där hon sitter.

Sliter upp dörren där jag möts av kaskader RAKT ut eftersom jag inte hinner få tag på henne, utan mitt i allt så får jag upp bältena och ja även henne. Lyfter henne till mig och hon fortsätter att kräkas över både mig och bilen. I detta nu så kan jag luta henne framåt så att hon får ut allt. Där äntligen så kan hon andas fritt.

Blicken från henne till mig är obeskrivlig. Hon är så otroligt liten men den blicken sa mer, ja faktiskt mer än 10 000 ord. Hon flämtar högt och jag ser hur slut hon är, mitt lilla gryn.

Står där bara nån meter från den smala Eskilstunavägen där det kommer en långtradare i alldeles för hög hastighet. Det skvätter en massa "skit" men även en hel del vätska. Slänger mig ner snabbt som sjutton för att kunna skydda Jinelle från både vatten och vind som kommer farande emot oss. Jag lyckas hålla henne under så att bara jag får detta på mig.

Stackars barn, hon har ju redan kräks över hela henne. Åksjuka precis som jag lidit av i alla år. 😥

Jag sliter snabbt som sjutton av henne det värsta och knäpper snabbt fast henne för att köra undan till en säkrare plats.

kör bara några hundra meter när jag ser att hon lägger huvudet bakåt för att titta på mig. Jag ser också hur matt hon är och att hon gärna vill sova. Jag stannar, petar in lite filt under hennes tröja som jag lyckats hålla nästintill torr för att se till att komma fram till Eskilstuna så snabbt som möjligt.

Väl framme hos mina föräldrar så får jag snabb hjälp med att få av henne kläderna men även åkpåsen till bilstol och bilstol får jag hjälp att tvätta av. Phuuuuu. Vi kom fram.

ÄÄÄÄÄÄnligen fick jag en god varm kopp nybryggt kaffe! Dagens hallelujamoment!!!!

Nu var det bara hjärtundersökningen kvar... PUST PUST!!!

Men i skrivande stund gott folk, så är vi äntligen hemma efter mer än 2 timmars körning hem. Isgata, mörkt och en massa massa djur på vägen. Varvmätaren gick aldrig över 1500 varv kan jag lova.. Ha ha bensinsnålt också.. :-) Men Jinelle var så trött så min älskade ögonsten kunde sova gott hela vägen. Vågade inte ha radion på för jag ville höra hennes andetag!


Var TVÅ st läkare som höll på med henne och försökte se på hjärtat.

Hon har 2 små hål mellan höger o vänster förmak. Dessa kommer förmodligen att sluta sig spontant enl läkarna. Det beror på att hon är för tidigt född och Gabriel min son som i dag är 13 år har exakt samma sak. Han är född i v 30.


Sen fick jag äran att träffa och äta lunch med en mycket god vän som faktiskt kunde lugna mig efter jag berättade vad läkarna sagt. och iom hans kunskap inom området så fick jag bra förklaring också. :-) <3


Fick också mysa med familjen och bara det är tusen värt.. Tack älskade Benita (plastmamma) att du följde med oss och var ett sånt bra stöd.

Nu när jag nattat både min älskade man och barn så satte jag mig i soffan och larvar mig lite med det här snapchat som jag fattat är lite kuligt med alla dess filter.. 👽

Känner att jag kan andas ut lite nu... Här nedan ser ni..

Så nu gott folk ska jag ta ett game i candy c och sen blir det hopp i sängen, för i morgon har vi nya utmaningar..

Good night my friends wherever you are....................

















Likes

Comments

Måste först bara varna för kanske en del starka saker!


Jag måste måste måste göra ett inlägg. Jag är såå trött och har varit sjuk ett par dagar, men när jag hör detta så känner jag att jag verkligen måste skriva.

Kan ni förstå att det finns folk där ute som har ett rent helvete med den dom trodde att dom älskade.

Dom lever i ett dagligt kaos där dom hela tiden försöker 1. Gömma sig. 2. Hålla god min. 3. Göra den dom lever med till freds, så inga onda slag kommer.

