Jag vaknar av att det känns som min högerlunga är på väg ut, jag hostar, hostar och hostar. det gör ont, är det såhär döden känns? tänker jag i mörkret där jag ligger i min ensamhet. "Hur mycket är klockan egentligen? är det dags att gå upp nu?" jag lyfter min vänster arm för att fånga mobilen som ligger 10 cm bort från mitt huvud, men det känns som 10 mil, jag känner samtidigt hur livet är på väg att rinna ur mig. Jag tittar halvkisandes mot den starka mobilskärmen som känns som 10 strålkastare stirrar rakt in i mina små sargade ögon, det gör ont. Allt gör ont. "det är nu jag kollapsar”, när mina pupiller äntligen vant sig vid helvtets-ljus så ser jag klockan… den är 04:49, jag slänger mobilen åt fanders(inte konstigt att jag haft sönder 5 styckena på två år) men den landar mjukt bredvid datorn, jag morrar för mig själv att det ska vara som självaste jävla katten att jag aldrig ska bli frisk, jag har faktiskt varit sjuk i två hela dagar nu och det är för taskigt. Morrar ytterligare att det är orättvist, men sen så får jag faktiskt tänka till och inse vilken bortskämd liten snorvalp jag är som tänker såhär... men det känns som jag ska hosta ut mina lungor. Jag ligger och vrider och vänder mig och vid 05:05 stiger jag upp och gör te i mitt crack-kök, jag lägger även i en citronskiva för att lyxa till det. Jag tänder ljus och bäddar ner mig med mitt te(och citronskivan i) och börjar skriva, skriver, tittar på breaking news och hostar. Fy fan vad man känner sig äcklig när man hostar sexiga slembollar. Det är något jag ska använda när jag raggar på krogen i framtiden... och på tal om krogen, så borde jag inte få gå ut mer och jag får nog absolut skylla mig själv för att jag är sjuk.....efter den sjuka helgen jag har haft.

Jag har varit full i mina dagar men denna helg tog priset i hur kastrullig jag var. Besluten som görs när jag är full, är inte jag utan det är mitt alter ego Gunilla som tar över… kvällen börjades med massa härliga Tjejer och drinkar--->sedan mono och där börjar hetsen--->jag smygfilmar kändisar och tror jag är diskret, men, men, MEN, såg dagen efter att varenda jävel tittar ju rätt in i kameran---> vidare till en annan klubb... här är det rätt knapert med minnen, sen är jag inte redo att berätta om detta än. jag måste smälta det först, att jag är knäppare än vad jag trott...skjut mig. MEN tydligen så har jag köpt ett helt kamera-kit på fyllan och träningskläder. så det är ju KUL!


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Okej, sen jag vart utlåst från min gamla Facebook och skaffat en ny, har jag inte känt mig lika uppskattad av mina vänner på Facebook "varför taggar dem Mig aldrig i roliga saker?" Denna tanke har ekat i mitt huvud och jag har känt mig EXTREMT OPOPULÄR. Notificationslådan har ekat tom av tags, mitt hjärta har gråtit floder av blod, jag har undrat vad livets mening innebär, är jag ens en del av samhället anymore? Jag scrollar ner en aning på min Facebook sida och ser mitt namn, och det är flera som taggat mig, men varför har jag inga notifications??? OMG DEM TAGGAR MIN GAMLA FORTFARANDE!!! Jag har fått skriva hundra gånger sluta tagga min gamla.... men dem Fortsätter att tagga den gamla så jag får känna mig som en värdelös piece of shit:( nu förstår jag att jag faktiskt inte är sååååå opopulär utan mina vänner är bara för lata för att titta en extra gång på min proffe.

Likes

Comments

Förlåt, men hatar att jag precis skrev "godmorgon" usch spydde i min muuuuuun! Ofärdig har jag skrivit det förut haha. Men jag är äcklig och det är bara befogat och det är min blogg så jag får ha dubbelmoral. Men Gud, jag sitter och argumenterar mot mig själv igen....psyko. VI BÖRJAR OM!

