Morning hjärtan!
En klassisk snapchat bild med filter såklart så man inte känner sig helt äcklig för att man är nyvaken och ofixad.

Dagens planer:
Kolla klart baywatch (som jag redan sätt på bio)
Plocka undan och diska då det blir stökigt när både jag och S varit hemma.
Äta och sen träna.
Passa på att kolla lite serier eftersom S jobbar.​

Inte så mycket som stod på schemat men underbart att bara vila ut sista dagarna av semestern.



​Gårdagen:
Igår gick jag upp hyfsat tidigt för att göra mig redo för jobb. Igår var det för Sls som hade en monter på kulturkalaset i Göteborg. Jobbade tillsammans med Agnes. Helt klart lättjänta pengar då vi mestadels bara hade roligt och det inte alls var som jobb. Blev massa ätande och socialt, något för mig. 

Vi slutade 18:00, så vi gick en sväng förbi nordstan och titta, var tvungen att köpa en tröja för hade min arbetströja på mig och hade inget ombyte. Köpte en tröja och en smoothie på naked juice bar och så satte vi oss ute. Skulle ha regnat denna veckan men hur skönt väder har inte vi haft??

Kom hem vid 9 tiden och gosa ner mig hos S som hade varit hemma hela dagen, spelade lite på mobilspelet vi tävlar i och sen bara massa gos. Jag var så trött så mina ögon sved och orkade inte ens hålla sig uppe så fatta hur gott jag sov sen?? Fortfarande sjuk och det känns verkligen inte kroppen hur all energi sugs ut när jag varit ute. Men jag behövde dagen igår, Vara bland människor och socialisera mig.

XO


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Hjärtisar!!

Tänkte slänga in ett snabbt inlägg innan jag måste gosa ner mig hos S och sova för jobbet imån. Han lär vara vaken och spela hela natten endå, på tal om spel... Det är en av grejerna som jag har ändrats med.. För dom som vet så HATADE jag spel innan, hade inte ett enda på telefonen men har verkligen fastnat för ett. Fastlane, hallå ni måste testa, jag är FAST. Dock så är jag så tävlingsinriktad så vill hela tiden slå S så detta blir en evig kamp...

MEN det var inte det jag skulle säga, så för det första:
Om cirka en månad alltså 2 Oktober åker S och jag till Londi London för att fira maaa birthday, som jag gör varje år. Men i år har jag så tur att älski skall följa med mig. Det som är nytt för i år är att det blir 3 nätter ist för 2.. wiiiiieeee.

För det andra:
Förmodligen åker vi till Thailand i Januari, vi skall titta på biljetter när lönen kommer in om pengarna räcker för vi skall betala en biljett för mamsen så hon kan följa med och hälsa på släkten<3
Så inte helt klart så återkommer med detta.

För det tredje:
S och jag KANSKE flyttar till Götet om någon månad om allt går som vi vill. Eftersom vi båda jobbar där så hade det varit så mycket enklare. Finns dock för och nackdelar... Kommer sakna för att jag alltid bott i de här trakterna i nästan hela mitt liv.. Ett plus är alla människorna här som jag kommer slippa, finns såklart en del jag kommer sakna extra mycket. Ni vet vilka.. Inga namn nämda.

Meeeen de är planerna hittills, finns nog fler men mycket som händer nu. Huuuuur skall jag hinna med?? Men ett steg i taget och det är att jobbet börjar snart igen och jag är tillbaka i simhallarna i den svettiga miljön.. Med annorlunda schema, alltså jobb varje helg och ledig Tisdagar och Torsdagar..

Men so long XO



Likes

Comments

Heii hjärtan!

Är ledig denna veckan men tog ett extra jobb så imorgon står jag på kulturkalaset i Göteborg vid Svenska livräddningsällskapets monter vid Avenyn mellan 11-18 så titta förbi? :D

Annars då????
Som vanligt var det längesedan jag blogga men har liksom samlat ihop min ork och livslust lite extra så kommer titta in här lite oftare, hur kul det nu är att läsa nör jag skall börja jobba igen.. Men mycket står på planeringen faktiskt. Let you guys know about that later.

Såååååå vad har jag gjort i sommar då????
Har samlat ihop lite bilder så tänkte sammanfatta allt smått och gott.

