Hej gott folk! Nu har det gått flera dagar sedan vi landade på svensk mark. Känslan i kroppen var märklig, Halva jag ville inte lämna Teneriffa, blev så fast där. Men andra halvan drog mig till mig till mina nära och kära.

De sista dagarna i Teneriffa var helt underbara, vi var på en road trip, alla tillsammans, vi åkte till vulkanen och tog oss till Las Terasitas. Det var väldigt kul att göra något alla tillsammans, tackar Marivi för denna underbara bussresa! Efter samma dag, så var det den stora Hovima festen, där Roberto Konrad, högsta chefen hade anordnat en stor gala för all personal som jobbar på hotellkedjan. Ca 500 pers... Det var en av de bästa sakerna som jag har varit med om i under denna resa, verkligen alla favoriter är samlade på en och samma plats, härligt folk, helt ok mat, dryck, och bra musik! Tack till Hovima! Dagen därpå var det min födelsedag vi var ute och åt middag och sedan på kvällen var vi och sa hejdå till alla innan det var dags att lämna.

Denna resa har varit ett nöje för mig från hela första början. Vi alla bodde tillsammans på Oro Blanco, vilket var en stor lättnad. Vi började alla tillsammans, och fick tid innan vi skulle bosätta oss på riktigt vi tog en sak i taget, och kursen som fixades åt oss var till en stor hjälp! Jag bodde som sagt med Fanny och Julia, och den spanska tjejen, Arancha, också en praktikant, alla i egna rum men i samma korridor. Jag var sjukt nöjd med rummet, allt var fräscht, men kanske lite för litet. Dessa 3 tjejer har varit en del av min tid här, hade inget problem med de alls, tackar istället att jag fick just Fanny och Julia. Vi fanns för varandra hela tiden och stöttade varandra när det inte gick riktigt som det ska. Det är väldigt viktigt att man trivs med de man bor med, vilket jag gjorde!

Hovima Panorama, har sedan första dagen varit mitt andra hem, all personal tog emot mig med öppna famnar, jag kände mig som en i familjen, vilket var underbart. Hotellet jag jobbade på var ett litet och gammalt hotell med ca 40-50 anställda. Jag jobbade som sagt med Pedro, Oliver, Luis och receptionist chefen Antonio. Bara män haha.. dessa personer har fått min tid där till den bästa. Kan ni tänka er att under mina lediga dagar ville jag jobba istället för att sitta hemma. Jag drog dit, och jag tror att de själva såg det vilket gjorde att de förstod att de gör ett bra jobb och att de inser att de verkligen har uppfattat med hur man handskas med en praktikant. Jag rekommenderar verkligen det här hotellet inför kommande praktikanter. Gör du ditt bästa och lägger ner din själ i det du gör, vilket jag gjorde, frågar mycket och verkligen försöker lära dig för att sedan kunna vara en extra hand för de andra receptionsiterna så kommer Hovima Panorama vara en grym plats för din karriär.

Innan denna resa var jag självständig nog, som jag sa innan så såg jag denna resa som ett smakprov inför min kommande karriär. Jag vill i framtiden ta mig ut i världen själv och testa på allt möjligt, jobba och plugga. Och denna resa har fått mig att inse att jag klarar det lätt som en plätt. Efter varje dag som går så tänker du på nytt, du blir smartare och får nya erfarenheter.

Jag har utvecklats mest i olika språk, då jag kunde massa språk innan, gjorde jobbet lite lättare då det var många som talade de språkade jag talar. Jag förstår nästan allt på spanska nu, vilket jag inte gjorde innan denna resa. Jag kan förklara mig så att spanjorer förstår mig, vilket är det viktigaste, och jag har lärt mig jätte mycket grunder i tyska! Efter att ha sett och hört att tyska är ett språk man måste kunna flytande för att få jobb, så kommer jag inom snar framtid att plugga tyska!

Ni alla som får denna chans, tveka inte! Detta är ett utav mina bästa moment i livet. Jag är sjukt tacksam för allting. All tid som mina mentorer har lagt ner, all slit. Tackar er hundra gånger om! Marivi och Teresa som har varit våra kontakt personer, har varit grymma på att peppa oss... är evig tacksam! Tack tack tack!


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Då var denna resa slut! 3 månader har flugit förbi och nu har vi varit hemma i ca 3 dagar och idag hade vi även julavslutning, var så kul och träffa andra från klassen samt ht15. Jag tänke som rubriken säger, göra en utvärdering av denna praktik nu när den är slut.