*hej kära dagbok* (som är öppen för alla mina internetvänner och riktiga vänner och falska vänner) idag vakna jag upp med en riktig kuk-förskylning, precis när jag ligger där och ska somna om ringer min storasyster från en annnan moder och tvingar mig att gå upp från livets säng. Jobbigt. Nu ska jag plugga hela dagen och ringa människor. Inte intressantare än så.

Likes

Comments

En text från en annan tid, för längesedan, för väldigt längesedan.


Han satt mitt emot mig, med knäskålarna snuddandes lätt vid mina. Jag rycker till en aning av denna beröring. "vad gör han" tänker jag för mig själv, han ler åt min skepticism och han fortsätter så, låter knät sakta snudda vid mitt och ler, han gillar hur osäker jag blir vid varje liten stund av beröring. Han har aldrig sett mig obekväm i någon situation förut. Jag frågar "vad han håller på med" och vänder mig bort, han tar tag i mig och vänder mig tillbaka, så att jag sitter mitt framför honom igen, "inget" svarar han retfullt och fortsätter le och han ler och han ler, och han fortsätter le i mina tankar, vaken som sovandes. Han ler det där jävla leendet som etsat sig fast i min hjärnhinna och det går inte bort, hur mycket jag än försöker radera det. Och han fortsätter att snudda mig lite lätt. Han snuddar lätt vid min kropp, han snuddar lätt vid mina känslor, han snuddar lätt med sin närhet, han snuddar lätt med sin kärlek. Han snuddar lätt vid mig så jag ska längta konstant över att han ska överrumpla mig. Han vill att jag ska ha hela honom, för det ända jag får är en lätt beröring som knappt är någon beröring alls. Han vill att jag ska tänka på honom konstant, för han vill ha någon som ger honom en boost, men han ville aldrig ta tag i mig till fullo, han vill aldrig lägga hela handen på mitt lår, han ville aldrig lägga hela sin närhet vid min, han ville aldrig lägga hela sin kärlek i min, för jag var inte den han ville ha, men jag var bra för honom ett tag. Nostalgiska känslor får mig tillbaka och jag tänker att kanske är det värt att jag saknar, men nostalgi är en smutsig lögnare som förfinar det vi hade, för vi hade egentligen ingenting alls, det vara bara en smutsig fantasi.

Likes

Comments

Igår var en dag då jag inte visste vem jag var, jag visste värken ut eller in. det börjar med att jag försover mig till synoptik för att kolla om mina linser är bra och grejs till körkortet..... p.g.a JAG VAKNAR MED MENSVÄRK. jag får ringa be om ursäkt, vi bokar om till 14:30 samma dag, GREAT, tänker jag, jag glider runt som en förvirrad kossa, Sen så är jag påväg hem, för jag kommer ju på, "FAN, jag har ju inte linser i och jag måste ju ha haft dem minst två timmar i, innan jag kommer dit!!!" Kollar på klockan, "13:30" helvete, 1 h kvar, okej jag vinkar in en taxi, säger till honom att han måste stå och vänta för jag ska hem och sätta in linser och sen måste han skjutsa mig till st eriksplan. Sagt och gjort! jag springer in i crack-lyan, hetsar i mina linser i ögonen! Tänker "Gud vad konstigt jags er...varför är allt typ, ojämt?" tänker att det kanske är för att jag är en aning bakis. Jag hoppar in i taxin, vi pratar om allt möjligt, han säger att om jag ska operera min näsa så borde jag göra det i iran(hur fan kom vi in på det? vadå näsa, jag vill inte operera min näsa?) aja vi är framme, jag springer in kl slår 14:29, "HEJ SKRIKER JAG RÄTT UT" Personalen stirrar på mig, där in kommer ett stort skatbo springandes in, vi går in och jag förklarar att "alltså jag ser fett konstigt och jag fattar inte varför?!" hon frågar om jag haft linserna i, i två timmar? Ehhhh ja, det har jag haft(ljuuuuuugbyxa !!) men sen så ska jag kolla synen, och hon ursäktar sig och kollar in i mitt högra öga... "ursäkta, men du har ingen lins i högeröga.." "va?" säger jag och börjar asgarva, "jahaaaa då fattar jag att jag ser som skit" Jag skrattar och hon kollar på mig som jag är dum i huvudet.... vi får boka om tiden igen till 17:30 och jag går därifrån skamsen och dum förklarad, jag kommer hem och där ligger min linsjävel i mitt crack-handfat.... jag får sätta in en ny och nu POOOW! hahah ser perfecto skriker jag ut i min ensamhet. Men nu är linserna beställda, och jag har skickat in mitt intyg till trafik-grejen! när jag kom tillbaka skyllde jag på sinnesförvirring. Förklarade en del som hänt och nu tror dem på synoptik att jag är mytoman... heheh. försökte dra skämt med dem, men dem titta bara snett!!!! stelt, aja whatevs nu ska jag återigen ta tag i mitt fruktansvärda loser liv.


xoxo, blind-girl

Likes

Comments

Hejsan alla fans.

jag är lite slut i huvudet denna gråa-måndag morgon. Jag var ute i lördags och är fortfarande inte återställd.....Det har helt klart och göra med min ålder....25, SMAKA PÅ DEN JÄVLA SIFFRAN....25, alltså jag ryser i kroppen när jag uttalar det, skriver det, tänker på det, LÄSER DET. Jag är inte 25, när fan vart jag 25?!?!?!? Jag är ju fortfarande 18 år och vilsen i min rosa bubbla av regnbågar och enhörningar. Tänk att, när jag var 15 år, så hade jag tron på att jag skulle äga ett eget företag vid den här åldern och äga en hästgård, plus en lägga i stan och vara miljonär. HA, HA, HA(grinar inomords..) Istället så sitter jag här med en lägga på knappt 20 kvadratmeter, STUDIESKULDER från en utbildning jag hoppa av, hehe. Sedan så valde jag att hålla på med teater, vilket betyder att jag kommer vara en fattig kultur-kärring to the Day i die!!!! SKOJA, MEN USCH Varför är jag så bitter? Det ska jag inte vara, jag kommer slå igenom och bo i en pärla i framtid, tålamod young HOBBIT, time will come for you. Kul nu har jag börjat svara mig själv , men jag ger ju så otroligt bra råååååååååd! så jag måste ge dem till mig själv och verka som ett psyko, i owe the univerese denna blessing. Aja jag är 25, 25 är inte ens 25 längre, 25 är det nya 20, 25 Är den nya ungdomsåldern där drömmar ej är krossade, dagdrömmning om att lyckas som skådis fortfarande är vid liv, att bli äventyrare är på tal fortfarande, att hitta mig själv i Asien har tyvärr dött ut, men jag kan få åka på road tripp till USA, det är mer 25-igt, men fortfarande en forever-young känsla liksom. Jag är i en mellan ålder där jag fortfarande får vara omogen, göra dumma beslut, inte ha ekonomin helt i takt, men jag ska kunna ta hand om mig själv. jag får vara vilsen, och ta strö jobb för att supporta mina blivande konstnärs karriär, Det är tillåtet för mig att leva som en förvuxen bebis ett tag till iallafall!!!! (LÅT MIG LJUGA FÖR MIG SJÄLV ETT TAG TILL MAMMA, TACK!!) Vad gaggar jag om egentligen? har ingen aning, jag vet ingenting! Jag är påväg in i en livskris tror jag? men jag har alltid en liten släng av livskriser, konstant. det är en del av min vardag liksom. Ena sekunden går jag och tycker jag har my shit together, jag är cool, påväg mot mina mål, jag lever för stunden och skiter lite i allt, har mitt fuck you mode, sen kommer det...den där krypande ångesten, jävla bajs-kuk-åldersnojjan jag försöker så HÅRT ATT BLI VÄN MED!!! "JAG ÄR COOL, JAG ÄR 25, I DONT GIVE A FUCK, WHATEVER!!!" MEEEEEN, ibland vill jag spy av den här ångesten, den lilla lilla råttan. Jag tycker att ju äldre jag blir så blir det svårare att veta vad jag vill, att det sätts yttre och inre press på mig själv om hur jag borde vara, vad jag borde göra, kan jag inte bara få leva? utan att den lila rösten inne i huvudet viskar små elaka kommentarer. Min största rädisa är att bli en tråkig vuxen, jag vill aldrig bli en tråkig vuxen som bara gör saker på ren automatik, gå runt som ett tomt skal och tro att jag lever fast jag egentligen inte LEVER PÅ RIKGTIGT no no no. You know what im saying? Jag har haft Peter-pan syndromet sen jag var liten, jag vill inte bli en vuxen som är rädd för att göra det jag vill pga, whatever egentligen. NÄÄÄ nu babblar jag fööööör mycket, ni hänger inte riktigt med va? Inte jag heller ska jag säga er? Jag är i en livskris, men det är okej. Äh jag ska bara leva, leva leva leva! fuck it som mormor hade sagt(hade hon aldrig sagt)

