Sverige - en av många platser i Världen

Hela världen är mitt hem. Känner mig hemma på den plats där jag vistas med min familj o i en omgivning av kärlek. När jag valde att resa tillbaka till Sverige för att föda mitt första barn och valt att stanna när de tre följande barnen kom, beror det på Sveriges fördelar;
1. Svenska allemansrätten . Den ligger nära min shamanska syn på Moder Jord. Vi tillhör henne alla och är alla en tråd i det himmelska nätet.
2. Sverige har en förhållandevis jämlik möjlighet till valfri skolgång.
3. Likaså sjukvård
Sen börjar det tryta... Särskilt på sistone när det märks en underliggande människofientlighet i olika sammanhang och bland människor man respekterar/t... Blir ledsen när mina barn ifrågasätter sin tillhörighet som svenskar. Inte för att jag på något sätt är patriot, men för att de föddes på denna plätt i världen och just nu är världen delad i länder. Så varför ska deras utseende då göra att de känner sig mindre hemma i sitt hemland?

 Sverige - en plätt i Världen

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments


För 20 år sedan kom jag tillbaka till Sverige för att föda min första dotter i mitt hemlands trygghet. Blev tvungen att lämna mina älskade reskamrater - hundar, katter, kaniner och sköldpaddor kvar på andra sidan Atlanten. Nu 20 år senare reser min dotter tillbaka och kvar blir jag med hennes hund och min familj som blivit så stor - förutom min resande äldsta dotter, ytterligare 2 döttrar och en son. 6 hästar, 2 hundar, 4 katter, 6 kaniner, 3 sköldpaddor, 1 får och en musicerande man! Känslorna snurrar runt i en virvel. Jag ville som Buddha sätta mig på väskan och säga; "ta mig med!". Samtidigt gläds jag av hennes steg ut i stora vida världen på egen hand (inte helt - med sin extra familj - vännerna i dansskolan) Jag vet att hon kommer att vara en ny Selene som kommer hem. Med spänning väntar jag på att få se vem hon då är... Hoppas få se lite bilder av förvandlingen på vägen. Så länge kramar jag hennes hund och längtar redan att hon ska komma lika leende hem som när hon for imorse.

  • 39 readers

Likes

Comments

  • ​Svårt att blogga om min dag när större delen av dagen är på jobbet, som jag inte får uttala mig om... ​ men idag var trots allt en fin dag som gav nytt hopp. Solen skiner, upptäcker nya blommor varje dag -det är vår!  Naturen speglar mitt inre. Med solen kommer även skuggorna... Jag vill ha solens värme , skuggans svalka, men inga långa mörka skuggor, inga orosmoln! Trött... Vill vara omgiven av värme , med människor som vill mig väl och som jag älskar. Längtar efter lugna dagar där jag bara kan vara och göra vad jag får lust till, en sak i taget. Det känns ibland som en ouppnåelig dröm som mamma  till 4 barn med ett jobb som lärare  till barn med diagnos autism och ett hem fullt av  djur och blommor som ska pysslas om och ambitionen att odla en del av maten själv och att skriva . Skriva något som betyder något för någon därute.. Idag fick jag hopp om att vi kan få chansen till att välja väg - en ny eller fortsätta på den vi redan vandrat en bit på? Det är ett stort beslut och hur gör jag för att komma fram till bästa vägvalet för oss?
  • 47 readers

Likes

Comments


"Vad är det för mening med att bo i skogen?" frågar jag mig ibland. Detta är när det gått veckor med dagar fyllda av bilkörning timmar hit och dit till jobb, skolor, barns olika aktiviteter och hämtning och lämning vid bussar och ingen tid över att ens ta en promenad och bara andas. Ibland har jag gått en runda i mörkret bara för att det ska så vara. Men all tveksamhet över boval försvinner, när man lyckas hitta en lucka i vardagspusslet en dag när solen skiner och skogspromenaden är ett faktum. Idag skiner solen. Mina två yngsta barns glada rop hörs utifrån studsmattan in till min sängkammare. Även om jag inte vågar kyla ner mina njurar idag på en promenad, så vet jag att min längtan kan uppfyllas där utanför dörren, bara jag blir lite friskare. Tänk så omöjligt långt bort det steget var, när jag bodde i en lägenhet på tredje våningen mitt i stan och försökte odla på balkongen! Det är så lätt att glömma mitt i strävan mot något bättre, allt det som finns att njuta av idag.