Precis som Fanny skrev, hade jag en helt annan uppfattning av hur det skulle vara i animationen. Jag hade tänkt mig aktiviteter med barnen, shower varje kväll, öva på nummer samt att animationsteamet skulle vara större. Både jag och Fanny hade en animation som bestod av en person plus oss själva dårå. Så det blev något helt annat än vad jag hade tänkt mig. Första veckorna gick galant, jag trivdes och allt var bara som att sväva på moln. Men till slut fick jag nog av min handledare och det blev väl lite "intriger" mellan oss om man säger så. Han förstod inte att jag tyckte det var jobbigt att göra "the turn-around" ensam och prata med gästerna, han är ju van med det så att säga. Tyckte det var så jobbigt och man verkligen pinades när allt bara kändes så svårt och man var så blyg.

Det blev självklart många samtal hem till Sverige då allt kändes jobbigt, man ville hem och bara avsluta resan. Jag har varit så nära på att boka en flygbiljett hem massor av gånger, men jag visste innerst inne att jag skulle ångrat mig så mycket och känna ett misslyckande. Praktiken har definitivt gått i en berg-och-dalbana, och jag förväntade mig inget annat än att det skulle bli så.

Under första veckorna hade vi inte så mycket barn vilket gjorde att minidiscot bestod av ca 4 barn + mig och Federico, samma sak i miniklubben. Det var en bra start men man hade ju förväntat sig så mycket mer! Precis som Fanny skrev så trodde man inte att man skulle klara av och hålla aktiviteter själv eller hålla ett helt minidisco själv, men se på oss nu! Vi har båda hållit aktiviteter själva och haft minidiscot själva. Håller med om att det var en av de bästa sakerna med jobbet, att det är musik, dans och därefter kommer det shower. Så mycket mer liv på kvällarna.

En av sakerna jag verkligen älskade med animationen var och få lära känna gästerna, att barnen kände igen dig, föräldrar som säger "kolla där är Julia, ska vi pyssla?". Den känslan var obeskrivlig, man blev såpass glad inombords att barnen kommer ihåg dig och att du gjort ett bra jobb när de kommer tillbaka varje dag tills det var dags och åka hem. Vissa barn kom till och med och sa hej då innan dem åkte.

Det som var lite negativt var att jag knappt fick vara med på vattengympan, sangria- och paellashowerna, vilket löste sig senare av praktiken då det var ca en månad kvar. Men Federico uttryckte sig själv att han låter mig vara kvar i miniklubben medan han gör det, förstod inte varför men det blev så. Efter många om och men så pratade jag med Gunnel och Christine när de hälsade på och förklarade situationen mellan mig och Federico, någon vecka senare så började Sheila från Jardin Caleta på La Pinta och jag har aldrig haft roligare! Jag fick vara med på alla aktiviteter, hjälpa henne och så var det nya minidisco låtar. Vi hann komma varandra riktigt nära på en månad, och hon planerar redan att hälsa på mig här i Sverige.

Jag är så stolt över mig själv som tagit mig förbi dessa hinder jag stött på, och är så glad att jag tog chansen att åka till Teneriffa. Jag var inte alls taggad när vi väl var på väg, men nu har jag fått nya vänner i klassen, fått upptäcka en ö, få prova på ett nytt jobb som jag har en sån hat-kärlek till! Jag ville absolut inte komma tillbaka för någon månad sen, i slutet av praktiken ville jag inte hem. Det är som mitt andra hem, man kan området, pratar med nytt folk och man blir ju van till slut av att vara omringad av dina klasskompisar. Det är så ensamt att inte ha Fanny och Shahla i rummen bredvid längre.

Jag tänker avsluta med detta: ht15, om ni ens tvekar på att dra till Teneriffa, gör det inte. Ta chansen, det kommer alltid vara upp- och nedgångar men det är så livet är. Prova på något nytt, upptäck, skaffa nya vänner och lev livet till fullo. Jag trodde inte alls att jag skulle klara av denna resa, men se på mig nu! Mitt självförtroende stärktes såpass mycket genom denna resa och har gjort mig mer självständig, man känner sig så stolt efteråt. Ta chansen!

Tack för ni läst vår blogg och följt vår resa, ha det bäst!

Likes

Comments

3 månader har nu gått och just nu är jag i mitt mysiga rum hemma i Sverige. Dock inte lika mysigt när man tittar ut. Mörkt, grått, tråkigt och kallt.

