Photo by Fredrixzon

Så här när snön har smält bort och när gruset på gatorna fullständigt förstör ens klackar går jag med stolta steg framåt. Är nu officiellt mitt uppe i min andra termin på universitetet och även om det inte känns som att jag har så mycket att vara stolt över ännu så är det så viktigt att stanna upp och faktiskt se tillbaka på hösten som varit och minnas allt man lyckats uppnå.

Jag flyttade hemifrån nu för knappt ett halvår sedan och sedan dess har tiden bara sprungit iväg. Jag har kämpat med studierna så väl som att installera bredband. Jag hade ingen längtan att lämna mina föräldrar däremot kände jag att tiden var kommen att stå mer eller mindre på mina egna ben. För mig var det väldigt lätt att flytta hemifrån och jag tror att jag egentligen bara en gång kände riktig hemlängtan. Men vad hade inte du känt när din dator kraschar två dagar innan en viktig inlämning och du är helt ensam med att lösa problemet…

Av livet blir man härdad och denna hösten var inte bara dans på rosor utan även fylld utav uppförsbackar. Att få svaret ”nej” kan tynga ner vem som helst men vad som är bra att påminna sig själv om är att ju fler ”nej” du får desto närmre är du till att få ett stort ”ja”. Vem som helst kan få en dörr smälld i ansikten men det viktiga är att leta efter ett fönster, att aldrig ge upp. Har du något du tycker är kämpigt och som verkar nästintill omöjligt att klara av glöm då inte hur bra det känns när man faktiskt får medvind. Din belöning kommer. Du får den för att du fortsätter försöka och för att du inte ger upp.

Livet är att gå med högklackar på en grusad gata. Du har kanske inte har valt de enklaste och mest bekväma skorna men du vet att känslan dem snygga skorna ger dig får dig att gå längre än du någonsin trodde du skulle kunna gå. På samma sätt kanske du inte har valt den enklaste vägen i livet men känslan du får när du uppnår ett mål på vägen ger dig styrkan att våga gå längre för att tillslut uppnå mål du aldrig skulle kunna ha drömt om tidigare.

Så vad säger du, finns det något bättre än att få lite medvind efter en rad av dörrar som har stängts framför dig?

So now when the snow has melted and when streets, covered with gravel, completely destroy one's heels, I go with a proud step forward. I'm now officially in the middle of my second semester at the university, and even if it does not feel like I have so much to be proud of yet, it's so important to stop and actually look back on the time that has past and remember all my achievements.

I moved away from home now for almost six months ago and since then, time has just flown away. I have struggled with studies as well as installing broadband. I had no desire to leave my parents, however, I felt that the time had come to stand more or less on my own two feet. For me it was very easy to move away from home and I think I really just once missed home.. But what wouldn't you have felt when your computer crashes, two days before an important presentation and you are all alone to solve the problem ...

Life will be hard, and this fall was not only been easy, but also filled with uphills. To get the answer "no" can weigh down anyone but what is good to remind yourself of is that the more "no's" you get the closer you are to getting a big "yes". Anyone can get a door closed in their face, but the important thing is to look for a window, to never give up. Do you have something you think is tough and that seems almost impossible to do don't forget how good it feels when you actually accomplish it. Your reward will come. You get it because you keep on trying and because you never give up..

Life is like walking in high heels on a road covered with gravel. You may not have chosen the simplest and most comfortable shoes but you know the feeling those good-looking shoes will give you causes you to go farther than you ever thought you could go. Likewise, you may not have chosen the easiest path in life but the feeling you get when you achieve a goal on the road will give you the strength to dare to go further to ultimately achieve the goals you could never have dreamt of before.

So what do you say, is there anything better than getting a little tailwind after a series of doors that have been closed in front of you?

