För att jag älskar känslan när jag klara något jag inte trodde var möjligt…

…och jag drivs av att nästan klara ett hinder jag verkligen skulle vilja klara – lite frustrerad, lite irriterad men motiverande JAG VILL JAG VILL...

I lördags körde vi tur och retur Stockholm för att träna på Extremfabriken. Många säger ni är knäppa men vi hade kul i bilenJ. Och på Extremfabriken blir det mer hopp och lek umgås med vänner skratt testa nya saker gemenskap glädje så mycket mer det är inte bara ett vanligt träningspass.


OCR och Ninja hinder i Extremfabriken!

Ett lekland för vuxna med hinder från både OCR (Obstaclerace/hinderbana) och Ninja Warrior.

Jag såg framemot att få testa ramperna (har inte sprungit så mycket race med ramper) och så var jag nyfiken på att se om det fanns något Ninja hinder jag kunde klara.

Några hinder fanns med olika svårighetgrad. Det gick att försvåra och förenkla som tex bilden nedan med satsbrädorna eller vad de heter de är flyttbara J. Ramperna fanns i olika svårighetsgrad jag testade tvåJ. Ett väldigt roligt hinder var dörrarna se bild (film finns på instagram Charlottalin). Mitt favorit hinder som jag känner mig lite ego stolt över var de lösa väggarna. De hindret brydda jag mig inte om först i mina ögon är det omöjligt men med pepp och support gick detJ och vad glad jag blev. Om ni ser på bilden eller filmen håller jag i några klossar nästa steg får bli att försöka utan dom.

Ett annat hinder är de Irländskabordet ett OCR hinder där har jag två tekniker en som tar lite mer tid men jag vet fungerar utan att ta så mycket energi eller gör särskilt ont (film finns på instagram). Kan hoppa upp så jag krockar över armen svårt att förklara men då blir jag rätt blå om armen och inget jag orkade stå och mata.


Många Ninja hinder är omöjliga för mig men det är inspirerande att se när de andra klarar dom. Det var dock två hinder som jag testade men inte klarade, behöver mer styrka och teknik. Det två hindren snörar i mitt huvud och jag funderar på hur jag skall kunna fixa dom. Weeee där fick jag ett nytt mål. Att nästan klara något man väldigt gärna vill klara driver mig framåt en morot.

Jag blir glad och röd:)

En annan sak som gör mig väldigt glad är att jag fick höra att jag inspirerar och peppar. Jag känner att jag ofta blir lite flummig och ego fokuserad när jag går in i tränings/tävlingsrollen men jag vill förmedla också. Jag är också rädd för hinder och får ångest när det inte fungerar och vill inte att andra ska se hur dålig jag är. Men lyckan och kicken av att klara hindren betyder mer. De är den där mållinjs/ medalj känslan som väger över. Jag försöker vända ”det här kommer inte att gå” till vilken taktik skall jag testa först… 

Tack alla ni som var med på extremfabriken och till er i bilen som gjorde bilfärden till en rolig upplevelse😊.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments