Det ska på ett sätt bli väldigt skönt att få komma hem idag.
Det som är mindre trevligt är att jag inte ens minns att jag hade ett långt samtal mes psykjouren igår, jag blev riktigt paff när läkaren sa det idag.
Nu är de bara upp på fötterna igen o börja om från början

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

https://youtu.be/h_MDgJo5zzc

Frågan är om jag någonsin kommer att få ordning på mitt liv igen?
Som det känns nu så kommer jag definitivt inte att få ordning på livet.
Trodde alla kemikalier va ute ur kroppen men hade tydligen fel, kroppen verkar köra en runda till med avtändning. Det är långt ifrån en härlig känsla att ligga o skaka för att man fryser men samtidigt svettas pga kemikalier i kroppen skulle inte rekomendera det till någon.

Får se vad som händer idag om jag får byta till rätt byggnad o komma in på psyk eller om dom skickar hem mig.
Jag vet ärligt talat inte vad som skulle vara bäst just nu, jag vet ingenting.

Om jag överlever det här så tänker jag åka runt i skolor o föreläsa om psykisk ohälsa, kan ja få ett barn att inte ta livet av sig så är det bra, men hoppas ju såklart på fler.
Har redan börjat planera i huvudet o lagt upp en plan hur föreläsningarna ska gå till, men känner jag mig själv rätt så hinner det ändras.
Men jag är inte säker på att jag känner mig själv längre.

Likes

Comments

Ligger här på ava o kan inte somn, många tankar har flugit genom mitt huvud sen jag ringde 112 o sagt att jag överdoserat mina tabletter o tills jag kom in på IVA.
Men måste ge polisen jag pratade med o dom poliser som kom dit jag var o ambulanspersonalen o självklart personalen på sjukhuset en stor eloge.
Dom räddade mitt liv.

Det var riktigt nära att jag inte ens ringde 112 för ena halvan ville leva men majoriteten ville bara dö av en överdos tabletter.

Vet faktiskt inte vad det var som gjorde att jag ringde, minns knappt någonting av vad som skedde.

Det känns som att det är en mardröm som jag aldrig vaknar upp från.
Det är ett rent helvete när man tror att man har koll på demonerna men så slår
dom till när man minst anar det.
På bilden med vattnet där hade jag kunnat legat o flutit nu o varit död.
Ena sidan av mig vill ju leva, men tyvärr så var det den andra sidan som vann idag.

Nä nu är det dags att ringa efter en insomningstablett

Likes

Comments

Fick mig en redig tankeställare igår, när man spytt 3 gånger o faktist varit duktig o druckit en del vatten också under kvällen men ändå har 0.79 i blodet när man kommer in på psyk, de är då man förstår vilken roulette jag spelar med mitt egna liv med tanke på att jag går på antidepressiva också.

Har bara haft tur att det inte slutade värre med tanke på promillen i blodet o dom narkotika klassade mediciner.

Så nu har jag lovat mina syskon att de inte blir alkohol så länge som jag mår som jag mår.

Mitt i allt skit så kanske man blir utesluten från partiet jag representerar p g a ett snedsteg jag gjorde för 2 år sen.
Har inget agg mot partiet dom sköter det här proffisionellt och anser dom att ja ska bli utesluten äre bara att acceptera det fast jag kommer bli knäckt.

Mitt liv är åt helvete just nu

Likes

Comments

Är påväg nedåt igen i mitt mående efter att i några veckor ha mått hyfsat bra iaf.
Jag märker det genom att jag drar mig undan mer än normalt och jag är mycket tröttare än jag brukar vara.

Fast jag kan sova 12 timmar så är jag ändå trött när jag stiger upp o sen är jag trött hela dagen.
Så det går åt väldigt mycket energi åt att försöka hålla mig vaken o då blir jag trött pga det.

Jag vill inte vara trött, jag är trött på att va tvungen att gå på tabletter o va tvungen att ta ångestdämpande tabletter o vara tvungen att ta sömntabletter.