Likes

Comments

Photo by Sean McLatchie Lewthwaite

Dans är inte bara något jag gör eller kan utan vad som jag faktiskt vill ska definiera mig. Det är aktivt val att vilja vara en dansare. Dans är inte något du bara gör två gånger i veckan utan det är en livsstil. Ett litet exempel skulle kunna vara att flickan som bara dansat i två veckor kallas dansare precis lika mycket som kvinnan som arbetat professionellt med dans i flera år. Vad är då skillnaden? Om det är deras utveckling så borde ju inte båda få kallas dansare… titeln får du när du inser att dans är din passion och en del av det mest fundamentala av din existens.

Jag tillhör en fantastisk dansskola som jag dessvärre har behövt flytta mil ifrån men jag blir inte mindre dansare för att att jag inte kan vara där varje vecka. Det handlar om att så fort du får kontakt med musiken, om det så är genom ett par hörlurar, från en högtalare eller från en gatumusikant, så kan du inte sitta still. Hela du lyser upp och ler inombords. Det är du som alltid är först ut på dansgolvet eller som alltid har bästa spellistan förberedd.

Jag fick växa upp i dansens värld och se mina idoler och de som var äldre än jag lämna vår dans för studier, jobb eller för att föda barn men sen kom de aldrig tillbaka. Vem som helst kan behöva ryckas ifrån platsen där dansen har sitt hjärta men för mig går det inte ihop hur passionen jag såg hos de som inspirerande mig som liten kunde läggas åt sidan och göra att de aldrig kom tillbaka. Att komma ner till en uppvisning är som att få komma hem, bästa känslan i världen.

För mig är det dans, för dig är det möjligen matlagning. Vad vi än väljer att lägga vår tid på se till att det blir meningsfullt. Låt ingen stressa dig eller begränsa dig för du har en lång väg att gå utan vänd på det och njut av så mycket mer roligt du har kvar att lära dig. Din passion för det du älskar att göra är det enda som ska få definiera dig och det du gör.

Om du som jag kanske måste kämpa lite extra för att få göra det du älskar att göra så för min skull gör det med självsäkerhet. Låt dig inspireras av allt runtomkring dig och var inte rädd för att trumma fingrarna på bordet. Var inte rädd för att vara först ut på dansgolvet. Var inte rädd för att höras eller sticka ut. Gå din egen väg och viktigast av allt gör det som gör dig lycklig.

Dance is not just something I do or can do it is what I want should define me. It is an active choice to be a dancer. Dance is not just something you only do two times a week, it is a lifestyle. A small example would be the girl who has been dancing for only two weeks and being called a dancers just as much as the woman who worked professionally with dance for several years. What is the difference? If it is their development than they wouldn't both be called dancers ... the title you receive when you realise that dancing is your passion and the most fundamental parts of your existence.
I belong to a great dance school that I unfortunately have had to move away from but I will be no less of a dancer because I can not be there every week. It's about as soon as you get into contact with music whether it be through a pair of headphones, a loudspeaker or from a street musician, you can not help it but to not sit still. You light up and smile inside. You are the one who is always the first one out on the dance floor or that who has always best playlist prepared.
I grew up in the world of dance and saw my idols and those who were older than me leave our dance all because of jobs, studies or because they were going to have a baby, but then they never came back. Anyone may need to be carried away from the site where the dance has its heart but for me it does not ad up how I saw the passion of those who inspired me as a child could put aside that passion and never came back. To come down to a show is like to come home, the best feeling in the world.
For me, it is dance, for you it is possibly cooking. Whatever we choose to do with our time make sure that it becomes meaningful. Do not let anyone rush you or restrict you because you have a long way to go but turn it around and enjoy how much fun you still have left to learn. Your passion for what you love to do is the only thing that will define you and what you do.
If like me you might have to fight a little extra to get to do what you love to do, for my sake, do it with confidence. Get inspired by everything around you and do not be afraid to drum your fingers on the table. Do not be afraid to be the first one out on the dance floor. Do not be afraid to be heard or to stand out. Go your own way and most importantly, do what makes you happy.

Likes

Comments

Photo by Eve's Eye Picture Perfect

Lägg märke till mina höga klackar, mina svarta nylonstrumpor och den korta kjolen. Se mina gyllene lockar och mitt röda läppstift. Det du ser är en bråkdel av den jag är men för all del skapa dig själv ett första intryck.

