Allmänt
Vi hade inte särskilt mycket kontakt och ibland lät jag bli att svara i telefonen eller att hälsa på. Det hände rätt så ofta faktiskt. Jag visste ju trots allt var han fanns och var jag hade honom. Tills det en dag inte mer var så.

 

Allting började sommaren 2013. Ryggsmärtorna blev värre och han åkte av och an mellan sjukhuset och hemmet. Träffade olika läkare, massörer, fysioterapeuter, ortopeder och gud vet vad. Tills han en dag inte slapp upp från sängen mer. DÅ togs det magnet röntgen och samma kväll skickades han iväg till Helsingfors för att påbörja strålbehandling.  Metastaser hade spridit sig till många olika organ och i min chock frågade jag sjuksköterskorna om han skulle stanna över natten. De sa att de inte visste. 

Han stannade flera veckor. Vilket sköterskorna garanterat visste att han skulle men sade inte till mig.

 

De kommande dagarna och veckorna är väldigt suddiga och jag minns inte så mycket från den tiden. Jag pratade lite i telefonen med honom nu och då och han berättade hur glad han var att de nu äntligen visste vad som var felet och att strålbehandlingen funkade. Han lyckades övertyga både sig själv och mig att han skulle överleva tror jag.

 

En kväll efter jobbet tog jag min då 13 åriga lillebror med mig och hoppade in i bilen och körde iväg till Helsingfors för att hälsa på. Han var väldigt glad att ha oss där och jag minns hur han försökte dra ut på vårt besök genom att ha oss att fixa med det ena och det andra i hans rum. Medan jag istället var stressad över att få parkeringsböter. Det var det enda jag tänkte på. Antar att jag bara ville därifrån. Fly från det jobbiga.

 

Jag ser ännu bilden framför mig då vi kramar honom hejdå och går in i hissen. Han sitter där i sin rullstol och ser på oss enda tills dörrarna stängs och vi skiljs åt. 

Det var sista gången vi såg honom då han var i klart medvetande och inte "nerdrogad" av alla mediciner. 

 

Dagarna gick och plötsligt fick jag höra att han skulle flyttas till mjölbolstas bäddavdelning. Jag kan ju nämna i det här skedet att jag har/hade väldigt lite kunskap om hur sjukvården fungerar i detta land och vad som är rätt eller fel. 

Nåja, jag tyckte det var lite konstigt att han flyttades dit men orkade inte sätta energi på det, utan var istället glad för att han kom närmare och det var kortare väg att hälsa på. 

 

Då jag var och hälsa på honom till Mjölbolsta kom den andra chocken. Känslan av att inte känna igen sin egen pappa var tung. Jag hade svårt att förstå vad han sa och det var svårt att över huvudtaget få någon kontakt med honom. Men en mening minns jag än idag: 

- " Du är så fin i håret." Sa han samtidigt som han drog handen genom mitt hår. Jag ville visa mig stark inför honom men kunde inte hålla emot tårarna. Jag började småningom inse att hans tillstånd bara blir sämre.

 

Den meningen blev den sista meningen han sa till mig som jag kunde uppfatta och förstå.

 

Jag frågade läkaren som fanns på plats om han kommer att dö. Jag ville ha ett svar och orkade inte längre gå omkring ovetande. Läkaren svarade någonting i stil med "vi ska inte tänka det värsta ännu, det är för tidigt för det". Och såklart tändes ett nytt hopp inom mig. 

 

Några dagar senare flyttades pappa till Ekenäs sjukhus och till intensivvården. Jag var och hälsa på några gånger men ville helst inte göra det, trots att han fanns så nära. Det var så jobbigt att se honom. 

En kväll hälsade jag på honom och hade min bror med mig. De hade spänt fast honom i sängen så att han inte skulle dra ut alla slangar. Jag och min bror stod tysta vid sängkanten och bara såg på honom eftersom det inte gick att föra någon konversation. En av sköterskorna bröt till sist tystnaden genom att säga försiktigt "Jaa, alltså det är ju så, att er pappa kommer att dö. Det kan ta dagar, veckor eller månader, det vet vi inte, men han kommer inte att överleva."