Hemresan igår gick bra. Men fy vad jobbigt det var att säga hejdå till en del i personalen. Framförallt Oliver som jobbar i baren. Han har alltid varit så schysst och snäll mot mig. När vi kramades och sa hejdå brast jag ut i tårar. Sedan så sa vi hejdå till Carlos som jobbar i receptionen. Han är så underbar.
Han började gråta och slutade med att vi alla stog där och grät. Och han sa att vi alltid kan bo hos honom om vi kommer och hälsar på.
Arancha kändes också så tråkigt att behöva lämna men vi kommer hålla kontakten och förhoppningsvis kommer hon till Sverige när vi tar studenten!

Jag är så otroligt stolt över mig själv. Jag har haft bästa tiden i mitt liv hitills. Jag har varit runt hela ön i stort sätt, träffat så mycket nya människor och kontakter.

Denna resa har gett mig så mycket. Jag har vuxit som person hur mycket som helst. Nu när jag är hemma känner jag mig så självständig så jag skulle kunna flytta hemifrån helt ärligt. I tre månader tvättade jag alla kläder själv, handlade och om något var jobbigt fick jag bara gilla läget för mamma och pappa var långt borta.

I början hatade jag animationen. Jag kände inte att det passade mig och jag var så nervös hela tiden och redan första veckan sa Samantha att jag skulle testa säga något i mickrofonen. Jag höll på att tuppa av. I början ringde jag hem ibland på min lunchrast och brast ut i tårar när jag hörde mammas röst. Animationen var svårare än vad jag trodde.

Jag hade hört att man var ett större team och jag trodde det skulle vara mycket personer på aktiviteterna. Det visade sig på mitt hotell att animationsteamet bestog av en person. När vi hade aktiviteter så kom aldrit gästerna utan vi behövde liksom " convince the people". Och försöka få dom komma till aktiviterna. Samma sak i miniclubben, det var sällan mer än 3 barn. Ibland kom det inga. På minidiscot var det väldigt ofta kanske endast 2-3 barn, ibland kunde det vara 10 st men bara vissa veckor. Ibland kom inte ett ända barn.
Detta gjorde det svårare för mig som var ny inom att vara en "entertainer" som man kallar sig i yrket.

Detta är väl detta jag är mest besviken på, då jag hade målat upp en helt annan bild utav animationen. Men samtidigt lärde jag mig så mycket!

I början sa jag ibland " jag kommer aldrig kunna göra det här själv. Detta är omöjligt" Då syftar jag på tex att hålla i vattengympan själv, Sjoelen, andra aktiviteter och stretching.
Minidiscot lärde jag mig ganska snabbt att hålla i själv och jag tyckte det var kul. Första dagen när jag dansade med barnen så var jag stel och hade svårt att bjuda på mig själv. Men det var inga problem sedan. Minidiscot var en av dom roligaste sakerna på jobbet. Att få dansa på jobbet och samtidigt göra barn så glada. Det tyckte jag om.

Tillslut efter några veckor höll jag i många aktiviteter själv. Det stärkte mitt självförtroende, trots att jag alltid var nervös innan aktiviteterna varenda gång. Men när jag var klar kände jag mig alltid så stolt.

Det kändes omöjligt att hålla i stretchingen inför folket och då skullr jag ju hålla i det på engelska. Det gjorde mig nervös.
Sista 3 veckorna på praktiken höll jag i hela stretchningen själv och tillslut kändes det inte jobbigt längre.

Vattrngympan som var en av mina största utmaningar höll jag faktiskt bara i en gång och det var sista passet. Då var Choko min handledare stolt.

Jag är riktigt glad att jag testade detta jobb.
Jag sa bara för lite mer än en månad sedan " jag kommer aldrit mer jobba i en animation". Nu tittar jag redan på jobb inom animationen efter studenten. Dock vill jag vara i en animation som är ett team på minst 15 personer. Så alltså ett familjehotell men tex vattengympan fylld av människor i hela poolen inte bara 5-10 pers. Och i stora animationer som detta är man även med och dansar i showen på kvällen!

Jag pratade lite med Marivi vad det finns för möjligheter och så, så vi får helt enkelt se vad som händer. Jag vet ett hotell som jag är intressrad av. Ett skandinavigst hotell där animationsteamet är stort och det jobbar skandinaviska personer men ändå spanjorer också.

För mig är det viktigt att om jag är utomlands vill jag känns när jag kommer hem att språkkunskaperna utvecklats! Vilket dom gjorda efter dessa tre månader.

Detta blir sista inlägget på denna blogg. Jag är så otroligt stolt över mig själv och vilken underbar tid jag haft!!!