Heeelt jäkla galet. Fick höra om detta i går faktiskt och jag kan inte fatta de meningarna jag fick höra. Jag kan inte förstå hur man som människa kan göra en människa som man påstår sig älska så illa.
För det första så vill jag påstå att, då kan man verkligen inte älska denna människa. Eller jo, det kanske man kan, men på ett sjukt sätt. Inte realistiskt för en framtida relation med sann kärlek.

Om ni är kära så kan jag lova att den andre inte gör något dumt. Men gör den det ändå så är det väl inte meningen att ni skall ha varandra? Eller?

Vad fan ger dig rätten att hota någon till livet bara för att personen inte vill leva med dig? Tror du på riktigt att ni kan finna äkta kärlek efter dessa hot? Om du tror det så behöver du på riktigt SÖKA vård.

Jag har själv varit med om detta. och jag fattar precis vad det handlar om. En kille jag hade en gång hade verkligen önskat att jag vore oskuld. När han förstod att jag 30 år gammal inte var det, så brann det i huvudet på människan. Var jag än gick, så gjorde jag mig fin för andra. ( enligt honom) Jag var för snygg för mitt egna bästa, varför är du så sjukt snygg? Var en del av frågorna jag fick.

Levde jag med honom eller? JA, det gjorde jag. Var det just honom jag valt? JA, det var det. Hade jag velat ha någon annan så hade jag valt någon annan. Visst att det förekommer en massa otrohet runt om oss, jösses jag är den första att skriva under på att jag sett detta existera, men nånstans måste man släppa det man VET att andra gör.

Jag träffade mannen i mitt liv, jag träffade min stora kärlek. Han som gjorde så jag fick uppleva mitt sagobröllop som jag bara drömt om. Han lyckades även göra mig mycket starkare iom min dotters fars beteende och det resulterade i att vi ALLA fick må bra till slut. Vi fick det bästa.

Visst fan finns det svartsjuka,( hur många ggr har man inte undrat, om mannen i sitt liv kommer lämna en för någon yngre ) men någonstans måste väl ändå kärlek och en brinnande glöd finnas för varandra som bara driver en till att ge allt gott och all kärlek. Eller?

Om det inte finns där så kommer det inte bli bättre. Jag lovar dig, det absolut bästa är, om du drar dig ifrån allt ont och söker det som faktiskt ÄR bättre för dig och just din framtid. För HÖRRÖ!

VI LEVER BARA EN GÅNG!!!! LÅT INGEN SÄTTA SIG PÅ DIG OCH BEHANDLA DIG ILLA!!!!!

Folk brukar ofta fråga oss om vi aldrig bråkar. Visst kan vi tycka olika ibland, men bråkar, varför? Vi pratar om saker. Vi törs vara pinsamma MED den andre, vi vågar berätta om någon var bättre än jag och jag fick känna mig dålig, eller om man känner en viss oro över något så frågar man, hur pinsamt det än kan vara. Berättar om man kissar på sig, erkänner hur rädd man var att faktiskt stå där framför 1000 pers och prata, gråt och be om tröst ist för att gömma dig. Har ni valt att vara två så tycker jag att ni också ska vara det i både gott och ont... 💓 💓 💓

Och det VIKTIGASTE av allt. SLÄPP STOLTHETEN! Vem faasen tackar dig när du gått där och tjurat i två dagar helt i onödan, när ni hade kunnat pratat ut redan dag 1 och haft en massa ohämmad sex i stället.. Typ. :-)

Vågar faktiskt säga, att jag verkligen blev starkare efter den makabra misshandel som jag faktiskt råkade ut för. I dag vågar jag verkligen vara JAG. Visst det har jag väl "vågat" förr, men nu kan jag verkligen vara det även verbalt.