Så vi börjar med, det har varit väldigt mycket drickande, lite mindre nu den senaste månaden, spara spara pengar. Men i starten vart de festande varje helg.

I starten av sommaren bestämde jag och S att vi skulle ha grillfest hemma hos oss för att visa sebbes vänner vart han bor. Några av mina vänner kom också. SJÄLVKLART var det jag som stod bakom grillen och höll i ordning allt, titta bara min fina bål. Och OM napparna var starka med all den vanilj vodkan...

Umgåtts har vi hunnit med under jobb perioderna, både jag och S har jobbat mestadels hela sommaren. men vi fick tid med ett och annat. Liseberg lyckades vi med 2 gånger tror jag. Tror vi vann sammanlagt 6kg choklad som vi ännu har kvar...

SJÄLVKLART massa gott har vi ätit, speciellt melon <333 iaf för min del, S är inte lika glad i det som jag...

Jag har varit mycket på uteplatsen när det varit sol, det var dock ett under att få ut S i solen.. Så ni förstår ju vem som är brunast ;))

Mycket tid har spenderats i sängen också när man varit trött efter ett jobb pass. S somnade gott på mina lår, någon nytta är dom till iaf!

Det blev Potatisfestivalen, och lilla mamsen fick följa med och svin varmt som det var då så var det givet med en glass efter lunch på Deli deli's uteservering.

Midsommar skulle såklart firas med mamma och kusinerna och på kvällen utgång med Kämmä. Har ingen bild ifrån den kvällens utgång men får bli en sen tidigare med Kämmä.

En shopping dag med Mamsen i gbg när S var plånboken som inte ens var med. Finaste han <3333 både till mig och mamsen. Såklart blev det massa Michael kors, kommer ett inlägg om all my things därifrån då alla vet att det är jag och Michael livet ut<333

Men ja, vi har la hunnit mer än detta men det var mest detta jag hade bild på och inlägget blev ju inte litet heller (haha)

XO

Likes

Comments

Ja då var vi här återigen, årets jobbigaste dag. Noh's årsdag.
Jag verkar ha olika tankar varje år för förra året var jag helt accepterande och okej men det är jag inte idag. Jag är inte alls okej med att han är borta, för jag behöver han. Jag behöver min storebror som skulle visa mig vägen, min förebild.

Jag undrar alltid hur livet skulle sätt ut nu om han levde, skulle han haft fru och barn nu? skulle han bott i en annan stad, land? vad skulle han jobbat med? Eller skulle han bott hemma med mamma?

Det har gått lång tid men ännu känns det som att han fortfarande är utomlands med sina vänner, så han kanske kommer hem snart eller hur? Det är enklare att tänka så än att han aldrig kommer tillbaka..

För några år sedan skrev jag på min andra blogg vad som hände den kvällen han gick bort, för det var fortfarande oklart för många personer. Jag tog bort bloggen och jag tänker nu skriva det på nytt. Mest för att jag själv skall få bearbeta det. Så ni som vill läsa det. Läs

