View tracker

Jag har uppenbarligen inte skrivit ett inlägg på en tag. Anledningen till detta är att jag inte tycker att jag har något att skriva om, livet flyter på som vanligt. För mig är en blogg en plats där du inte bara postar bilder utan också skriver en tillhörande beskrivande berättelse, något som jag finner svårt. Jag har kommit in i livet här nu och jag tar det jag gör för givet, likt hur jag lever i Sverige. Jag skulle aldrig kunna blogga på svensk mark, just för att jag inte tycker att jag gör något speciellt intressant/avvikande, och precis så känns det nu.

Jag kommer troligtvis att titta in här då och då och posta bilder likt en Instagram och fortsätta att blogga som jag gjort tidigare när jag gjort något speciellt, igen, precis som jag gjort tidigare. När jag inte känner för att skriva får ni nöja er med bilder och tänka ut en egen beskrivning.

OK? OK!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hey what's up hello. Det är okej om ni är besvikna på mig, jag är besviken på mig. WiFi:t här hemma har varit nere i ett par veckor så att jag har inte kunnat blogga från datorn. Detta är egentligen bara en ursäkt då jag kunnat skriva ett inlägg i Word och sedan posta på ex. skolan, men livet har kommit emellan. Det behöver inte nödvändigtvis vara något dåligt då det bara tyder på att jag trivs här i Saint Cloud och det finns mycket att göra, något som knuffar bloggandet åt sidan. Jag ska sluta med att introducera varje inlägg med "jag ska bli bättre på det här", för att du vet, jag vet och vi vet att det inte kommer att hända. Inläggen kommer upp då och då på en väldigt oregelbunden basis, och så får det vara. Without further ado, här kommer äntligen ett inlägg, tro det eller ej.

Dagarna här går fort. Det är redan slutet av oktober och med det sagt har jag bara sju månader kvar i detta land. Jag hade min avskedsfest för tre månader sedan, och om lika lång tid igen så är jag arton år. Tiden flyger förbi. Något som också flyger är min vikt. Jag väger 82 kg, vilket är en hel del jämfört med de 75 jag vägde när jag satte mig på planet hit. Visserligen en naturlig följd av att ha ökat mitt kaloriintag med 100%, men jag gillar det inte. One might think att det är lättare att äta mycket än lite, men så är det ta mig fan inte. 4300 kcal är en hel del mat. Ah well. Jag påbörjade ett nytt träningsschema idag vilket känns jävligt bra. Istället för de sex dagar i veckan som jag tränat så har jag dragit ner det till fyra efter rekommendationer från /r/fitness. Jag har tänkt att gå och simma en gång i veckan också för maximum gainz. Vi får se hur det blir med det, men det är i alla fall planen. Något annat som var planen var att blogga minst en gång i veckan, och vi ser ju hur det blev med det.

De senaste veckorna har jag festat, pluggat, campat, tränat, tittat på football, ätit mat, närvarat på ett swim meet, ätit mer mat, tränat, och varit i Chicago. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva Chicagoresan, även om jag hade det roligt så var det något underwhelming för de pengar jag betalade. De utlovade fyra dagarna blev endast två då vi anlände torsdag 21.00 och avgick söndag 08.00. Lite hann vi se, men jag hade gärna sett ett par dagar till, alternativt bättre tidshantering. Här kommer bilder i icke kronologisk ordning. Alla bilder är tagna med mobilkameran som är absolut makalös.

Jag umgicks främst med Antonello från Italien (samma som från New York), Aron från Schweiz och Albin från Rumänien. Bra gäng. Ett gäng som i mina och många andras ögon inte var lika bra var spanjorerna. Nio av fyrtio var spanjorer, gissa om de tjattrade på. Natalia var en av de och jag var inte helt glad kan jag säga, även om jag inte var helt bra på att uttrycka det. Hemsk spansk musik och oförståerligt tjatter präglade de avskyvärda bussresorna. Jag kan inte ljuga, jag är fortfarande bitter över detta, men oh well.

Klockan är just nu 17:56 och jag måste slita mig. Jag har inte duschat efter dagens träning och klockan 19.00 hålls möte om skidklubben på skolan, något jag sett fram emot ända sedan jag kom hit. Nu ska jag alltså ta en dusch för att så småningom hoppa in i bilen och tagga till inför vintersäsongen.

