Header

Det har varit mycket musik denna helg. Jag startade lördagen med att gå på konserten "Who is Count Basie?" med The Jazz at Lincon Center Orchestra som enligt beskrivningen på deras hemsida skulle vara en storbandskonsert med hans mest populära och "foot stomping" låtar. Det är många bra musiker med i bandet och jag och Anja kom till konserthuset med höga förväntningar. Dessa krossades dock då konserten var mer en föreläsning och de endast spelade två hela låtar och ingen av mina favoriter... Musikerna såg också oengagerade ut och som att de bara var där för att de var tvungna. De spelade jättebra, det ska jag inte säga något emot, men hur exakt de än spelar så blir det inte kul om de inte finns någon känsla och det känns som de egentligen velat vara någon annanstans. Väldigt besvikna åkte vi hem igen och jag bestämde mig för att nästa gång jag åker till konserthuset får det bli för att lyssna på symfoniorkestern.

Söndagen var desto bättre. Jag började med trombonlektion 10.15 och det känns som att utvecklingen går åt rätt håll. Jag tycker om min lärare och tycker han förklarar saker på ett bra sätt samtidigt som han verkar genuint intresserad och nästan varje dag skickar en länk på något som kan vara bra eller roligt att titta på. Efter detta åkte jag och Lina, som väntade i bilen medan jag spelade, in till Evanston och hem till vår counselor Carol ​som skulle köra oss in till House of Blues för deras Gospel Brunch som de har varje söndag. Här var energin bättre och känslorna starkare så det var två trevliga timmar med bra musik och ofantligt mycket mat. Kunde inte äta något mer på hela dagen efter detta. 

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Fredagen den 13!!!

Vi funderade på att se skräckfilm på bio men det slutade med att vi åkte Downtown för middag istället. Då många skulle jobba på lördagen ville vi inte stanna för länge utan siktade på att ta 11-tåget hem och vi behövde därför hitta en restaurang fort. Vi hann bara korsa floden innan vi hittade ett jättemysigt ställe och det slutade med att vi blev kvar där lite för länge för att ta 11-tåget hem. Men det gick ingen nöd på oss då det alltid är superkul att hänga med dessa tjejer och vi kunde ta en Uber hem istället.

En väldigt trevlig fredagkväll och jag hoppas verkligen det blir fler sådana här då Anja hamnat i rematch och kanske ska flytta :( vi gör allt vi kan för att hon ska hitta en ny familj här i Chicago!

Likes

Comments

Hej! Såhär en vanlig torsdag i oktober finns det inte så mycket att berätta då vardagen rullar på som vanligt. Jag har spenderat dagarna med att träna, öva piano och trombon och funderat på vad jag ska ta på mig när jag går ut då det ena stunden är 26 grader för att sedan spöregna. Detta är första veckan då det börjat kännas som höst här och jag är faktiskt ganska taggad. Jag vill ha på mig stora stickade tröjor, dricka varm choklad och åka på en roadtrip till Wisconsin för där ska det tydligen finnas en extremt lummig allé med träd som verkligen demonstrerar hur mycket färg det finns i naturen. Jag är dock inte så sugen på regn och mörker då man redan denna vecka känner hur mycket segare man blir så fort det är mörkt, det är tur att vi snart ska ställa om klockan.

Jag har denna vecka också hunnit med att ha en pianolektion där jag spelar Haydns German Dance och att välja halloweenutklädnad, jag ska gå som en enhörning!

Idag var jag en snabbis på Old Orchard (ett köpcentrer här i närheten) för att lämna tillbaka ett par byxor tillsammans med Lina. I detta land gillar man starkt halloween och det finns dekorationer överallt så jag passade på att ta en bild på Lina tillsammans med ett självlysande skelett. Jag har ju som man måste också dekorerat vårt hus lite grann inför halloween, men är inte helt nöjd än så en bild på det får ni vänta på.

Likes

Comments

Hej!

Igår var det lördag vilket betyder College Fotball!

Tillsammans med Wilma och Anja tog jag tåget in till Evanston vid 9 am (matchen började 11 am) då vi hört att det var alltid är mycket folk på plats redan långt innan matchen börjar för att umgås och tagga igång. Vi tänkte att detta skulle bli ett perfekt tillfälle att skaffa lite amerikanska vänner men när vi kom dit insåg vi att det kanske inte riktigt var vår målgrupp som kom dit så tidigt. Vad som hände utanför arenan var att man vid varje bil dukat upp buffé med både mat och dryck och hade som en liten fest. Här var det folk av alla åldrar och gemensamt var att alla hade på sig kläder för något av lagen, det var så klart mest folk klädda i lila men några blå/vita fanns också och alla verkade komma bra överens.