20 Juli 2013 sommaren han tog studenten skulle han fyllt 20 år. Jag var 16 år när hela mitt liv skulle ändras, vändas upp och ner på. 21:05 på kvällen somnade han in. Jag kom hem en halvtimma efter från sista dagen på Gothia, jag kände de på kroppen hela dagen att något var på gång, min vän ville ta tåget som gick en halvtimma tidigare men på något sätt ville jag inte, vi var på centralen redo att ta det tåget men jag tänkte inte gå på det tåget, det var som att han bad mig att vänta tills nästa tåg för att han inte ville att jag skulle vara där när han gick bort. Jag var svinhungrig när jag kom hem, satte på spisen, Noh låg och "sov" i soffan rummet bredvid. Jag gick dit och pratade med han, han svarade såklart inte. Han såg lustig ut, så där stod jag och tog ett kort på han för att jövlas med han när han skulle vaknat. Jag tänkte inte låta honom sova för hallå jag hade saknat honom och jag är hans lillasyster.. KLART att jag skulle störa han. Jag satte mig bredvid honom petade lite smått, som ledde till att jag började knuffa lite smått och smått blev till hårdare och hårdare. För hade han vaknat hade han frågat vad fan jag gör. Jag ser hans bleka ansikte och blåa läppar, jag började tänka "men tänk om han är död" hej vilt med tankarna men ville inte inse det. Jag inbillade mig att han andades så jag hade hoppet kvar. Paniken kröp in och jag insåg mer och mer medans jag skrek och slog på han. Tårarna forsade som en flod ner. Så jag ringde mamma som var i templet i Göteborg, *Noh andas inte vad skall jag göra?* Hon frågar direkt vad jag menar jag skriker och säger att han inte andas, mer och mer panik tillkommer. Som mamma och får höra att sitt barn inte andas vad skall man säga? hon ber mig ringa Peter, men inget svar. Så jag ringer upp mamma igen. Jag hör på hennes röst att hon börjar reagera nu. Jag lägger på och ringer Ann-marie. Hon ringer ambulans och åker in till mig. Hon pratar med mig hela vägen. Jag hör sirenerna efter 2 minuter och dom kommer stormandes upp för trappan. Bär ner Noh från soffan klipper upp hans t-shirt och gör hjärt och lugn räddning. Något som jag borde gjort. Men tog aldrig dom lektionerna seriöst i skolan för vem skulle kunna tro att man skulle få göra det en dag. Ambulansen bär ner honom och tar han in i Ambulansen kör till Sjukhuset och efter åker vi, Hans kör mot rött ljus. Enda gången han gjort det när jag varit med. In i ett rum där vi fick vänta och gulliga sköterskor som kommer och pratar med oss. Allt jag tänker är att jag redan vet, jag visste långt innan dom kom in och deras ansiktsuttryck visade. JAG VISSTE ATT HAN REDAN VAR BORTA. Dom berättade och jag har ALDRIG gråtit så mycket i hela mitt liv som då. Allt jag kunde tänka på att mamma var påväg och hon visste inte något. Jag ville inte vara den som sa i telefonen till henne att hennes son är borta. Jag såg människor komma in från alla håll i rummet bredvid där han låg i ordning fixad så fint. I rummet man kunde ta farväl av honom. Men jag tänkte inte göra det. Detta skulle inte vara slutet för han, jag kunde inte acceptera det. Medans allt kaos var la jag min sorg åt sidan och tänkte på att hans vänner skulle vilja veta, så jag försökte ringa varenda en av dom. Första var som ett skott i bröstet för han trodde jag busringde men samtidigt så förstår jag, han får ett samtal att hans bästavän är död. Det tog inte lång tid innan jag såg hans vänner komma in så jag går tillbaka in där jag ser att mamma är, jag behövde inte säga något för jag såg på henne att hon redan visste. Jag kunde inte se på henne för allt gjorde det så mycket verkligare. Jag lät henne åka tillbaka till templet för där skulle hon må bättre än att vara i lägenheten. Så Ann-marie följde med mig. Så efter hela kvällen kom jag på att spisen stod på och hans fifa på tv. Polisen hade varit där och utrett vad som hände för det är ovanligt att en ung person dör utan droger inblandat. Men han var frisk hans hjärta hade bara blivit för stort med åren. Jag skall inte ljuga, men jag är rädd att det en dag händer mig nu när jag kommit upp i hans ålder...

När alla människor satt och tog farväl av Noh klarade jag inte av det så jag åkte med Ann-marie och Hans och åt på Max, inte för att jag åt så mycket av det. Satt och stirrade in i en vägg hela natten som att jag vore helt stum.

Så det är vad vi gör varje år, vi äter på Max. De första två åren kunde jag inte äta där annars men nu går det bra. Men det är fortfarande något som måste göras den 20 Juli varje år. och jag har tur som har Ann-marie och Hans vid min sida för dom har gjort allt och funnits och stöttat mig i allt.

Men jag är glad att jag hittade honom, jag var den sista som fick spendera tid med han, vi var ensamma hemma den helgen och hade aldrig förlåtit mig själv om han låg där 2 nätter utan att någon visste.

För någon vecka sedan så köpte jag blommor som mamma kunde plantera vid hans sten. Men titta vad stark och fin hon är? Det slår mig hårt att jag bara tänkt på min sorg och inte hennes. Den dagen jag förlorade min storebror förlorade hon sin son. Jag kommer ta hand om henne för oss båda, för Noh också. Hon förtjänar allt och jag har varit ego. Jag skall ge henne allt i livet jag kan ge. Hon är allt jag har kvar. Starkaste kvinnan i världen.