Är det någon som tycker att jag är totalt kocko, då menar jag inte blåst utan snarare kanske dum, elak eller bara totalt knäpp. Då tar jag reda på hur, varför och på vilket sätt jag är så. För då kan jag förklara för människan VARFÖR jag verkligen är det. Alltså, ponera att jag hjälper en person med just en anmälan om misshandel. Han eller hon som blir anmäld kommer med största sannolikhet att tycka att jag är dum i huvudet... Varför då? Jo exakt, för att den människan vet att jag absolut är ett "hot" jag har inget gott egentligen att tillföra denna.

Eller, jag som arbetat på mitt arbete i snart 6 år och jag har arbetat när som haver, en v efter förlossningen, jag har ammat fullt mina barn och pumpat på jobbet. Jag arbetade med för tidig vattenavång. Jag har funnits tillgänglig 24/7. Jag fick 4 barn på fyra år och har knappt tagit ut f-penning förutom på ledig tid. Jag började arbeta direkt efter jag fött alla fyra barn. Jag BAD sedan om att få en fastanställning ( på 50 % ) efter så lång tid och fick ett NEJ!!!!!!!!!

Jag tog hjälp av "högre" makter för jag trodde verkligen jag var berättigad en fasttjänst. Jag ska även tillägga att jag verkligen älskar mitt arbete OCH mina kollegor!

Där är också ett sådant "fall" där JAG är den ELAKA människan...

Meeen om jag däremot har varit elak mot någon, jag kanske går bakom ryggen på någon eller för med en skadlig osanning. DÅ kan jag säga att då är jag dum på riktigt.

Vad jag menar är att stick inte huvudet i sanden bara för att någon tycker att du är dum..

Måste dra en sak till som jag VEEEET drabbat både MIG, mina VÄNNER och även mitt BARN + vänner.

Detta tycker jag verkligen att ni ska tänka på. Eller i alla fall försöka att tänka er in i denna situation.

Du är du och du har 4 st absolut bästa vänner. Vän 1 berättar för dig att Mr Casanova varit hemma hos henne och haft en väldigt "mysig" natt.. Hon ber dig också att absoluuuut inte berätta detta för någon..

Sen kommer vän nr 2 till dig veckan efter och säger: - Du vet du! Casanova var hos mig i natt och vi myste/mös utav baaara faaan, men det får du absolut inte säga till någon eftersom jag vill hålla detta hemligt.

Vad tror ni händer sen?????

Jo vän nr tre super, förlåt "festar" ihop med Casanova som då blir lite väl rund under fötterna, men som sedan frågar om dom inte ska ta och "kramas" lite istället.

Där står du som en dum fågelholk som inte vet vilket jäkla ben du ska stå på. TROOOTS att det absolut INTE är DU som gjort dig skyldig till något av dessa "handlingar" Du har bara sett/hört hur 3 av dina vänner fallit för samma frukt.

Sen när vän nr 4 råkar se ett sms om vän nr 1 och kanske då råkar ta detta högt på nästa tjejkväll.. Då ska det heeelt plötsligt bli DITT fel som inte sagt något om MR Casanovaoch som HAN dessutom är en av dina bättre vänner.

Förstår ni dilemmat??????

Klandra istället den som gjort gärningen, så länge det inte är någon annans uppsåt till det hela.

Vi vill ju faktiskt vara ALLA våra vänner trogna, så varför ska vi bryta den enes förtroende för den andre?

Ja ni fattar va.




Folk är verkligen läskiga i dag. Kan man inte bara förstå ett NEJ!????

Nädå våldtäkter skall behöva äga rum, misshandel likaså. Vafaan hörrni. Hitta en jämlike istället.

Du som verkligen orkat läsa mina ord hela vägen, vill jag tacka. Tack snälla att ni orkat "lyssna"

Här nedan ser ni min underbara familj. :-)

Var rädda om varandra.. Kramar från Clådan.. <3 <3 <3 ( Claudia Holmsell Nyköping )



Likes

Comments

På onsdag blev vi kallade till Mälarsjukhuset, för koll av hjärtat.

Känns ganska jobbigt att vänta ut tiden att få komma dit..

Det är Jinelle som ska på hjärtultraljud. Lite läskigt vill jag lova..