Ha det så bra, until next time.

Likes

Comments

View tracker

...har spenderats i de Förenta Staternas huvudstad, Washington D.C. Här nedan följer mitt generella intryck av denna stad och en tidslinje med tillhörande bilder om vad jag, Amy och Natalia hållt på med under dessa dagar. Without further ado!

Vi anlände på onsdag kväll, tog en taxi hem till Alex, Amys son som bor här, och somnade i princip direkt. Spännande!

Dagen efter, torsdag, hade vi sightseeing. Vi såg vita huset, the Capitol, Washingtonmonumentet, the Lincoln Memorial, the WW2 Memorial, the Vietnam Memorial med mera.


Vi avslutade dagen väldigt avslappat med pizza. Vi sov hemma hos Alex endast på onsdagskvällen, resten av nätterna bodde vi på ett hotell.

På fredagen så gifte sig Alex och hans numera fru, Kayla. De hade ett borgerligt bröllop och ville inte ha folk utanför familjen närvarande, så Amy gick dit medan jag och Natalia fick klara oss själva.

Vi hoppade på morgonen på en buss som skulle ta oss till Georgetown, det äldsta distriktet i D.C. Vi har läst om området i U.S. History och därför kändes det väldigt relevant. De har ett mycket prestigefullt universitet, Georgetown University. Otroligt vacker byggnad som ger Hogwarts-vibbar.

I Georgetown ligger också den svenska ambassaden. Byggnaden heter House of Sweden och huserar Islands, Sveriges och Lichtensteins ambassad, samt representanter från stora svenska företag. Byggnaden invigdes år 2006 och är konstruerad av en svensk arkitekt. Vackert läge precis vid River Potomac, mycket finare än Spaniens motsvarighet om jag får säga det själv. Jag måste ju få vara lite patriotisk. Vi var där på en fredag och kunde därför inte kliva på. På helger är det öppet för allmänheten och vi var ju inte där på en helgdag. Rent tekniskt sett så stod jag alltså på svensk mark i fredags. Jag kände mig faaaaaaaaaan som hemma.

Efter det tog vi en Uber till the Air and Space Museum. Vi såg lite roliga flygplan, men höjdpunkten var flygsimulatorn, en sån där man kliver in i en cockpit som rör sig efter hur du flyger, oavsett om du cruisar eller loopar. Helvete vad roligt det var.

Efter det så traskade vi bort till the Jefferson Memorial där nu Amy, Alex och Kayla tog bröllopsbilder.

Dagen avrundades där och avslutades på en kycklingrestaurang.

Dagen efter, lördag, hade vi öppet schema. Jag och Natalia hade nu hunnit se allt egentligen ikoniskt för D.C. under torsdagen och fredagen så lördagen blev en väldig slappdag. Vi gick till det nyöppnade Trump Hotel och tog en kopp kaffe i baren. Han må kanske inte vara den bästa politikern, inte heller den bästa människan, men helvete om han inte kan ta sig fram. Det var helt otroligt.

Hotellet är beläget i ett gammalt postkontor som är upprustat till max. Det billigaste rummet, Room Deluxe, kostar 5720kr exklusive 14,5% skatt. Tveka inte på att det blir fullbokat.

Efter vår vistelse till herr Trumps enkla boning lallade vi resten av dagen. Vi bara gick runt, i princip. Vi gick till the Ford Theatre där Abraham Lincoln en gång sköts till döds, men p.g.a en pågående pjäs gick det inga turer runt teatern.

Vi tog en smörgåsfika på Starbucks klockan 17 och drog oss sedan tillbaka till hotellet för att göra en tidig kväll. Runt klockan 20 beställde vi buffalo hot wings till rummet. Jag fällde tårar för att det var så starkt, men gnällde gjorde jag inte.

Klockan är nu 12.47 och jag känner mig ganska färdig med detta inlägg. Överlag är jag nöjd med min vistelse, det finns ingenting som jag direkt känner att jag har missat att se. Hade jag varit i D.C. på semester så hade jag inte bokat fyra nätter då jag inte tycker att det är en stad där det finns så mycket att se, till skillnad från ex. New York City. Två timmar kvar tills mitt plan kommer, bloggandet och halvslappt YouTube-tittande har ätit en tredjedel av tiden. Jag hade önskat att jag haft mer att skriva om, men jag har nog inte det. Jag hoppas att snart ha en ny anledning att uppdatera er. Until next time!