Vi kände oss lite vilsna men hittade en bil som dekorerat med svenska flaggor så vi började prata med dem och det visade sig att de någonstans långt tillbaka haft en svensk släkting. De förklarade fenomenet Tailgating (A tailgate party is a social event held on and around the open tailgate of a vehicle) för oss och bjöd på lite mat innan vi fortsatte vidare mellan bilarna och pratade med någon här och där innan det var dags för match.

Då detta var allas vår första match amerikansk fotboll förstod vi under första och andra quartern ingenting men så fort vi förstod reglerna var det en väldigt rolig sport att titta på. Att det är cheerleaders och marsching band gör det ju inte sämre, och de behövdes verkligen då spelet stoppas typ var 30 sekund. Vad vi klart förstod var i alla fall vilket som var det bättre laget och tyvärr var det Penn St som vann med 31-7.

Vi hann också köpa varsin tröja i rätt färger på rea och krama maskoten Willie!

Likes

Comments

Tänkte bara tipsa om en bra låt jag lyssnat på idag: Feel it (the mexican) av Funky 4+1.

Lyssna på den!!

Likes

Comments

Idag ljög jag för första gången för min värdfamilj...

Jag sa att jag skulle hem till en kompis på lunch men åkte istället till körkortskontoret för att försöka ta ett amerikanskt körkort. I staten Illinois är det bara tillåtet att köra på ett svenskt+internationellt körkort i 90 dagar efter att man kommit till landet och därför måste man skaffa ett Illinois-körkort för att få fortsätta köra. Då det finns poliser som kan vägra att acceptera internationella körkort och en av mina arbetsuppgifter är att just köra bil så kände jag att det var lika bra att få det gjort.

På Secretary of State kontoret för körkort var det väldigt mycket folk och det tog en och en halv timme innan jag fick göra teoriprovet och sen var uppkörningen klar ungefär tre timmar efter att jag kom dit. Både teorin och uppkörningen är mycket mindre omfattande än i Sverige; teorin är 35 frågor utav vilka 15 är vägskyltar man ska para ihop med rätt beskrivning och uppkörningen är ungefär 15 minuter. Jag gjorde uppkörningen med en väldigt märklig man och verkade mer nervös än vad jag var och hela tiden skrattade nervöst, nästan hysteriskt, samt försökte skämta utan att man förstod vad som skulle vara roligt. Ett av skämten var när han sa "Yeah you're on 4 percent", 4% utav 100 det är ju helt klart inte godkänt så när jag inte skrattade, på grund av panik att inte klara provet som tydligen är så lätt att alla klarar det, sa han, precis som alla andra gånger han försökte skämta, "It was a joke". Inte så bra humor på den killen, kanske därför han skrattade nervöst hela tiden? 

Trots detta gick allt bra och jag får mitt amerikanska körkort på posten om 15 dagar!! Det ska jag ta med mig tillbaka till Sverige och visa upp så fort någon frågar om legitimation och låtsas vara amerikan.

Likes

Comments

Okej, första inlägget på min första blogg... Det var egentligen tänkt att detta inlägg skulle skrivits för en månad sen men jag har skjutit upp det och skyllt på olika saker, så som att inte ha någon dator, men nu efter mycket tjat från min bästa kompis Eila så skriver jag. Jag har verkligen ingen erfarenhet av det här med att blogga men tänker att det hade passat bra med en liten presentation av mig i detta inlägg.

Jag heter Hanna och är 19 år gammal och bor och jobbar som Au Pair i en förort norr om Chicago. Jag flyttade hit från Vänersborg i slutet av augusti och kommer stanna här i ett år. På fritiden här spelar jag trombon och piano, tränar, träffar kompisar och försöker att känna mig mindre som en turist på semester. Trots att jag varit här mer än en månad kan jag fortfarande inte svara på det mest normala som Hi, how are you? utan att börja stamma, och jag har insett att det är mycket enklare att prata engelska med andra som inte har det som modersmål än med amerikaner. Därför är jag nu på jakt efter amerikanska kompisar.

När jag bodde hemma spelade jag handboll men sorgligt nog är det knappt någon här som hört talas om det :( så jag och några andra är sugna på att börja med volleyboll, vilket nog blir det närmsta jag kommer. Men jag är taggad ändå!

Jag har denna blogg både för att de jag känner som är kvar hemma ska kunna följa mitt år men också för att själv kunna titta tillbaka på, så det kan bli väldigt blandade inlägg. Främst tror jag dock det blir om min vardag som jag precis som jag hade hemma har här i Chicago och USA. Än så länge har jag inte haft tråkigt en enda dag, så jag måste säga att den är roligare än den jag hade i Sverige, och därför kanske intressantare att läsa om.

Hoppas ni vill följa mig under detta år!


Likes

Comments