När jag går ner för gatan vad ser du?

Att jag gått förbi dig och att min parfym fastnat i vinden ger inte dig rätten att ropa efter mig, att försöka på det mest osmakliga av sätt flörta. Jag kan verkligen inte understryka nog att bara för att jag väljer att ignorera din osmakliga komplimang ger detta verkligen inte dig rätten att kalla mig något billigt, smutsigt och oförskämt ord för att förminska mig som kvinna.

Bara för att jag väljer att klä mig i höga klackar, en kort kjol och vinrött läppstift stämplar inte detta mig.

När du ser en kvinna komma gående i ett par höga klackar, tänker du då att hon kanske äntligen lyckats spara ihop för att köpa just de där klackarna hon längtat efter så länge med pengar hon själv slitit för att förtjäna, som hon möjligen förnekar gör en aning ont, allt för att få känna sig själv en aning mer elegant.

När du ser en kvinna i svarta nylonstrumpor tänker du då att hon antagligen alltid går i ett par svarta jeans och att hon just denna kvällen äntligen får känna sig glamourös och feminin.

När du ser en kvinna i en kort kjol tänker du då att hon kanske precis kommit att acceptera sina lår och stolt vill framhäva det hon nu börjat älska med sig själv.

När du ser en kvinna med gyllne lockar tänker du då att hon säkert stått 1h innan hon gick ut bara för att uppnå den där perfekta Hollywood looken, allt för att hon önskar världen kunde bli så där underbart romantisk som en gammal 50-tals film.

När du ser en kvinna med vinrött läppstift tänker du då att hon vill upptäcka en ny sida av sig själv, en sida som hon kanske bara plockar fram för speciella tillfällen, allt för att inte behöva begränsa sig själv och aldrig sluta drömma om nya möjligheter.

Nej när du ser den där kvinnan ser du bara klackarna, den korta kjolen och de röda läppar. Du ser kvinnan som ett objekt och något som du har rätt att kommentera över och något som du har rätt att äga.

När jag går ner för gatan går jag med stolta steg och med ett brett leende på läpparna. Jag går utan problem förbi dig som ropar så omogna ord efter mig för jag vet bättre. Jag vet att jag är värd mer än vad du ser. När du ser mig nästa gång, när du ser nästa kvinna gå förbi, lägg märke till det som betyder något. Lägg märke till allt slit bakom fasaden, lägg märke till personligheten och intelligensen men viktigast av allt respektera att någon vågar att inte se ut som alla andra.

Det gör inte dig dum i huvudet att du inte förstår, att din kvinnobild är så sne men vad det ger dig är något att förbättra. Något att tänka på och viktigast av allt något att våga förändra. Om DU vågar erkänna och viktigast av allt förändra ditt beteende så kommer andra våga vilket jag vill våga tro kan göra denna världen till en bättre plats för alla.

Notice my high heels, my black nylon stockings and short skirt. See my golden curls and my red lipstick. What you see is a fraction of what I am, but by all means create yourself a first impression.

When I walk down the street what do you see?

That I passed you and that my perfume got stuck in the wind does not give you the right to shout after me, trying in the most distasteful of ways to flirt. I really can not emphasize enough that just because I choose to ignore your distasteful compliment, it really does not give you the right to call me a cheap, dirty and rude words to diminish me as a woman.

Just because I choose to dress in high heels, a short skirt and red lipstick does not mark who I am.

When you see a woman come walking in a pair of high heels, do you think that she might of finally managed to save up to buy those heels she yearned for so long with the money she toiled to earn herself, as she is possibly denying that they are slightly painful, all to get to feel a little bit more elegant.

When you see a woman in black stockings, do you think that she probably always walks in a pair of black jeans and that she that evening finally gets to feel glamorous and feminine.

When you see a woman in a short skirt, do you think she had just come to accept her thighs and want to proudly show what she has started to love with himself.