och godmorgon föresten.

xoxox livskris bitchen

Likes

Comments

Jag vaknar av och an av ett larm som går på var tredje minut, sedan klockan 05:59...varför ställde jag så tidigt? jo, jag hade som vanligt bestämt mig för att jogga...gjorde jag det? nej, nej och åter, nej. Jag tror att jag är lika morgonpigg och tränings freak som jag var för 5 år sedan.....(ska bli igen..imorgon kommer det, NI SKA FÅ SE) Jag somnade på soffan hos mina föräldrar(som har ALLDELES för liten soffa för mig nu..försöker dem mota ut mig totalt från deras hem? jag förstår dem i sådanna fall) men den här morgonen är annorlunda.

Det luktar annorlunda? men gud, jag känner hur jag, jag börjar hulka lite lätt, det är en frän stark doft som gör att jag vill springa tre mil ut i skogen, duscha i 2 timmar med alla bodyscrubs,oljor,tvåler som finns från LUSH(jag är såååå ekologisk) jag vänder på huvudet och orkar inte öppna mina ögon för jag tycker faktiskt att 45 larm INTE ÄR NOG, JAG VILL HA ETT TILL!! Men som sagt jag vänder på huvudet med stängda ögon, AND little did i know....doften är starker...jag mår illa i själen. så jag öppnar mina prinsessögon, reser mig upp och söker som en jakthund efter mitt byte, som jag inte vill hitta...VAD ÄR DET SOM LUKTAR!!!!? och då ser jag den. 2 meter ifrån där mitt huvud precis har vilat så ligger en present någon av mina hundar HAR LÄMNAT! Jag blir så arg...VARFÖR? ÄR NI INTE VUXNA NOG NU? Ni får ju gå ut hela tiden? HAR JAG INTE LÄRT ER ATT GÅ PÅ TOALETTEN? Ena hunden kan ju till och med öppna dörrar(som är olåsta..) jag sitter och stirrar på den där äckliga, snuskiga jävla högen i 30 minuter innan jag orkar röra mig och vid det här laget vaknar mina föräldrar, jag hör hur dem kommer mot vardagsrummet...så jag slänger mig ner i soffan och låtsas sova igen....hehhe. vem får torka upp this mess???? inte jag iallafall, jag är ju gäst hos mina föräldrar. Sedan låtsas jag vakna igen och mamma är faktiskt glad och säger "godmorgon min prinsessa" med den lenaste mamma rösten i världen.....skoja hon sa "jaha och där ligger du som ett social fall i våran soffa och låtsas sova igen." med en blick som skulle kunna få vilken tuff vakt på Stureplan som helst att bli rädd och aldrig mer neka mig i dörren. Kärlek <3 (min mamma är faktiskt ganska rolig, hon förtjänar typ flera egna inlägg. hon är liksom inte en "regular mom, she's a cool mom" skoja, hon är inte så cool.)