Likes

Comments

Hej! Klockan är nu 22:20 här i Saint Cloud och jag har precis krypit till kojs. Sista natten i "min" säng på fem dygn, för att imorgon efter skolan sätter vi kursen mot Minneapolis MSP och Washington D.C.!!!!!! Vi kommer att spendera onsdag-söndag på den amerikanska huvudstadens mark. Jag är väldigt exalterad och det bör även ni vara för att på måndag/när jag har tid kan ni se fram emot ett inlägg med mycket bilder och text, ungefär som mina första inlägg från NYC. Kul va?! Jag tycker det.

Idag är det som känt kanelbullens dag, och vem är jag att inte uppmärksamma detta?


Pärlsocker har de aldrig hört talas om så Amy slängde ihop en frosting. Riktigt svenska blev de alltså inte, men men. Pärlsocker på Google Translate blev granulated sugar, som är vanligt socker. Fix your shit Google! 

Annars då, jo, det flyter på. Jag trivs bra i skolan och i kompiskretser. Ser fortfarande mycket fram emot den alpina säsongen att dra igång. Träningen går även den framåt. Jag ökar i fettprocent men också i muskelmassa, som väl är en naturlig följd av bulkning. Bra skit!

Ganska händelselösa tre dagar. Har det gått tre dagar sedan sist? Jag tror det och jag kör på det. Vi får se om jag finner tid att blogga från hotellrummet i D.C. eller om det blir ett massivt när jag kommer hem. Oh, kanske ett från planet? Ja! Så får det bli. Söndag förmiddag/morgon resulterar i söndag lunch/eftermiddag i Sverige. Be there!

Med vänlig hälsning, er favorit-nyamerikan. 'Til next time!

Likes

Comments

Heeeeeeeeeeej. Här är jag, äntligen tillbaka. Har ni saknat mig? Jag vet inte om jag fortfarande har läsare efter att gång på gång strunta i skrivandet. Well well.

En hel del tid har gått och lika mycket har hänt, some more exciting than others. Det har gått två helger sedan sist och båda helgerna har varit toppen, så det är väl de som jag fokuserar på.

Fredagen för en vecka sedan var det football. Homecoming game, som jag fått berättat för mig ska göra någon skillnad, som jag inte håller med om. Det var en match som vilken annan som helst. Jag var otroligt hungrig och köpte därför en nachotallrik. Den sämsta nachotallriken jag har sett. En påse saltade runda nachos tillsammans med en burk syntetisk-ostsås. Det var ganska äckligt, men i stridens hetta var det enda jag tänkte på att det i alla fall var mat. Edibles.

Efter matchen blev jag erbjuden vatten ur en kompis vattenflaska. Det var inte vatten. Tydligen är det inte helt ovanligt att ta med alkoholhaltiga drycker till fotbollsmatcher, något som för en svensk är väldigt främmande. När jag konstaterat att det inte var vatten tog jag avstånd från mer "vatten" och vi hoppade in i en annan kompis bil och letade oss tillbaka in till Saint Cloud. Matchen var på bortaplan, c.a en halvtimme bort. Vi var tre bilar och ett gäng på runt 15 personer som alla möttes för mat på Buffalo Wild Wings. Jag beställde "Spinach Cheese flatbread" för för mycket pengar. Det var trevligt, vi var där i ett par timmar och bara softade. Vi plockade på oss papphattar med oklara texter. "Thirst and Goal", what does it mean?

Jag fick skjuts hem av squad och föll till sömns direkt. Dagen efter, lördag, var det dags för homecoming dance. Jag och mitt andra squad laddade upp med biljard, bowling och Pizza Hut. Att pizzorna kostar $5 styck är verkligen helt otroligt. Vad i helvete? Det är verkligen så mycket mat för pengarna. God bless America.