When you see a woman with golden curls, do you think that she stood 1h before she went out just to achieve that perfect Hollywood look, because she wishes the world could be wonderfully romantic like an old 50s movie.

When you see a woman with burgundy lipstick, do you think she wants to discover a new side of herself, a side that maybe she just picks up for special occasions, all to not have to limit herself and never stop dreaming of new possibilities.

No, when you see that woman, you see only the heels, the short skirt and red lips. You see women as objects and something that you have the right to comment on and something that you have the right to own.

When I walk down the street, I walk with proud steps, and with a broad smile on my face. I go without problems past you calling so immature words after me because I know better. I know that I'm worth more than what you see. When you see me next time, when you see the next woman pass by, notice what matters. Notice all the hard work behind the facade, notice the personality and the intelligence, but most importantly respect that someone dares not to look like everyone else.

It does not make you stupid that you do not understand, that your image of women is so askew but what it gives you is something to improve. Something to think about, and most importantly something to dare to change. If you dare to admit and most importantly change your behaviour others will do the same to which I would dare to believe can make this world a better place for everyone.

Likes

Comments

Photo by Moa Niemeyer

Hur många gånger kollar du upp när du går längst gatan? Hur många gånger lägger du märke till husens detaljer eller himmelns nyans. Hur många gånger intalar du dig själv att idag ska jag ha ett leende på läpparna. När solen skiner blir livet lätt, då lyfter vi alla blicken. Kanske blir en gata som tidigare verkat trist och grå fylld med möjligheter och inspiration. Men när himmeln är grå och regn öser ner hur ofta går vi längst gatan fylld med nyfikenhet. Hur ofta ser vi det vackra och möter dagen med ett leende när vinden slår mot kinderna.

Jag försöker varje dag. Ibland misslyckas jag. Ibland måste jag lägga mig på kvällen och vara besviken på mig själv. Det räcker inte alltid med att försöka för att man ska få känna sig stolt på kvällen. Det handlar ibland inte om andras krav utan om kraven man har på sig själv. Därför är det viktigt att kolla upp. Börja dagen med ett leende. Men viktigast av allt, är det för svårt att kolla upp se vad du kan hitta genom att kolla ner. Jag har i alla fall alltid tyckt att en regnpöl är väldigt kul- och nej man blir aldrig för gammal för att plaska runt i en regnpöl.

Du ska alltid försöka men när det inte går på ett sätt prova ett annat. Var nyfiken. Nyfiken på det runt omkring dig, på din framtid och på sådant som känns omöjligt från början. Det är många gånger jag har känt att jag bara står och stirrar rakt in i en cementmur, livet är grått och det tycks inte finnas en utväg. Sen kollar jag upp och då inser jag att muren faktiskt inte är så hög. Det gäller bara att ta sats och hoppa. Vi har alla olika förutsättningar men det viktiga är att komma ihåg att aldrig ge upp. Det finns alltid ett sätt- ditt sätt. Var nyfiken och nöj dig aldrig med att du bara kan klara dig på ett sätt för det finns oändligt med möjligheter.

Så hur nyfiken känner du dig idag?

How many times do you look up while walking down a street? How many times do you notice the details on the houses or the colour of the sky. How many times you tell yourself that today I'll have a smile on your face. When the sun shines, life becomes easy, then we all look up. Maybe a street that previously seemed dull and grey changes to being filled with opportunities and inspiration. But when the sky is grey and the rain is pouring down how often do we walk down a street feeling curios. How often do we see the beauty and meet the day with a smile when the rough wind hits your cheeks.

I try every day. Sometimes I fail. Sometimes I have go to bed in the evening and being disappointed in myself. It is not always enough to try to be able to feel proud of yourself in the evening. It's nat always about others peoples expeditions but your own. Therefore it is important to look up. Start the day with a smile. But most importantly, if it's too difficult to look up, see what you can find by looking down. I have always found a puddle really enjoyable and no one is ever too old to splash around in a rain puddle.