Så efter denna traumatiska morgon, som typ var en vardag förut(det låter som att det var bajs hela tiden i vårt hur, vilket det ej var!!! men jag överdriver ofc.) Nu sitter jag med en stor kopp kaffe och latar mig, innan jag ska på utbildning/möte!

Vad ska jag göra resten av dagen då? jaaaaaa, jag ska efter utbildning/mötet, plugga, träna och sedan gå på BIO OCH SE IT!! Jag var lite efter med bokningen så min kompis Tilda säger "men boka på rad 3" jag kollar rad 3...finns det någonting bredvid dem? nej, det finns antingen 10 stolar bort ELLER platsen bakom dem, så ja jag tar platsen bakom dem! Tilda tyckte jag var knäpp. MEN VAD HAFDE JAG FÖR VAL?!?! så jag ska sitta bakom mina vänner som ett riktigt litet äckligt creep och titta på IT, inprincip själv. Jag kommer sitta där som någons mobbade lillasyster, som mamma har tvingat med. Aja. kul ska det bli!

Likes

Comments

Jag kallar den: "En av gångerna jag ramla i F12 trappan och grät som en ledsen bebis på toan"

Klockan slår 02:14. Jag fumlar framåt, full som en kastrull genom svettiga kroppar, klänningar från bik bok och extremt höga klackar från nelly.se... Jag har räknat ut i skallen att jag har druckit ---> tre glas rosé på förfesten, 2 Heineken, 2 GTs.... stannar det där? nej, ABSOLUT INTE. Kommer till baren, förlorar ett vad ---> shottar en fernet("helvete" --->får täcka en kväljning i strupen) shottar tre Tequila, blir tvingad en Jäger(som jag HATAR!!!) NU KALLSVETTAS JAG. Vi kommer in på klubben, (jag mår så bra som jag aldrig har gjort) tar en till GT och här är jag nu, fumlandes fram som en stor svettig orch från sagan om ringen, bland små petita fotomodells-blondiner på f12 terrassen, "vart är alla?" jag försöker leta bland alla smala jävla modeller och tänker "varför ser jag dem inte bland dessa pinnar?" jag känner mig helt plötsligt som en alkoholiserad morran-version av Ugly Betty. JAG FÖRSÖKER SE, men kommer på att jag ser som en riktig sopa, till och med min 90 åriga mormor ser bättre...."jag borde skaffa glasögon" muttrar jag för mig själv samtidigt som jag pressar mig fram bland alla jävla snygga gaseller. Jag går med mina skyhöga klackisar nerför trappan och jag tänker "Om du ramlar ner...." jag hinner inte tänka klart..... jag FACEPLANTAR NERFÖR TRAPPAN OCH RAKT NER I EN GRUPP MED KOMPISAR SOM HAR VÄRLDENS DJUPASTE SAMTAL, jag hinner tänka "Mitt liv är över, jag kommer aldrig kunna visa mig här igen, är killen jag faceplanta på snygg? han kanske blir kär? jag tittar upp, det är en tjej... fan...Det första jag får ur mig i panikens hetta är--->"LÅTSAS ATT NI KÄNNER MIG!!!!!" GJORDE DEM DET ELLLER??? NO TO THE HOE-NO....Utsatt och ensam så sätter jag mig bredvid den osociala hipster-gruppen, där jag hör att dem pratar om det senaste bråket mellan hans och Greta, (eller vad fan dem hette) jag försöker låtsas som att jag känner dem och luta in mig i gruppen och konvon, dem tittar snett, jag gråter inombords(dem FRÅGA INTE ENS OM JAG MÅDDE BRA!!!) jag går skamset ner på toan... träffar på en tjej som står och qoutar mean girls, jag vill älska henne tills dagen jag dör(kom ihåg vi känner ej varandra!!!!!) jag säger "you smell like a baby prostitute" EHHHHHHHH DET BLIR TYST?!??! "Förlåt" hör jag mig själv säga och stänger in mig på toan...har hon aldrig sett mean girls tänker jag för mig själv? Jag fäller tårar för mig själv inne på en f12 toalett i sorg om att jag var vänlös, spritlös(jag hade ej en dricka i handen alltså) och talanglös över att skapa icke pinsamma situationer. när är det min tur att vara den coola katten på klubben? Jag grinar tyst som en mus, ser att jag har skitäckliga tånaglar, så jag grinar nu ännu mer, efter ett tag på toan, så börjar jag försöka rulla mig ut och där, längst ner på trappan, lyser dem som änglar i himmelen!!! några av mina vänner, lika fulla som kastruller!!! Jag glömmer genast denna incident och jag hittar en till drink och mår lika bra som den prinsessa jag var innan jag började shotta djävulens shottar och ramla nerför helvetets trappa. Dagen efter vakna jag upp med en halväten chili cheese i håret. varför lär jag mig aldrig?