Dansen i sig var så otroligt tråkig. Jag kan inte säga vad jag förväntade mig, men det var verkligen så otroligt trist. Det var folkets all over again. Alla stod i en klunga hoppades till dålig musik och periodvis "dansade" med folk av det motsatta könet, dvs i princip sex med kläder på. Jag fattar inte, det här är typen av discon vi svenskar gick på i mellan-högstadiet. Amerikanerna verkade tycka det var kul, vi européer höll inte med.

Efter dansen så gick vi hem till Ricky och spelade biljard. Soft.

På söndagen så skulle vi, jag och Natalia, på möte med utbytesorganisationen. Ovetande så var Antonello från New York där! Ett kärt återseende.

Efter denna dag drog skolan igång igen. Inte allt för exalterande. På torsdagen var vi på bio, Miss Peregrine. Ganska bra film, speciellt för $5. Alla filmer kostar $5 på tisdagar och torsdagar. Helt underbart! Jag invigde mina nya skor samtidigt, jag tycker om de väldigt mycket. Woo!

Igår, fredag, gick jag på min första highschoolfest. Jag hade väldigt roligt. Direkt efter skolan åkte jag, Claire och MIchael iväg för att utföra transaktioner, DSVDV. Efter det hängde vi på Claires jobb i några timmar innan hon slutade och det blev dags för avfärd.

Vi satte kursen mot Clear Lake, 20 minuter bort. Kyles kompis släkt äger en sjö och all mark runt den. Vi hade en brasa på en strand och satt runt den. Det var så härligt. Verkligen all out chill.

Jag vet inte hur mycket jag känner mig trygg med att skriva på bloggen, låt oss bara säga att jag kastade upp klockan 4. Anledningen lämnar jag öppet för teorier.

 IJag vaknade i en säng hemma hos Kyles kompis, vi gick upp till huset innan vi somnade. Ganska direkt så tog vi vårt pick och pack och körde hem, och here I am. Nyduschad, major key.

Just det! I onsdags fick vi besök av polis och ambulanspersonal. Det var väldigt spännande att se de arbeta i sitt eget hem. Vad gjorde de där? Jag och Natalia satt och pluggade när det ringde på dörren. En tjej i 25-årsåldern står utanför och jag öppnar. Hon är barfota och säger att hon vurpat med bilen och att hon behöver ringa sin man. Hon släpps in hos oss och får låna en telefon.

Jag och Natalia blir väldigt nyfikna på den omtalade bilen så vi smyger ut bakvägen, förbi tjejen, och börjar leta efter den. Efter 200 meter ligger där mycket riktigt en bil uppochner. Där står tre grabbar och har 911 på tråden. Vi förklarar att föraren är hemma hos oss och att där inte finns någon kvar i fara, varpå polisen anländer till platsen och sätter kurs på vårt hus. Vi går hem tillsammans med poliserna som då börjar ställa tjejen frågor. Hon är väldigt nervös. Efter en halvtimmes intervjuande vill de utföra tester. Det visar sig att hon kört onykter och att det fanns en flaska tequila i bilens baksäte. Aj aj aj. Hela händelsen var väldigt intressant, jag har inte sett poliser jobba på så nära håll förut. Det var precis som på film, med balanstest och så vidare.

Kanske inte så detaljrikt inlägg som varken ni eller jag hoppats på, men jag tycker att jag gjort mitt bästa och tror inte jag har missat något. Vad som händer när jag har så många dagar att täcka på bara ett inlägg är att prioriteringen går från kvalité>kvantitet till det motsatta. Att klämma in en hel vecka på ett inlägg är svårt. Jag tycker att jag lyckades helt okej. Jag måste bli bättre på det här, att inte skjuta upp mitt arbete. Att blogga för mig är precis som att göra läxor; skjuter man upp gång på gång så blir det till slut en stor hög som jobbas igenom halvdant. Au h well, jag ska på fest nästa helg också så ska försöka fotografera och dokumentera bättre under kvällen.

Tack för att ni läste. Klockan är här 14.00 på lördagen första oktober. Auf Wiedersehen!

Likes

Comments

Så, planen var alltså att blogga efter skolan för att sedan gå på fest. Jag har under eftermiddagen umgåtts med de jag ska på festen med, något jag inte planerat, så jag har inte haft tid med bae a.k.a. datorn. Inlägget kommer lunchtid imorgon, alltså eftermiddag i Sverige. Eftersom ni troligtvis sover just nu så blir det en försening på effektivt 10 timmar. Puss!