Är det ens ett värdigt liv att behöva ta dessa tabletter?
Det känns mest som att man är fast i ett vakum eller en mardröm o aldrig kommer att kunna komma därifrån tyvärr

Likes

Comments

Vet inte vad som är värst att må så dåligt rent psykiskt att man bara vill ta livet av sig eller att man efter att verkligen börjar må bra får insikten att man är beroende?
Beroendet skrämmer verkligen skiten ur mig o jag vill verkligen slå mig fri från klorna som håller fast mig i detta beroende.

Jag är inte beroende av alkohol o droger, eller jag är visst drogberoende men inte i den meningen att jag tar kokain, heroin o röker gräs.
Utan jag är beroende av narkotika klassade tabletter, sömntabletter av alla jävla tabletter man kan bli beroende av.
Har prövat att avgifta mig själv från tabletterna men det går faen inte för då får jag inte sova många timmar om natten om jag ens får sova någon timme.

Jag vill bara bli fri dess tabletter så jag slipper att ta dom kväll efter kväll efter kväll för att säkert få veta att man kommer att komma sova

Ja, jag erkänner jag är beroende, jag står för det, för tänker inte skämmas för att jag är beroende fast jag INTE vill vara beroende

Likes

Comments

Hej Bloggen och ev läsare, jag vet att ja är väldigt dålig på o uppdatera bloggen men ska försöka bättra mig.

Mår nu bättre än vad jag har gjort på mycket länge vilket känns oerhört bra.
Ska ev få min ADHD medicin insatt igen.

Sitter nu på tåget på väg till Sthlm med en öl i handen för att sätta mig på en av Bajen Fans bussar från gullmars för att åka upp till Norrland, Sundsvall, för att stötta mitt älskade Hammarby.
Tror att de kommer bli en kanon resa.

Tack vare att jag har en kollega som är riktigt underbar som kommer hämta mig i natt så kan ja dricka öl på bussen.

Hade gôtt

Likes

Comments

Hur illa är de inte att man får sådan ångest att man bara vill ta sitt liv o man går ner till vattnet är där 2 timmar o ändå inte lyckas me att ta sitt liv, jag behöver faen hjälp, funderar på att lägga in mig själv igen på psyk för det här funkar inte som det är nu.

Som det känns nu så skulle ingen sakna mig om jag gick o dog, jag har min egen begravning klar för mig i huvudet, ja vet de är helt sjukt men ja vet precis vilka låtar jag ska ha på begravningen.

Jag vet att ja är för jävla dålig på att säga hur jag egentligen mår, men sådanna som jag är tyvär bra på att manipulera folk 😞

Likes

Comments

Är påväg nedåt igen i mitt mående efter att i några veckor ha mått hyfsat bra iaf.
Jag märker det genom att jag drar mig undan mer än normalt och jag är mycket tröttare än jag brukar vara.

Fast jag kan sova 12 timmar så är jag ändå trött när jag stiger upp o sen är jag trött hela dagen.
Så det går åt väldigt mycket energi åt att försöka hålla mig vaken o då blir jag trött pga det.

Jag vill inte vara trött, jag är trött på att va tvungen att gå på tabletter o va tvungen att ta ångestdämpande tabletter o vara tvungen att ta sömntabletter.

Är det ens ett värdigt liv att behöva ta dessa tabletter?
Det känns mest som att man är fast i ett vakum eller en mardröm o aldrig kommer att kunna komma därifrån tyvärr

Likes

Comments

För 3 år sen vid 16 tiden ca så började det som gjorde att jag tappade fotfästet totalt. Det var då vi var tvugna att köra in dig till Nyköping med bröstsmärtor pga benmärgen. Några dagar senare så fick du flyga till Sahlgrenska. Jag ångrar av hela mitt hjärta den gången du frågade om jag ville stanna kvar o kolla på fotboll med dig o jag säger att jag måste hem o äta, ångrar av hela mitt hjärta att jag inte sa allting som jag ville säga till dig. Jag saknar dig så mycket så jag saknar ord och älskar dig så mycket så det gör ont pappa ❤️ du var o är fortfarande en av mina största idoler. Älskar dig pappa ❤️

Likes

Comments