Men för övrigt så har vi haft kanonbra både jul och nyår. Tråkigt dock att verkligen alla vi känner typ har råkat ut för den där jäkla maginfluensan...

Har haft "mina" ungdomar på besök ett par dagar.. En tjej o kille som är vän med min tonårsdotter som brukar vara här och det är bara sååå superkul att få äran att ha dom på låns ett par dagar då och då.. Underbara ungdomar som går ihop med resten av alla mina barn. :-)

Nyårsafton var hur kuligt som helst. Vi hade många vänner på besök. Men jag lovar er att vi gjorde superdupergod mat också.. Här kommer lite bilder från den dagen.


Ja jag var ju bara tvungen att lägga upp bilden på mig o min underbara vän...

Barnen hade verkligen så bra jul med mycket klappar och kärlek.. och även en tomte som kom på baksidan med sin säck.. Här ser ni glada barn.

Har haft ganska mycket att göra men nu så i skrivandes stund så kan jag äntligen luta mig tillbaka för att ta det lugnt ett tag. Ska mysa med mina barn imorgon och bara slappa..

Nu ska även jag försöka sova lite...

Önskar er alla ett jättegott nytt år...........

Ta hand om varandra!!!!!


Ciao.........................

Likes

Comments

Den magiska hemligheten, är just den som jag skulle vilja knäcka.

Vi glömmer lätt med dagens teknik hur härligt och verkligen viktigt det är att umgås och faktiskt vara tillsammans. Att samla de dina, ja varför inte just ALLA både vänner, bekanta, älsklingar, familj och även de som kallar sig fiender.

Vi skriver några rader till varandra. Vi trycker på en gillaknapp. Vi glömmer det viktigaste av allt. ATT JUST UMGÅS på det mest mänskligaste sättet, tillsammans i den riktiga realiteten.

Tänk på alla de människor som sitter där under julen och inte har en endaste människa i sin närhet. Dom ser på tv och i tidningar om alla klappar man skall köpa, all god mat som skall tillagas. Hur känner dom inuti? Som inte ens kan få en smula av allt detta.

Varför kan man inte göra en tillställning på något vis där ALLA människor i staden verkligen är välkomna. Om alla vi tar med oss en flaska glögg, en låda pepparkakor, ett paket värmeljus och sedan så samlas vi alla för att ha en gemenskap tillsammans, med kärlek, vänskap och en massa massa värme och framförallt GLÄDJE!!! Barnskratt i höga toner, vuxnas leende till varandra, musik och julmys.

Förstå att få se glädjen i någons ögon när den personen känner av en gemenskap. En gemenskap som den annars aldrig hade kunnat få.

Förstå att få chansen att kunna göra något sådant. Att få glädja människor en hel dag intill jul. En magisk dag med magi ljus och kanske till och med nya kontakter och vänner.

Jag älskar att kunna få beröra människor. Och jag vet att jag är en sann drömmare, men jag önskar verkligen så innerligt att man kunde göra något sånt, att få beröra människor på ett speciellt sätt till jul.

Finns det någon som skulle börja tänka i mina banor och att kanske kunna göra detta möjligt, så är jag den första att gladeligen hjälpa till...

Ensam är stark men tillsammans är vi ännu starkare..

⛄🎄🎅🎁 Jag önskar er alla en riktigt GOD JUL och all kärlek.. 🎁🎅🎄⛄

........... Hälsningar Claudia Holmsell..................

Likes

Comments

Som så många gånger förr så skriver jag direkt från mitt hjärta. Oavsett om det handlar om mig själv eller inte.

Detta inlägg handlar om Mammor och Pappor.

Jag förstår att det i bland kan bli till ett barn utan att en av personerna kanske är redo för det.
Alla säger att det alltid är Kvinnan som bestämmer.