Likes

Comments

Jag är verkligen så otroligt inkonsekvent med mitt bloggande. Jag blir lite sur på mig själv då jag tycker att det är roligt att skriva och om jag är så här inkonsekvent så blir inläggen färre men otroligt mycket längre, som ni borde ha märkt. Jag hade lovat ett inlägg till idag, något som jag måste skjuta upp till imorgon då klockan nu är 23:42 och jag kom hem för 20 minuter sedan efter ett oplanerat biobesök, och jag har såklart skola imorgon, fredag.

Jag utlovade ett inlägg och ett inlägg kom, även fast det inte var samma inlägg varken jag eller ni förväntade mig/er. Ber om ursäkt till både mig och er för att jag är så dålig på att hålla löften om denna blogg. Jag lovar att den inte kommer att läggas ner, även fast det kanske verkar så. Det är ett löfte jag håller.

God natt!

Likes

Comments

Hallåååååååååå! It's ya boi, back at it again.

Sist jag bloggade var i torsdags då jag låg hemma krasslig. Idag är det onsdag och om jag gjort min matematik korrekt har det såleda gått sex dagar sedan sist. Det känns som så lite tid fast det egentligen är en vecka. Det har gått en fyrtiondel av mitt utbytesår sedan jag sist bloggade; hela 2,5%. Fortsätter jag i den här takten kommer denna blogg alltså allt som allt bestå av 2,5x=100 <=> x = 40; 40 inlägg allt som allt innan den går i graven. Förhoppningsvis är det inte så det slutar, detta år förtjänar en glamourösare journal.

Så, vad har jag hållt mig sysselsatt med under denna bråkdel av mitt år? Förvänta er inte allt för mycket av detta inlägg trots att jag kanske hypeat upp detta inlägg i det andra stycket, jag har nämligen inte gjort massvis med märkvärdiga saker.

Fredag var en vanlig skoldag som avslutades med kickoff för homecomingveckan. Jag berättade i senaste inlägget om vad homecoming är och jag tänker inte gå in på det igen. Scrolla ner så ser ni äldre inlägg där ni bör finna information om St. Cloud Tech High School:s tolkning av homecoming.

Fredagen spenderades på gymmet om jag minns rätt, följt av en middag på en pizzabuffè tidig sängläggning (är det ett ord? om inte så är det det nu). På lördagen ringde veckarklockan kl. 5.30 då vi siktade på att komma iväg mot östre (det är också ett ord nu) longituder; vi satte kursen på Green Bay och en släktträff. Min nya släkt, alltså. På vägen gjorde vi diverse stopp, bl.a. vid Wisconsinskylten (för er som inte kan geografi åkte vi MN-WI, alltså över gränsen) och vid A&W, en snabbmatskedja, som serverar root beer floats. Vad är det? Vaniljglass dränkt i root beer. Se bild.

Natalia kastade ut hela sin float över sig. Syns tyvärr inte på bild, men fångade hennes reaktion.

Vi anlände efter sju timmars bilfärd på Chuck-E-Cheese i Green Bay. Vad är Chuck-E-Cheese, kan en icke-amerikan fråga sig? Se bild.

En pizzarestaurang x casino för barn. Halva restaurangen består av bord för ätande och den resterande delen av maskiner där du får spela i utbyte mot "tokens", som kostar pengar, och som utbetalning när du uppnår kraven (ex. få 22000 poäng på X spel) får du tickets. För en alldeles för stor summa tickets kan du sedan köpa vinster, värda en tiondel av vad du betalat för dina tokens. Smart koncept då dumma barn spelar och spelar och tror att de vinner något när de i själva verket köper en leksaksdinosaurie för $70.

Inte så långt därifrån ligger hemmaplanen för Green Bay Packers, ett (amerikansk)fotbollslag som i princip hela övre middle-USA håller på. Prrrrrretty huge.

Vi fortsatte mot hotellet där vi skulle spendera natten. Ett roligt hotell med dubbla inomhuspooler med tillhörande vattenruschkanor. Jag och min vattentäta telefon försökte fånga ögonblicket, men det gick inte allt för bra när man inte såg viewfindern.