Likes

Comments

Detta är en historia som utspelades I landet för länge sedan och inte vilket land som helst, utan staden där drömmar blir till(om du ligger dig fram, skaffar en sugardaddy, eller bara har en kändis I släkten) Drömmar krossas(more likely) L.A. staden vi älskar att hata, men också glamorisera som in åt helvete. Seriöst, det ligger sprutor på gatorna och sopgubbar I taket! Iallafall, det här är en historia om vänskap, alkohol och penisar. När vänner lämnar en I ödet på en penis, för att få penis….det var inte kul då. Men nu är det, de.

Venice Beach klockan 16:20

“Tjejer, ska vi ta och köra en hel barrunda ikväll, fast T inte är over 21? Vi kan ju pröva liksom” säger Gunilla nummer 1, samtidigt som hon smaskar på en acai bowl som gör att hon är blå runt hela käften. “Ja, vi har ju bilen, så en kan ju köra hem och resten av oss dricker!” gunilla nummer 2 skriker ut det sista hon säger I glädjerop. Vi alla tittar på gunilla nummer 3 som vi vet inte är super frisk idag, “ ja ja jag kör” (det var faktikst inte så hon sa, men vi kan ju låtsas att hon var samarbetsvillig.) Helt plötsligt kommer gunilla nummer 4 springandes slänger sig på gunilla nummer 1 för att norpa ett smakprov från gunilla nummer 1s acai bowl.

Kort och gott så börjar vi vandra mot le bars. Stämningen är laddad, speciellt för mig som var en riktig liten kyckling på den tiden, rädd för att bli påkommen med att det inte var jag på legget. ”jag är en farlig pansartiger” muttrade jag för mig själv. Vi går in på en mysig liten bar(gröna jägarn mysig..), enkelt, jag är inne!! Det sitter en söt kille vid baren, med surf-lockigt hår och gyllenbrun hy. Söt hinner jag tänka innan vi börjar hetsa i hos alkohol. Gunilla 1 ringer dit två killar från dagen innan. Jävla tänker jag, inte australienarna. Gunilla 1 ser även att jag ögon-våldtar den stackars surfar killen borta vid baren och går efter mycket klagomål från min sida, fram till snoppen och pratar med honom…. Hjärtat ökar hastighet, jag börjar kallsvettas i knävecken, nej fan Australienarna kommer in genom dörren…fan. ”Hiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii” säger alla gunillorna i kör… åh nej hinner jag tänka innan den lilla jäveln som jag råka hångla med på fyllan igår sätter sig bredvid mig…helvete. Gunilla nummer 1 berättar att surfis, ska till en bar som heter ”the Basement” och dit ska vi också.