 

Trots att jag egentligen visste det så bröt jag ihop av att höra sanningen. Såklart. Samtidigt var det en lättnad att få höra den. Hellre en hemsk sanning än att gå omkring och inte veta, utan bara hoppas. 

 

Så nu är det bara att vänta? Tänkte jag.. Och så var det. 

Jag försökte hålla tankarna på håll genom att koncentrera mig på jobbet. Men varje gång telefonen ringde hoppade man till och trodde att "nu har det hänt". 

Tills jag en kväll körde hem från jobbet och min gudmor ringde. Det hade hänt. För bara någon minut sedan. Jag ville genast åka till sjukhuset och så gjorde jag. 

 

Att stiga in i ett rum och se sin döda pappa ligga på båren är helt ofattbart och en situation som är omöjlig att beskriva. Men jag är glad att jag gjorde det. Ett sista farväl, en sista puss på pannan och ett sista "jag älskar dig".

 

Sedan gick jag och satte mig på en bänk utanför sjukhuset tillsammans med min gudmor. Det var mörkt, regnade och blåste och löv fanns överallt. "Vad händer nu då?" frågade jag och utan att jag visste det då, så var ett enda kaos på intågande. 

 

 

Jag söker inte tröst. Eller empati. Det har jag fått för länge sedan<3 Men att förlora en förälder är någonting vi flesta tyvärr kommer att vara med om. Hur månaderna och åren sett ut efter att jag förlorade pappa kommer jag att skriva om i ett annat inlägg. För det lär bli lika långt som detta. Jag var 20 år då pappa dog och hade ingen aning om hur allting med boupptäckning,begravning osv. gick till och eftersom jag var enda barnet som var myndigt och pappa var ogift så var det jag som fixade allting. Och det är en erfarenhet jag vill dela med mig av, för jag hade önskat att någon gjort det till mig då jag stod där mitt i allt kaos.

Det kanske inte är just du som förlorar en förälder, men kanske din bästa kompis och då kan det vara svårt att veta hur man kan hantera situationen. 

 

Hoppas ni uppskattar inlägg som detta trots att det är ett tungt ämne.

Kram på er < 3 

° Idag är det fyra år sedan jag steg in i rummet och såg dig för sista gången, min älskade pappa, vad du är saknad. ❤️


 

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Äntligen! Mitt mål förra veckan var ju att dra iväg till gymmet, och på söndagkväll kom jag iväg... Väntade lixom så länge som möjligt.. Haha.. Att det kan va så segt ibland!? Blev iaf ett pass spinning och gud vad skönt det var att svettas ordentligt. Skönt avslut på veckan.

Den här veckan vill jag dock ta tag i gymträningen och aktivera musklerna. Konditionsträning får jag dessutom redan 3h i veckan från innebandyn, där pulsen är riktigt hög mellan varven.

Ett litet tips om det är fler som är lite tröga med att komma igång med sin träning: börja lungt och med en sak i taget, så inte stressen tar över och sen gör man kanske inget alls istället.

Tex. Om ditt mål är att träna 3 pass per vecka, så börja med 1-2 pass och kör så tills du känner att du är redo för en högre växel.

Jag kommer att börja med mer uthållighetsträning i gymmet före jag går över till mer fokus på styrkan. Kommer skriva mer om det här så ni får läsa hur jag tränar :) Men nu måste jag göra mig redo för kvällens innebandy. Detta blev mycket länge än jag tänkt också.. Hoppas ni iaf har en fin måndag,

Kram!

Likes

Comments

I skrivandets stund började solen skymta bakom de gula träden, känns uppiggande i detta så annars trista väder.

Jag har suttit och lekt med designen här på bloggen som det kanske märks, tyckte den förra blev så tråkig med bara vitt så ville testa nåt nytt. Blev riktigt nöjd! Hoppas ni tycker samma :)

Helgen har gått i lugnt tempo. På fredagen efter jobbet blev det lite spontanshopping med Jenny, fick äntligen åt mig en ny telefon så nu är det aningen roligare att fota igen. Sen blev det ost och vinkväll hemma i soffan före jag somnade typ 21 tiden, haha. Aningen sliten efter arbetsveckan kanske.