Jag och Natalia åt middag på Panera Bread, också en snabbmatskedja, som serverar smörgåsar och Mac 'n' Cheese. Riktigt gott.

Dagen efter, söndag, åkte vi till Bay Beach, en nöjespark. Man får vad man betalar för. En åktur kostade en dollar, och med så låg inkomst har de uppenbarligen inte råd att utveckla parken så mycket. Vi åkte en berg-o-dalbana samt radiobilar. Kul, men inte i tre timmar.

Parken låg precis vid stranden ut mot Lake Michigan, troligtvis varför den kallas Bay Beach. Fina foton.

Som avsked bjöds vi på tårta och, guess what, root beer floats i röda muggar.

Låt inte bilden lura er; i vanlig ordning är vad som i svenskens ögon ser ut som marsipan är i själva verket amerikansk frosting. Sockersmet. En dyster överraskning.

När vi kände att vi gjort (det vi sett av) Green Bay började vi peppa för ytterligare en sjutimmars bilresa hem mot Saint Cloud. På vägen stannade vi vid Minnesotaskylten. För tillfället var jag inte glad kan jag lova, jag ville bara sova.

Nu efter att jag infogat bilden är jag otroligt förvirrad, Amy måste trott att min telefon var Natalias. Den enda bilden jag har här är på Natalia. Ni får använda er fantasi till att en trött Casper står i hennes ställe.

Dagen efter var det tillbaka till skolan, business as usual. För det mesta i alla fall, bortsett från att jag i två timmar trott att jag tappat bort mina hörlurar för att sedan hitta dem klämda i bildörren. Otroligt nog oskadda.

Tog en tripp till gymmet och därmed startskottet för ett vanligt träningsschema. Kul!

Gick och köpte gyros efteråt och tyckte att längan var väldigt charmig

Igår, tisdag, dagen efter skola, gainande och gyros, spenderade vi eftermiddagen på en outlet. Jag spenderade alldeles för mycket pengar. Jag är i och för sig inte missnöjd med något av det jag köpt men jag gjorde av med väldigt mycket mer skrilla än jag planerat.

Dagen avslutades med middag på ett Chuck-E-Cheese-liknande ställe med samma ticketsystem, men med riktig mat. Att lura barn på pengar verkar vara ett vinnande koncept. Måltiden var faktiskt riktigt god.

Dagen efter tisdag är idag, onsdag. Klockan är 20:36. Idag har jag varit i skolan och tränat. En träning som abrupt tog slut för att Amy missbedömt tiden. Jag missade en axelövning och samtliga fyra tricepsövningar, något som jag inte tyckte var speciellt kul. Jag kompromissade (enormt) med 10 sets tricepdips mot sängkanten. Jag borde verkligen inte sitta här och skriva detta inlägg då jag har matteprov imorgon, ett prov som jag inte tycker att jag borde behöva skriva då jag missat sju dagars undervisning eftersom jag från början inte tog denna kurs. Jag försöker göra det bästa av situationen, gå in med hög målsättning som alltid men inte förvänta mig mycket. Läraren förstår nog.

Detta var allt för mig. Vi får se om det gått ytterligare en fyrtiondel av året innan jag hör av mig igen. Förhoppningsvis inte. Auf Wiedersehen!

Likes

Comments

Jag beställde de svartvita skorna. Fel storlek. America being America så kan man inte avbeställa/ändra en redan lagd order, så jag måste vänta på att de anländer, returnera de (som tacksamt är gratis) och vänta på att få de nya. Jesus christ.

Idag har jag legat i sängen och kollat på fem avsnitt av Narcos. Försökte skypea med Larsson men cross-Atlantic-tekniken var inte på vår sida. Klockan är 17:14 och vi ska snart beställa pizza. Schysst!