Likes

Comments

Jag verkar ha många uppehåll och sen lägga flera inlägg på raken men i alla fall så tänkte jag ta ett lite djupare inlägg och inte bara det där allmänna, men mina inlägg som är så djupa det är ju det jag är så van vid...

Så denna gången är det om att öppna sig, vilket många har svårt för. Jag är en väldigt öppen person om allmänna saker men just där det där lilla om att öppna sig om det som finns djupt inom sig. Det är jag lite sämre på. Eller ah lite och lite... Många har mycket med sig i bagaget, alla bär på olika sorger och kämpar olika fighter. Man kan aldrig veta vad någon annan går igenom. En del har inga problem med att kunna prata och få ut det som finns inom sig. Men jag är en av de som absolut inte kan öppna mig alls. Det är inte självvalt för vem vill inte kunna lätta tyngden på bröstet och bara kunna prata om det? Hade mer än gärna gjort det om det bara var så enkelt..

Det är så ensamt i slutändan, man samlar på sig massor och sen kan man helt plötsligt bara bli ledsen utan att ha en blekaste aning om varför och sen så sitter man där och är ledsen för allt som någonsin hänt. Förstår absolut inte logiken i det alls, men det är endo det närmsta jag kan komma till sanningen.

Alla har väl olika nivåer på känslighet och reagerar olika, men blir man sårad då blir man det. Det är ingen skam att vara ledsen eller sårad för det är okej. Man skall kunna få reagera på sitt egna sätt. Det finns ingen fakta på hur man skall könna sig, är du sårad då är du, är du ledsen då är du. Varför skall du känna skuld över att du blir ledsen? Under många år och av många människor har jag fått skulden för att jag har varit den som varit ledsen och sårad och där kom logiken, vart är logiken i det? att jag skulle få skulden för att någon annan har sårat mig? Eller när jag var ledsen och deprimerad hela tiden förr och mådde dåligt hela tiden. "Du är bara ledsen hela tiden" det är inget man vill höra när man redan mår dåligt. Det kan vara svårt att veta hur man skall bete sig eller hantera personen när dom är på det humöret men inte trycker man ner dom mer. Om du verkligen säger att du finns för någon så gör det också, säg inte bara det och när man väl behöver trösten eller tryggheten så är man inte där? Det funkar inte så.

Jag har inga problem att vara ensam, men i tankarna är det alltid så ensamt och det är en annan nivå på ensamhet. Tänk dig vara i ett rum fullt med människor, dom ser dig men dom ser egentligen inte dig. Dom vet inte vad som finns i dina tankar eller hur du bara vill bryta ihop. Eller hur dina tankar bara slår ner dig. Du blir misshandlad psykiskt av dig själv och självaste du ler så alla tror du är okej. Tankarna blir mer och mer, som ett stort pussel som aldrig går att sätta ihop, du blir frustrerad av allt tänkande så du blir arg istället. Det gör dig galen eller hur? Åhh jag blir helt till mig när jag skriver det, kittlas i fingrarna för åhhh det tar aldrig slut..

Sen istället för att prata om saker är jag en sån person som ger ledtrådar och hoppas på att man skall fatta genom det. Men det är inte alltid man gör det, att gå rakt på sak och säga vad det är hade ju varit ett under. Sen mår jag dock inte dåligt alls som jag gjorde förr. Men har alltid varit en person som sätter andras känslor framför mina egna and that's what i still do.. Har alltid lagt mina känslor åt sidan för att få andra att må bättre men när skall jag få vara den som någon lägger sina känslor åt sidan för att ta hand om mig? Men you gotta do what you gotta do för att leva. Det är väl sanningen i att alla är lite egoistiska av sig och det är la det som är hemligheten för att överleva. För i slutändan du är den som alltid kommer hålla din rygg.


Likes

Comments

Hi,
Söndag och sista dagen på denna veckan, nu har ungefär halva mitt sommarvikariat gått på äldreboendet. Just denna veckan jobbade jag bara Måndag och Torsdag vilket var underbart för det har endå varit hyfsat bra väder? Men annars så har jag faktiskt varit sjuk så har varit frånvarande från jobb rätt mycket men börjar friskna till så har även faktiskt börjat träna (!!!!). Har har haft detta jävla gymkortet en månad utan att träna men behövde komma igång nu så kör på en mjukstart tills hostan är borta helt. Så denna veckan har mest spenderats hemma och försökt bli frisk, igår var jag ute en sväng på kvällen och träffa vänner vilket är ovanligt för det är något jag sällan gör längre. Men det var kul, behövdes.