SNABBSPOLNING….

SANTA MONICA KL 01:59

Surf- killen och jag klickar. Vi dricker och dansar runt till live-bandet, medan Gunilla 1 och 2 har börjat hångla upp Australien. Vi kommer till att vi ska gå, Gunilla 3 och 4 har åkt hem, så dem andra Gunillorna och jag ska åka hem tillsammans. låt mig poängtera TILLSAMMANS!!!!!! Mobilen är död och jag har knappt cash. Jag står och pratar med Surfis, helt plötsligt kommer Gunilla 1 och 2 med Australien och dem säger vi väntar på dig runt hörnet, jag skriker på svenska att jag bara ska försöka fixa nummer helvetet så vänta på mig!!!! IGEN VÄNTA PÅ MIG!!! Jag tar Surfis nummer, går runt hörnet…vart är dem? Jag tittar till höger, jag tittar till vänster, ropar på gunilla 1 och 2, men dem är no where to be seen!!!! Vart fan är dem?!!?! ALONE.....Jag börjar få damp, tittar på surfis, surfis tittar på mig, jag börjar få handsvett..INTE KUL. Min mobil är död, vad gör jag? Vi står tysta och stirrar på varandra tills jag säger ” får jag sova hos dig?” Surfis blir ju skitglad. Det är väl klart som fan jag ska sova där. Jag vill gå hem till honom, för jag älskar att vandra över allt, men sedan börjar en hemlös man jaga oss så vi bestämmer hos för taxi…jag börjar tänka…tänk om han är en mördare? Våldtäkts man? Men gud, vad gör jag då ? jag har inga pengar och ingen mobil? Känner hur någon pillar med mitt hår och…vänta.... vänta??? luktar han på mitt hår? aa det gör han.. Jag vänder mig om och surfis säger ”du luktar så gott” okej, tänker jag, nu kommer jag verkligen och dö. Jag vill döda Gunillisorna, jag undrar vad dem gör? (dem hade stuckit FÖR ATT FÅ SPENDERA TID MED PENIS....)

Jag sover i surfis, typiska surfis lya i venice, där hans roomate väntade, han satt på soffan och bonga lite lätt sådär som man gör i cali(JAG RÖKTE EJ..... HE)…great! tänker jag, nu blir jag väl gangbangad....Men helvete vad gulliga killar! Vart inte gangbangad och dem introducerad mig till led zeppelin och dem var från florida och berättade massa super intressanta saker!!!! Dagen efter kom gunilla 1 och 2 och hämta mig när jag hade fått låna surfis mobil för att logga in på fejjan. Jobbiga var dock att han posta en bild på sig själv i den…hej mamma. Vi bestämde att vi skulle på dejt, men det vart aldrig av för jag insåg ju att han inte alls surfade, skejtade eller hade bil, eller var musiker, så jag kunde inte dejta en sådan snubbe då(DÖM MIG INTE, JAG VAR BARNSLIG DÅ!!) Gunillorna 1 och 2 var glada för dem hade fått penis, jag var glad för att jag inte vart MÖRDAD, VÅLDTAGEN ELLER KIDNAPPAD…tack gunillor, jag fick en fantastisk vän, dock vet jag inte vart han är, vad han gör, nada. MEN ett fint minne, när jag vart lämnad i venice av mina gunillor i deras törst efter penis


Så vad ville jag med denna berättelse? JA, LITA INTE PÅ FULLA VÄNNER NÄR DEM ÄR KÅTA. och egentligen ingenting, det är bara en historia. och att vänner ibland kommer lämna dig i skiten, men det gör inget, för ni är vänner och ni löser det, för gunillorna kom ju faktiskt och hämtade mig, deras lilla sparvunge(fortfarande fulla)

Xoxo, gone girl

Likes

Comments