/Fanny

Första veckan när vi alla bodde tillsammans på Oroblanco

Likes

Comments

Hola!

Vi åker alltså mot flygplatsen om ca 5 timmar... Hur sjukt känns inte detta?! De två sista dagarna har bara flugit förbi, umgåtts med klassen och bara njutit till fullo. I förrigår var det personalfest i Magma, det var hur trevligt som helst och hade chansen och säga hejdå till mina kollegor. Sedan fortsattes det på Achaman med hela klassen.

Igår var det Shahlas födelsedag och den firades på en restaurang i Las Americas med hela klassen + frisörerna samt Marivi och Teresa. Super mysigt! Sen vi kom hem från middagen har vi packat, städat och fixat saker inför resan. Vi alla har världens resfeber och det känns inte verkligt. Om ca 5 timmar ska vi bli upphämtade och åka mot flygplatsen, önskar jag kunde stanna!!

Vi har sagt hej då till personer på hotellet idag, var så jobbigt och säga hej då till receptionisten Carlos. Han är så underbar och trevlig! Kommer definitivt sakna honom!
Vi har Arancha här på besök just nu så vi kan säga hej då, vi har gett henne lite saker som vi inte behöver och bara pratar. Kommer sakna henne massor!!

Tänkte bara ge en snabb update innan vi åker så hörs vi igen i Sverige!

Likes

Comments

Hallå där!

Igår var det alltså sista dagen på praktiken, vilket gav lite blandade känslor. Samtidigt som det var väldigt skönt så var det väldigt jobbigt på samma gång, trivdes ju ändå och jobba med Sheila så blev ganska jobbigt. Sheila passade på och fixa lite saker medan jag fortfarande var där, så jag satt i miniklubben hela dagen. Tråkigt och säga hejdå till familjer som man pratar med dagligen, men någon gång måste man åka hem.

Var väldigt jobbigt då minidiscot var slut och jag kunde gå innan showen började, men valde och stanna med Sheila då det ändå var sista dagen. Efter showen blev de lite tårar då man ska lämna stället för evigt. Men jag träffar personal från jobbet idag på vår personalfest! Efter jobbet så mötte vi upp Arancha och tog take away på Gandhi och åt hemma hos henne. Jätte mysigt!

Klockan ringde tidigt i morse då vi var på roadtrip med Marivi, vi åkte bland annat till Teide, Teresitas och Santa Cruz. Jätte trevlig dag och var ett bra avslut på denna resa. Vi kom hem för ett tag sen och har städat lite och ska packa ner det jag inte kommer använda mer, känns så konstigt men ändå skönt på ett sätt. Vi ska sedan fixa oss inför personalfesten och sedan efter så ses hela klassen på Achaman.

Mer bilder kommer upp senare från vår roadtrip och sista dagar, men nu ska vi njuta av den cirka näst sista dagen här!

Likes

Comments

Hejhej!
Igår jobbade vi sista jobbdagen. Känns skönt men ändå så tråkigt!! Jag är så otroligt STOLT över mig själv! Och jag har minnen för livet. Känns så tråkigt att lämna mina kollegor som blivit mina vänner. Tur att mobiltelefon och facebook finns. Vem vet jag kanske kommer tillbaka och jobbar på Teneriffa?
Jag passade på att ta lite bilder på jobbet igår.

Nicholas som jobbar i baren..

Jag och min handledare Choko

Idag åkte vi på den efterlängtade roadtrippen med Marivi. Supernysigt, ett bra avslut. Nu har jag nästan sätt alla sevärdheter på ön. I början av resan så hyrde jag och några bil och besökte Los Gigantes, Maska, gamla trädet. Jag har besökt Loropark och idag besökte vi Teide som är spaniens högsta punkt ( en känd vulkan).
Efter det så åkte vi till stranden Las Terisitas. Och efter det besökte vi en liten mysig stad som jag just nu i stunden inte kommer ihåg namnet på.

Ikväll är det personalfest för oss som jobbar på Hovimahotellen. 500 personer står på listan och det bjuds på middag och sen blir det partyyyy. Nu måste jag börja fixa mig, har mycket att göra innan festen. Hörs!
/Fanny

Detta var bilder från idag!

  • Fanny
  • 212 readers

Likes

Comments

One day left... Så ofattbart att jag har tagit mig igenom hela denna period och nu väntar på min sista arbetsdag imorgon. Tiden har gått så sjukt snabbt och hela denna resa har varit ett nöje! Det är ynka 3 dagar kvar tills vi blir upphämtade för att åka hem. Ska verkligen försöka ta vara på varenda minut!