Igår hade jag det mysigt med mamma och Jenny. Blev bjuden på hemlagad pizza, sen drack vi kaffe och fixade varandras naglar med nagelkitet som Jenny köpt. Så en väldigt lugn helg med familjen har det varit.

Idag är min plan att tvätta och laga mat inför kommande vecka, samt dra iväg på ett träningspass till Active.


Hoppas ni haft en skön helg och känner att ni laddat batterierna inför kommande vecka, kram

Likes

Comments

livsstil

Första arbetsdagen undan och jag njuter som tusan av att ha ett jobb måndag - fredag med arbetstiderna 7-14.30 varje dag. Senast jag jobbade såna lyxiga tider var sommaren 2012 så det är en tid sen.. Har bara jobbat skiftesjobb eller kvällsjobb sedan dess. 

Nu kan jag äntligen börja planera in mina dagar och få ordentliga rutiner. Som jag skrev tidigare har jag mycket jag vill sysselsätta mig med i höst och vore det inte för flunssan skulle jag redan ha påbörjat en grej, nämligen innebandyn. Jag skall få spela i damernas eif innebandylag och jag är så jäkla taggad! Det är något jag velat göra så himla länge och nu har jag äntligen chansen, gissa om jag är glad! Innebandy har alltid varit den lagsporten som jag gillat mest och som jag varit mest aktiv inom, så ser framemot att nu få ta det till en ny nivå :) 

Nu ska jag aktivera mig och småningom dra iväg och handla mat inför veckan. Hoppas ni fått en skön start på veckan :) 


Likes

Comments

livsstil

September är här och hösten har äntligen officiellt börjat. Precis som de tre senaste höstarna (haha) innebar även denna höst för mig en förändring, eller snarare en flytt :D . Vi bestämde oss nämligen att flytta ner till södra Finland lite tidigare än planerat. Mitt arbetskontrakt i Vasa tog slut och vi har länge funderat på vilket ställe som skulle lämpa sig bäst för oss båda då det gäller jobb, familj osv. , så lotten föll på min hemort, Tenala.

Det är ca. 8 år sedan jag bodde här sist och under de åren har jag hunnit med att bo i Esbo, Ekenäs och Vasa men måste säga att det känns riktigt skönt att vara tillbaka i hemknutarna. Allting känns så himla lugnt och mysigt här efter att bott ca 200m från Vasa torget, haha ;) (Ett tecken på att man börjar bli gammal eller?)

Jag är iaf redo för hösten och allt vad den innebär. Förutom ett heltidsjobb har jag mycket i huvudet som jag vill göra och ta tag i. Nu då allting börjar lugna ner sig och man inte behöver sätta energi på att planera framtiden så himla mycket, utan ta det som det kommer, känner jag en stor iver att göra sånt jag länge drömt om! Men mer om det lite senare :)


Likes

Comments

livsstil

Några bilder från de senaste veckorna.

Lördagskväll och jag har det lugnt på jobbet så tänkte passa på att skriva en liten uppdatering här på bloggen.

Jag kan inte riktigt fatta att det är augusti redan, vart har den här sommaren tagit vägen?! Det känns som den knappt har börjat ens... Men antar att jag inte är den enda som känner på det sättet. Jag har lixom luggit på stranden EN dag och simmat en gång under hela sommaren.. Tur att man inte slät ihjäl sig på gymmet inför beach2017, haha

Däremot har vi hunnit med annat skoj, Ålands resor x 2 och Ekenäs resor x 2. Har njutit av stuglivet både i Padva och på Åland. Firat en härlig midsommar med familjen. Hängt på terrasser, ätit gott, druckit vin och ja sånt som hör sommaren till helt enkelt! Det som ännu står på vår (eller kanske mera min, haha) to-do list är att besöka tropiclandia här i Vasa. Skulle vara så roligt att vara ett barn för en dag ju :D


Trots att det känns som sommaren knappt börjat så ser jag verkligen framemot hösten! Det är en årstid jag verkligen älskar, främst för att det är en riktig mysmånad men även för att det oftast innebär en ny start med ny energi :)

Men nu, back to work! Ha en skön helg ni som är lediga, kram!


Likes

Comments

Hej!