Idag har jag mått bättre och planerar på att gå till skolan imorgon. Nästa vecka är tydligen homecoming vecka så jag har ett och annat att inhandla tills dess. Vad är homecoming? Om du tänker home som i skola så betyder det ungefär återkomst. Homecoming är en vecka i början av läsåret där ingen arbetar för fem öre. Vi har lektioner som vanligt men tydligen så vill inte ens lärarna anstränga sig. Varje dag har ett klädestema, tänk det som en temavecka. På måndag ska alla gå i pyjamas/nattkläder (ska jag lunka runt i kalsonger? wtf), på tisdag turist/Hawaiitema o.s.v. Veckan avslutas med homecoming dance på lördagen. Jag tror att det är som en bal men jag är inte helt säker. Tydligen är det iallafall så att (traditionellt) till homecoming dance är det tjejer som frågar ut killen och till balen, prom, är det tvärtom. Hur det fungerar i icke-hetero-relationer är jag fel person att fråga. Vi får väl se om svensken har några hemliga beundrare. Om inte blir jag ledsen då det skulle innebära ingen dans för mig. FeelsBad.

Kort inlägg, kortaste hittills om man räknar bort min korta update från i förrgår, om min insjukning. Många har reagerat på att jag skriver långa men få inlägg, jag resonerar som med allt att kvalité>kvantitet, och att den som väntar på något gott aldrig väntar för länge. Det säger ju sig självt att mina blogginlägg är något gott.

17:22. Auf wiedersehen!

Likes

Comments

Heeeeeej. Long time no see. Jag avslutade förra inlägget med "Jag skriver när jag känner för det och jag känner för det när jag har något intressant att skriva om." Under veckan som passerat har jag bara gått i skolan som vanligt och har på så vis i mitt tycke inte fått så mycket intressant att skriva om, men på grund av påtryckningar av vänner och familj så tvingar jag ut detta inlägg, som troligtvis kommer att vara innehållsfattigt.

Klockan är just nu 11:06 och jag ligger i min säng. Jag är nämligen inte helt frisk. Jag har känt av yrsel, halsbränna, ömhet i kroppen och diverse andra ruskigheter. Jag vet inte vad det beror på, om jag faktiskt är sjuk eller om det hela kommer av ex. stress. Jag tycker inte att jag känner mig stressad, men så är det väl alltid.

Sist jag skrev så var det onsdag. Sedan dess har schemat rullat på, skola 08:30-15:15. Jag har ännu inte någon fritidsaktivitet som skolan anordnar då alpinskidåkning börjar i oktober och badminton endast är i två månader på våren. Jag har i alla fall skaffat ett gymmedlemsskap på Midtown Fitness här i St. Cloud. Mer än bara ett gym™, utöver fria vikter och (ett fattigt utbud av) maskiner erbjuds pool, bubbelpool, bastu, basketplan, squashplaner, en inomhusjoggingrunda och gruppgympa med ledare. $30 i månaden vilket är ganska mycket pengar för ett gym, speciellt med tanke på att jag troligtvis inte kommer att utnyttja de andra förmånerna ett medlemskap tillför. Men men, detta var det gymmet som verkade fräschast och vill man vara fin får man oftast lida pin.

Jag kastade om mitt schema häromdagen! Jag droppade fysikkursen då jag redan lärt mig allt i kursplanen och flyttades upp en nivå i matten, från algebra 2 till pre-calculus. Tala om skillnad! Jag har i och för sig missat en veckas undervisning eftersom jag hoppade in i efterhand, men det här är faktiskt svårt. Jag kommer nog in i det efter ett tag.

Jag letar efter ett par skor! Kan ni, mina kära följare, hjälpa mig komma till ett beslut?


Samtliga ligger på ungefär samma prispunkt.

Jag spelade frisbeegolf i lördags, känt som disc golfing i USA. Vi höll på i c.a en timme, det var faktiskt riktigt roligt! @Anders

Vad har jag mer gjort? Hmm. Jag beställde en pullupstång med mängder av olika grepp. 200kr inkl. hemkörning. The American Dream!

Man hänger den på insidan av en dörrkarm, no screws required. Riktigt bra!

Jag kommer inte på så mycket mer att skriva om. Ni får jättegärna kommentera förslag i form av frågor, önskemål osv. Recension av någon snabbmat som inte finns i Svedala? Kastar bara ur mig saker. Klockan är nu 12:17 och jag är i Skype med Adam och Simon. Trevligt med sällskap, om än virtuellt, när man mår skit. Jag ska försöka slänga upp ett till inlägg inom de närmsta dagarna. Jag tar väldigt gärna emot "inspiration" då jag just nu har torka på idéer.

Tack på förhand. Kram på er. Herrå!

Likes

Comments