Men är det verkligen HELA sanningen? Jag vill påstå att om jag varit kille och haft en oro över att få tillökning i familjeskaran. Så hade jag nog faktiskt skaffat mig en "regnhatt" Varför då? Om hon äter P-piller? mmm Just d. Hur säker är du på att ditt one night stand faktiskt ÄR pricksäker med sina tabletter? Eller som jag som faktiskt blev gravid på P-spruta. Eller, hur kan du ens veta att hon kanske inte bara är ute efter en spermadonator? NÄÄÄ det har du inte en jäkla aning om. Förrän du står där med skägget i brevlådan och ska betala ett underhåll för något du inte ens fick vara med och bestämma.

Meeeen, faktum kvarstår. Har du gett dig in i leken så får du nog tyvärr leken tåla. För det är inte barnet du satt till världen som bett om att få komma ut just hit! Nä, det är Du och den du snosade lakan med!

Vad jag inte kan förstå är att om detta skett, så skall du då verkligen vända ditt barn ryggen till? Hur hade du själv känt det om ena din förälder inte ens ville veta av dig?????

Du har ett gosse/flickebarn där ute som skulle kunna göra allt för att just bara få bli sedd av BÅDA sina föräldrar. Ja men vadå, skulle det vara konstigt?? Alla vill väl ha en Mamma och en Pappa att kunna luta sig mot. Eller skitsamma om det är just Mamma o Pappa men i alla fall TVÅ föräldrar, två Mammor, två Pappor. Kärleken är väl ändå det viktiga!

Hur kan man år efter år bara strunta i sitt barn som faktiskt är just DITT barn, bara för att en tösa blev på smällen en kväll när du var på fyllen? Det kan fan inte vara så.

Jo jag vet att det ÄR så tyvärr, och jag vet att jag är en drömmare som önskar att alla människor hade föräldrar som brydde sig till 100 och som verkligen älskade sina barn. Inte bara låtsades att dom inte existerade.

Återigen, barnet finns där av en anledning och det var inte barnet som kom hit för att småjäklas utan det var av just DIN handling som just detta barn blev till.

Vi lever ETT liv! (Så vitt jag vet) Och varför i H-vete ska du utsätta en människa lidande i ett helt liv bara för att DU är så svag att du inte klarar av att lägga dina handlingar i kassen?

Jag må vara lyckligt lottad att mina föräldrar var gifta när dom "skaffade" mig, men dom skilde sig även dom och där stod då en ny fru till min pappa och jag är henne sååå tacksam för hur mycket hon finns och har funnits i mitt liv. Mina barn kallar henne också för mormor. 💓

Hon är inte ens min mamma, men hon beter sig verkligen som om hon vore det. ( tack Benita för det)

Tobbe (min man) han behandlar MINA 2 barn som sina egna. Alltså jag är så otroligt tacksam hur han gör det. Han bara tar till sig dom vilket han gjort i alla år. HAN är den som hjälper dom med läxor, HAN är den som pratar känslor med dom. HAN är den som åker och hämtar dom. ( A ni fattar att jag gör det från min sida också, men jag är ju mamma så jag kan ju då bli lite känslomässigt sträng o konstig) :-)

Jag är så otroligt tacksam att min dotter som är 15 år verkligen berättar det mest privata för mig. Jag är så stolt att hon FAKTISKT känner att hon KAN berätta allt.. Jag skäller inte på vad hon gjort (oftast) Jag berömmer hennes ärlighet.

Vill bara be er alla som har ett, två eller flera barn där ute som ni inte "velat" ha. Att vad fan har du att förlora om du ger DITT barn kärlek? Skulle så gärna vilja höra svar på det!

Hur kan man ens välja bort den kärleken???

Gör så här!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Lås in dig själv i ett rum!

Sitt där i några år!

Se på ett par filmer, serier om familj och kärlek..

HUR fasen tror du nu att just DU skulle må???

Nää tänkte väl det! Förstå då DITT barn som bara är i denna Värld ( vet ej om jag ska säga på grund av eller tack vare) dig, just dig...

Nä nu måste moralkärringen sluta låta så bitter och hoppas på mer kärlek till alla våra fina små ögonstenar där ute.