Har jobbat med Oliver och Luis de senaste dagarna. Den nya praktikanten Nadine, hade sin första dag igår och som uppgift av Antonio och managern så skulle jag lära upp henne under den första dagen. Vilket gick bra! Känns jobbigt att lämna över min plats men jag känner klar även om det kommer vara jobbigt att lämna Panorama...

Idag jobbade jag sista dagen med Luis, min absolut favorit kollega. Alla på hotellet är verkligen underbara, och visar att de kommer sakna mig. Och det är jag sjukt glad för, för då vet jag att jag har lyckats med min uppgift! Imorgon jobbar jag sista dagen med Oliver och Pedro.

Efter jobbet ska jag, Fanny och Julia till Arancha för att äta middag hos henne i hennes nya bostad, då hon ska bo kvar här. Vi ska beställa mat från favorit restaurangen Ghandi och njuta sista tiden med henne. Morgonen därpå, på fredag ska vi på utflykt med alla från vår grupp, tillsammans med Marivi och Teresa.

På fredag är det den stora personal festen för HOVIMA Hotels, i kongress salen Magma. Ca 400 anställda. Ett bra tillfälle att säga hejdå till alla! 17 deceeeeeember fyller jag år... så vi ska alla tillsammans ut och äta en sista middag.

Likes

Comments

Hejhej
Jag har inte bloggat på mer än 2 veckor. Jobbet tar mycket tid och har intr haft så mycket att skriva. Under tiden som jag inte bloggat så har mina föräldrar hunnit varit här en vecka. Det var skönt med god och gratis mat samt en del shopping och tid med mina föräldrar.

I morgon är sista jobbdagen!! VAD HÄNDE MED TIDEN???
På Söndag går planet hem och 3 månader har då paserat. Är sjukt stolt över mig själv som tagit mig igenom denna tid som varit tuff ibland med ett jobb som jag aldrig trivts 100% på. Vad man har växt och sätt mer sidor av sig själv!!

Jag kommer publicera ett långt inlägg i slutet av veckan angående hela praktikperioden.
Chaooo /Fanny

Jag och mamma utanför Hard rock Cafe i Las Americas :)​

  • Fanny
  • 249 readers

Likes

Comments

Hallå!!

Jobbdagen idag gick både fort och bra, det känns verkligen overkligt att i morgon är sista jobbdagen. Vi har familjer som jag pratar med dagligen, både från Österrike och en familj som är från Vitryssland men flyttat till Sverige och lär sig svenska. Vi hade bara aktiviteter med barnen idag, då inga vuxna ville vara med på aktiviteterna vilket gjorde att vi slutade tidigare.

Efter jobbet såg jag att Fanny skrivit att jag har ett brev i receptionen och då fattade jag direkt att det var brevet från mamma och syster. Som jag väntat!! Har gått varje dag till receptionen och frågat i 2 veckor, men nu är det äntligen här! Korsordstidning, ansiktsmasker och ahlgrens bilar! Gud vad jag har saknat svenskt godis, så mycket godare än spanskt.

Nu under siestan passade jag på att packa ner lite mer saker som jag inte kommer använda och försöker planera lite, känns verkligen konstigt att packa ner alla mina saker som ändå stått framme i ca 3 månader och helt plötsligt ska dem hem igen. Jobbar nu ikväll sedan är det sista dagen som gäller i morgon, vamos!

Likes

Comments

God kväll!!

Jag har alltså haft mina två sista lediga dagar nu, hur sjukt?! I morgon börjar jag jobba igen och börjar då med smoothie dagen så jag börjar tidigare än vanligt. Sedan har jag bara två dagar kvar efter morgondagen. Känns helt overkligt måste jag säga.

De dagarna jag har varit ledig har jag legat på stranden och varit hos frisörerna igen. Var så skönt igår då solen sken hela dagen så man kunde ligga på stranden hela dagen lång från lunchen! Känns som man knappt hinner vara på stranden längre så det var välbehövligt kan jag säga. Idag var både jag och Fanny hos frisörerna och jag både klippte och färgade håret. Blev hår till nyckelbenen och lite mörkare ton i botten så jag slipper utväxten. Sen har vi ätit middag och sedan har jag absolut inte gjort någonting förutom kolla serier.

Är så sjukt otaggad på de sista jobbdagarna nu men det är bara och kämpa genom dessa dagar, även hur jobbigt det än känns nu så vet jag att jag kommer sakna Sheila så mycket. Nu får jag försöka tagga till de sista dagarna!

Likes

Comments