  • 52 readers

Likes

Comments


Påsklovet som jag sett så fram emot blev något helt annat i år. Istället för plantering av vårblommor, vårstädning, chokladharar och leta påskägg med min älskade familj - en vårhyllning, så kom jag plötsligt närmare kristna påsken än jag tänkt.... Akutenbesök, njurstensanfall och plågor som fick mig att tänka att de som pratar om helvetet och skärselden efter döden nog inte visste att man kan uppleva den här i livet - livs levande! Jag födde mina 4 barn naturligt utan smärtlindring. Tar aldrig Alvedon eller liknande. Men jag sa inte nej till sprutan som gett mitt lår ett rejält blåmärke, men son befriade mig in i sömnen ur helvetet några timmar! Nu sitter jag med njurarna så nära brasan jag vågar för att inte behöva ta de smärtstillande tabletterna för tidigt. För jag vet att plågorna är värst framåt natten och jag får bara ta 3 på ett dygn och de verkar bara 4h var...läser min bibel vad gäller sjukdomars bakomliggande orsaker "The Healing Power of Illness". Obalans i partnerskap. Våga spegla sin skuggsida i den andre och inse att allt är Ett. Släppa taget. Jag ser på problemen som uppstått i mitt försök till partnerskap på min arbetsplats. Kan plötsligt se våra likheter där jag tidigare stirrat mig fast vid olikheterna och inte vetat hur vi någonsin ska kunna förena dem. Sett enda lösningen som att jag eller de måste gå. Letar efter min partners sida som jag önskade, när vi träffades och som speglade det i mig själv som jag inte utvecklat. Enligt boken var det där hemligheten låg i partnerskapet. Hjälpa varandra att utveckla de dolda skuggsidorna till en helhet. Jag ser det. Jag inser också att jag måste vårda min kropp - mitt tempel, som jag misshandlat rejält alltför länge nu. Vatten - måste dricka mer vatten. Dricka tillsammans - även om jag inte vill ha alkohol så finns det andra sätt att dela dryck och gemenskap. Jag vill uppstå och bejaka livet och alla oss varelser som delar samma luft och är födda ur samma vatten oavsett våra yttre olikheter. Även om jag lämnade svenska kyrkan som 20-åring, så insåg jag när jag låg i församlingens soffa i väntan på prästens rop "Kristus är uppstånden!" för att då kunna gå in i kyrkan och se min 15-åriga dotters val att döpas in i den kyrka jag en gång lämnade i en dömande attityd, nu bli en väg ur det lidande jag försatt mig i genom livet och försöka vända det till den uppståndelse- det Nirvana som är frid.

  • 49 readers

Likes

Comments

Det är inte alltid lätt att vara mamma... Särskilt inte till tonårsdöttrar! Speciellt inte när ens ena dotter är en bloggare och skriver ett inlägg om dig som mamma som inte alls överensstämmer med din egen bild av dig själv. Ofta har jag hemma fått höra att hon vill göra make-over på mig och jag förstår henne- det är inte lätt att ha en osminkad mamma med gråa dread-locks ner till knäna när man kommer ut till hästtävlingar och ingen annan mamma ser ut så. Men få är de tonåringar som inte skämts över sina föräldrar någon gång... Jag har själv varit en besvärlig dotter som haglat sanningar över min mamma! Det har jag sett som naturligt. Som en del av frigörelseprocessen. Tagit ett djupt andetag och litat på att det går över. Men så fruktansvärt sårande det var att läsa ett blogginlägg där jag framstår som någon som jag inte alls känner att jag är eller beskrivs göra saker dom jag inte gör! Det har visserligen kommit ett förlåt på hemmaplan - men jag önskar fortfarande ett offentligt oxå - det var ju där min bild målades upp till en monstermamma! Min son sa; "mamma du har ju oxå en blogg - ge igen!" Det är inte vad jag vill. Bara som en spegel reflektera min upplevelse. Ser jag vad jag ser? Banden mellan mor och dotter är smärtsamma och jag vet ännu inte alltid hur de ska hanteras. När jag berättade för min mamma igår att jag sökt ett lärarjobb så svarade hon; "Klarar du av det då?" Det tog mig natten att bearbeta det. Inte bli ledsen, besviken, utan se det som ett sätt att uttrycka att hon bryr sig om - inte vill trycka ner mig. Det är så lätt att falla in i roller och föra vidare i nästa generation det man upplevde med sina föräldrar - ända ner till ordformuleringen vid meningsskiljaktigheter. Det är väl de banden jag vill knyta upp och kärleksbanden vill jag slå dubbelknutar på! Mor och dotter emellan!