Det blev en liten oplanerad paus här på bloggen. Varför vet jag egentligen inte, det bara blev helt enkelt. Men nu ska jag ta tag i skrivandet igen. Hoppas ni fortfarande hänger kvar trots pausen! :)

Här rullar iaf allting på som vanligt med jobb och träning och sånt som sätter en extra guldkant på livet. Har tillbringat ett veckoslut i tenala, umgåtts med vänner och familj, druckit en massa vin och ätit god mat, haft djupa diskussioner och bara njutit av livet helt enkelt. Har spenderat en natt på hotell med bubbelpool och skumppa med min andra halva. För att nämna några guldkanter :)

Jag försöker just nu njuta av våren och att sommaren helatiden närmar sig, men har ibland svårt att slappna av då det är många saker som stressar mig inför hösten. Sökande av en annan och större lägenhet, studier, jobb osv. Det som stressar mest är väll då jag inte vet exakt hur hösten kommer att se ut ännu, men det klarnar väll inom en månad som tur. Förutom allt detta är det också ett litet projekt inom träningen som snurrar runt i huvudet på mig, men det håller jag ännu hemligt ;)

Mycket spännande att se framemot med andra ord, bara att ta en dag i taget! :) Hoppas allt är fint med er, kram ❤



Likes

Comments

livsstil

Min kärlek till den här killen är obeskrivlig. Lyckan över att få leva med en person som man inte endast ser som sin pojkvän och sambo, utan även som sin bästa vän. En vän man delar allting med. En vän man skrattar och gråter med. En vän som man ibland blir så fruktansvärt irriterad på. Och en vän som man kan vara 100% sig själv med. Den lyckan slår nog allt annat, utan tvekan <3

Den här lördagen har varit så grymt skön. Började dagen med en skön sovmorgon, stack sen iväg till gymmet där jag körde ett axel, triceps och bicepspass med full musik i öronen. Avslutade passet med intervaller på löpbandet och traskade sedan tillbaka hem lagom svettig och slut i kroppen. Därefter blev det middag och kaffe på stan och nu ligger vi mätta och nöjda hemma i sängen med en fet godispåse, haha.

Hoppas ni också haft en fin dag, kramar <3


Likes

Comments

Tyvärr inte min kaffe just nu men inte har jag det så tokigt nu heller, sitter på balkongen, dricker kaffe, lyssnar på musik och har riktig fredagsfiilis. Den där känslan då arbetsveckan är slut och två lediga dagar väntar runt hörnet. Eftersom jag har ett skiftesjobb så är det sällan jag upplever just den här fredagsfiilisen, så det var ett tag sen sist och gud vad jag saknat det! Känns ljuvligt att ha helgen totalt ledig.

Veckan som gått har varit riktigt bra och jag har hunnit hålla min sista måndagsspinning samt kört två hårda pass i gymmet, druckit te med Emma, ätit på stan med Janica och jobbat såklart. Ikväll blir det gymträning med Alexander vilket jag ser framemot eftersom det är en tid sen vi tränade tillsammans sist, eftersom han börjat med boxning så är det lite svårare att få allting att gå ihop :)

Jaja, hade egentligen inget vettigt att skriva förutom en massa flummande, haha. Hoppas er helg börjar bra och ha en riktigt fin Valborg!
Känns helt sjukt att det är 1 maj på måndagen, sommaren närmar sig verkligen med stormsteg nu, men det är inte mig emot, har så mycket kul att se framemot! <3


Likes

Comments

Dagen i bilder.

Denna soliga söndag kunde inte blivit så mycket bättre. En lång skön promenad längs med havet, kaffe på stan, middag på balkongen och snart blir det gymmet. Har njutit till fullo hela dagen och är dessutom över en vecka sen jag senast hade en ledig dag här i Vasa (då påsken innebar en massa resande) så har varit extra skönt med en dag utan varken jobb eller andra måsten.

Nu skall jag småningom hoppa i träningskläderna och tagga upp för första gympasset på 11 dagar. Blev en lite längre paus än planerat men så blir det ibland. Idag skall iaf axlarna, armarna och magen få en rejäl omgång!

Hoppas er söndag också varit fin och att ni fått njuta av solen, kram ❤


Likes

Comments