You should always try but if it doesn't work in one way try another one. Be curious. Curious about things around you, on your future and the things that seems impossible from the start. There are many times I have felt that I'm just standing and staring straight into a concrete wall, life is grey and there appears to be no way out. Then I look up and I realize that the wall is actually not that high. You just have to take a step back and jump. We all have different circumstances, but the important thing is to remember to never give up. There is always a way - your way. Be curious and never be content with the fact that you can only get by in one way because there are endless ways to reach your goals..

So how curious are you feeling today?

Likes

Comments

Photo by Moa Niemeyer

Vad hände med 30 lager tyg, musiken från en orkester och tidlösa danssteg? När valde vi att glömma drömmar inspirerade av Marge och Gower Champion när de dansade under stjärnorna i filmen Lovely to look at från 1952. Visst, tiden förändras och saker och ting kan inte förbli som förr men har vi inte glömt något viktigt på vägen.

Någonstans mitt uppe i samhällets jobb att bryta könsnormerna glömde man något annat på vägen. Mycket var bättre förr men inte allt. Något som gör mig stolt är att idag växer en liten flicka upp och får höra att hon är precis lika kapabel som en pojke, att det är okej att gilla blått och att leka med bilar, vilket är något som inte kan beskrivas som något annat än på tiden. Det är något att vara stolt över. Men vad som gör mig riktigt besviken är hur samhället glömmer den lilla flickan som drömmer om att få utforska den allra mest feminina sidan av sig själv. För en tjej idag så är det så otroligt viktigt att vara sin egen hjälte att om man ens yttrar att man drömmer om killen på den vita hästen så har man praktiskt taget avskrivit sig sin självständighet. För vad ska vi annars lära oss från dåtiden om inte det romantiska sättet, vänlighet, artighet och tacksamhet. Tvärt om är det några få saker jag tror samhället behöver komma ihåg att de brukade göra väldigt bra en gång i tiden.

Flickor som pojkar ska få vara precis vad de själva vill vara och de ska få leka med vad de själva tycker är roligast. Ännu viktigare, det ska inte bli någon skillnad bara för att flickan växer upp till en kvinna och pojken växer upp till en man, allas drömmar bör och ska respekteras.

Så för alla flickor som vuxit upp till de kvinnor de är idag, glöm inte den där lilla flickan ni en gång var. Glöm inte drömma, dansa, skratta, älska dig själv och det du har på dig för då kommer andra att göra det samma. Livet bör vara en 50-tals film och bara för att man vuxit upp betyder inte det att sagan är slut, tvärt om, den har bara börjat.

Så minns du vad du drömde om som liten?

What happened to 30-layers fabric, the music from an orchestra and the timeless dance steps? When did we chose to forget the dreams inspired by Marge and Gower Champion when they danced under the stars in the movie Lovely to look at from 1952. Sure, times change and things can not remain as before, but haven't we forgotten something important on the road.

Somewhere in the midst of society's job to break gender standards it forgot something else on the road. Much was better before, but not everything. What makes me proud is that today a little girl grows up and she is told that she is just as capable as a boy, it's okay to like blue, playing with cars, which is something that can not be described as anything other than about time. That is something to be proud of. But what makes me really disappointed is the way society forgets the little girl who dreams about exploring the most feminine side of himself. For a girl today, it is so incredibly important to be your own hero that if you even utter to dream about the guy on the white horse and you have virtually written off to its independence. For what else can we learn from the past if not the romantic way, kindness, courtesy and gratitude. On the contrary, there are a few things I think society needs to remember that they used to do very well at one point..

Girls and boys should be exactly what they want to be and they should play with what they think is the most fun. More importantly, there should not be any difference just because the girl grows up into a woman and the boy grows up to become a man, everybody's dreams should be respected.

So for all the girls who have grown up to the women they are today, do not forget that little girl you once were. Do not forget to dream, dance, laugh, love yourself and what you have on you because then others will do the same. Life should be a '50s movie and just because you have grown up does not mean that the story is over, on the contrary, it has only just begun.

So do you remember what you dreamed about as a kid?

Likes

Comments