God mat har jag ätit, såklart. Får mer tid över i köket när jag är hemma hela dagar plus har städat ordning en del så det är skönare känsla att stå i köket. Men tvättade 9 tvättar, asså fattar ni? 9 maskiner... fyfan. Men har rensat min garderob för att ge kläder till mor min så nu har sebbe en garderob mer än mig. Hur sjukt är inte det (???)

Likes

Comments

Hi guys!

Blir ett snabbt inlägg idag då jag är trött och slutkörd efter jobb och långt samtal över en pizza med de två extra mammorna jag nu har. Alltså två viktiga personer i mitt liv som kan banka vett i mitt huvud.

Blev inte många timmar sömn inatt men jobbet gick fort, vilket det brukar göra när man jobbar dag och slutar 14 men hade även det rätt roligt idag så det var bara ett plus. Men känns ju på humöret nu att jag är trött, blir så där extra grinig och känslig som ett barn när dom är trötta och gråter för allt och inget. Känner la så nu plus efter att ha pratat med mina två personliga psykologer om allt det senaste, så får man tänka på nytt och se saker från olika vinklar än vad jag gjort innan.. och ja när jag kom hem, kände jag mig rätt slutkörd och vill la mest bara bryta ihop.. Kanske för att jag är trött kanske inte. Vem vet? Inte jag i alla fall.. Känns bara som att jag är ledsen hela tiden nu igen.. Trodde jag hade kommit över de dagarna eller så är det bara jag som ser ner på allt för att jag är sån här nu. Men idag är väl en dag då jag bara hade behövt en kram och bli tillsagt att allt ordnar sig men här är jag ensam och känner mig ensammast i världen. Men ibland är jag rädd för att det inte är så enkelt. Men just nu vill jag bara gräva ner mig under täcket och gråta och hoppas på bättre dagar.

i'll be back när det ljusnar till, förhoppningsvis ikväll. X


Likes

Comments

HALLÅ!! Blir man inte hungrig av att titta på dessa bilder? OKEJ, Alla har ju inte jag *tillagat* man ser ju vilka som är köpta ute, men ja för de mesta är det min konst. ÄLSKAR ju att greja med mat, speciellt frukosten och det är nog dax för mig att sätta igång middagen nu. Blev hungrig som satan efter att bläddrat igenom bland mina mat bilder. Så för tillfället så får 3 inlägg duga. Men det kommer mer bilder under det senaste halvåret som jag inte bloggat men skall försöka fixa så de blir bra inlägg som hör ihop med varandra!

Until then x

Likes

Comments

Den 3.e Maj när de var den soliga veckan och jag var ledig så tog vi en spontan trip till Danmark över dagen. Vet inte riktigt vad vi tänkte då jag är åksjuk men klarade mig rätt bra och fick köpt lite alkohol som kom till användning. Men det var en mysig dag men på något sätt vart vi helt slut så de blev hemåt direkt efteråt.

Likes

Comments

Hi you guys.
igår var det den 4 Juli, min och sebbut's månadsdag men vi gjorde även de officiellt att vi är sambos nu, så vi bokförde det på skatteverket. Så nu är han en Alingsåsare med. Men i hans hjärta kommer han väl alltid vara en Göteborgare men i framtiden har vi planer på att flytta till Göteborg men inte för tillfället. Det är större planer än så.

Så igår firade vi med Pinchos, något vi börjat med att äta på Pinchos varje 4:e i månaden. Hon kom ihåg mig med.. Efteråt blev det bio. Wonder women som jag velat se och den var värt att vänta på att se. Det är något vi faktiskt ofta gör, att titta på bio. Vet inte ens hur många filmer vi sätt nu men många tycker det är tråkigt att titta på bio för att det är så osocialt, men vi har roligt vad vi än gör och eftersom vi bor tillsammans så gör det inte alls något för vi har tillräckligt med tid att prata och vara sociala mot varandra.

Likes

Comments