Men tänk, bara eeen gång. Att när du väl ligger där på dödsbädden och du troots all din ignorans faktiskt har ett barn som är ledsen, ledsen för att just DU mår dåligt eller är sjuk.

Tungt inlägg men jag vet att många vet vad jag talar om! <3

Ta hand om varandra...

Claudia

Likes

Comments

För exakt ett år sedan så hade vi ingen aning om det faktum vi straxt skulle ställas inför.

Sitter i detta nu och ser på Hur många kramar finns det i Världen. Jag var verkligen tvungen att på ren sanning tvinga mig själv att titta på den.

Nu sitter vi här och ser på den och jag kan verkligen inte låta bli att tänka på framtiden.

Hur kommer den att bli för Jinelle? Kommer hon också att prata så? Kommer hon ha några svårigheter? Och fram för allt, det som får mitt hjärta att gråta. Kommer någon att någonsin vara elak mot våran lilla skatt?

Kan jag ge ett svar på elakheter med en enorm elakhet tillbaka? Ett hat, en känslostorm som kan vända upp och ner på min kärlek jag alltid velat visa alla människor.

Kan jag förlåta och förstå en människa som är elak mot min ögonsten bara för att hon är annorlunda? Jag har fanemej inte en jäkla aning hur jag ställer mig till det då.

Jag känner som så nu att. Jag/vi lever i detta nu och tar verkligen dagen som den kommer.

Vi pratade just om det att Jinelle som är förstfödde med downs syndrom utan några kriterier. Som dom forskar om i Huddinge. Om vi kommer få reda på något om det dom kommer fram till.

Blev det bara så? Eller betyder det något? Ingen har några svar till oss. Ingen av dessa läkare har sett eller hört talas om detta och dom kan absolut inte säga ett dugg om framtiden, vilket skrämmer mig.

Hon har alltid haft en enorm livsgnista och styrka. Hon vände sig och kröp tidigare än våra andra barn. Hon står upp själv i dag med stöd. Hon skrattar säger glatt Pappa. Hon är liksom kärlekens egna lilla glädje med det där lilla extra.

Och på nyårsafton fyller hon hela 1 år. Ja kommer ni ihåg? Allt började i tandläkarstolen så tandläkaren kör mig till förlossningen. Och vips så fick vi två barn samma år. 💖

Jag har precis som Moberg i filmen kännt mig reserverad mot det jag inte haft kunskap om, om ni förstår. Och det han gör till slut är typ något som jag skulle kunna göra irl...

Min 15-åriga dotters pappa som jag levde med för a typ 300 år sen, arbetade med människor med DS. Jag var rädd och tyckte verkligen att det var läskigt. Men han proppsade verkligen på att ta hem en kille som gärna ville träffa mig.

Där släppte lite av min rädsla. Och jag förstår i dag som många många säger att det var därför lilla Jinelle kom till oss.

En familj full av ärlighet och kärlek. Och jag tror/törs nog påstå att vi kommer lära många människor vad äkta kärlek verkligen är.

För vad gör man när man får veta att ens barn har just DS?
JO det ska jag tala om för er. Lev i nuet, hur svårt det än kan kännas just då. Men se på framtiden som ni faktiskt har. Ta allt dag för dag, ge av all er kärlek. Gör allt till det bästa för varje dag ni vaknar upp. Ni kommer ångra er den dagen när ni ser att allting FAKTISKT ordande sig. Ni behövde inte ha en klump i bröstet samt oron till tusen. Ni är mer levande (tro mig jag vet) om ni gör allt ni kan för var dag.

Vi människor är starka tillsammans, så prata med varandra, finns där för varandra och fram för allt ge av er kärlek så mycket ni bara kan. För kärleken håller oss samman. <3


Vi är en familj som för alltid kommer finnas för lilla Jinelle och även för varandra.

Jag önskar så att alla människor kan vara snälla mot varandra...

Kram till er alla där ute.

Hälsningar från lilla Claudia... ❤


Likes

Comments