  • 127 readers

Likes

Comments



Idag tog jag mig friheten att vara som jag var ibland, när jag var 15 år! Jag låg första halvan av dagen i sängen med näsan i en nyinköpt hästbok och läste och läste, kapitel efter kapitel, fantiserade mig in i bokens värld och glömde den jag hade omkring mig (utom korta stunder då jag smög till köket efter något att stoppa i mig, för att sedan snabbt smita tillbaka till sängen innan någon i familjen skulle kräva mig tillbaka till mammaverkligheten) Först när boken var slut steg jag upp och blev mamma igen! Då skulle vi iväg till Jägersro Galoppbana för att min ena dotter skulle träna sina två hästar där. Först blev det en snabbtur med äldsta dottern till Lomma i ilfart, men det är en annan historia. Sedan kom vi fram till ett lugnt Jägersro. Ingen där! Det brukar vara fullt av ponnyer, ponnyryttare och deras föräldrar. Ingen skymt av tränaren ens. Till sist kom ett ekipage med förälder och syskon. Vi skulle träna själv idag. Efter första rundan som de red tillsammans med vår arab, åkte de hem. Så när Mariama red son stora häst var vi ensamma kvar på hela galoppbanan. Jag ledde runt Shaheeri så att hon kunde varva ner i ledvolten och återvände till mitt drömmande tonårsstadie. I fantasin var vi där och tränade våra galoppörer. När Mariama ridit sina två varv och Shaheeri nästan var på väg in på banan igen medan jag öppnade grinden till The Last Robber, var jag sugen på att anta Mariamas utmaning att ta ett varv på Galoppbanan. Jag har aldrig gjort det. De drömmarna skrinlades för många många år sedan... Fast nu var de ur skrinet, som dammats av idag!

  • 89 readers

Likes

Comments

Alla Hjärtans Dag! När jag läste upp vad en av facebook-vännerna skrivit om Valentines day och svaren han fått om vem Valentine var och varför vi firar denna dag, kommenterade min dotter att det är alldeles för många hippiesar bland mina facebook-vänner och att det är mitt problem! De utsätter mig för grupptryck som gör mig förvirrad! Allt kritiserande av det materiella och att konsumera. Jag hade ju faktiskt bakat kärleksmuffins till henne och hennes syskon, när de kom hem från skolan, så jag tyckte jag stått emot grupptrycket ganska väl! Även om min önskan var att som kärleksgåva få en ridtur i skogen tillsammans med henne och min livspartner, hellre än blommor och choklad (även om jag gärna tar emot det med! :) - alltså av det mer immateriella slaget, så var det väl ändå lite hårt att säga att jag lät mina vänner få mig att tro att man inte ska fira Valentine och ge och få kärleksgåvor!? I vilket fall som helst så ville hon först rida sin häst själv som vanligt. Om min livspartner ska kunna följa med på våra ridturer, måste jag få låna hennes ena häst. Så jag tänkte; jag får väl ingen - inte ens en immateriell kärleksgåva idag då. Men helt plötsligt blev det en ridtur och jag befann mig med två unga snäckor - min dotter på hennes 6-åriga sto och två sega gubbar - min livspartner och hästen jag en gång för 25 år sedan, sov i stallet för att vara med vid hans födsel, på en härlig tur genom skogens skymning.

Likes

Comments



Små tygdockor och djur - sydda för hand av någon som gör det för att det är roligt och kreativt - inte för att någon har blivit utnyttjad och jobbat hårt för att någon annan ska tjäna pengar på det.  Av naturmaterial från djur som behandlas med respekt och/eller av återvunnet material för att spara på naturresurser. Ekologiska varor - barn och gift hör liksom inte ihop... Ecopiraterna älskar djur, natur och barn - Naturligtvis!

Likes

Comments