Header

Vi fick hjälp av Rebecca Mauléon och Johan Henriksson att rida in och förbereda Luna inför treårstestet på Strömsholm i maj. De gjorde ett fantastiskt jobb, var så lugna och metodiska och allt gick klockrent!

Luna blev lite spänd inne på banan, och då blir hon lite försiktig och nästan smyger runt. Men hon skötte sig så himla bra trots omständigheterna. Inne på ridprovet skötte hon sig exemplariskt! Hon fick en klass 1-bedömning på sina gångarter och ett godkänt resultat på hoppningen. 🐎✨

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Idag hade jag världens mysigaste uteritt med Luna! Hon är så otroligt cool och älskar att vara ute på långpromenader. Vi hade dock med oss pappa som stöd. Även om allt med henne är så okomplicerat är det viktigt att komma ihåg att fortfarande bara är 3 år. Ibland är reaktionstiden lite väl lång och styrförmågan lite halvtaskig för att det ska vara säkert att ge oss ut på egen hand! ;) 

Men alltså vilken dag det var idag. Vi satt och drack lite kaffe mot stallväggen medan hästen åt sin lunch - höll nästan på att smälta bort! Helt underbart men jag var ju inte rätt klädd för det! 

Luna hade passat på att göra en lerinpackning idag också...hon såg inte riktigt klok ut, haha! Men som dom säger: en smutsig häst är en glad häst. Så får väl försöka hitta någon glädje i det 😂


Likes

Comments

🌟Åh vilken häst hon är, min stjärna!🌟

Idag red vi vårt tredje pass för Charlotte Frisch, som håller träningar på anläggningen där vi står. Vi har börjat träna på att få lite naturlig bjudning i alla tre gångarter och lära henne att det är framåt vi ska. På bara en vecka har hon fattat exakt vad vi är ute efter och hon har börjat suga sig lite framåt i tempo och börjat hitta balansen i den lite friskare traven. Skritten är fortfarande lite av och på, även om det var myycket bättre sedan förra gången! Galoppen är fortfarande lite jobbig rent styrkemässigt, även om vi börjar få till klockrena fattningar nästan varje gång. Men det kommer med tiden!

Vi gjorde övergångar mellan skritt och trav på kvartslinjerna för att redan nu börja hitta rakheten och få lite koll på styrningen. Och hon var ju en stjärna på det också! Vi skulle för skojs skull testa att ändra tempot och att minska traven i några steg på långsidan istället för att sakta av - och hon bara gör det! Jag trodde absolut att hon skulle misstolka det för att vi skulle bryta av till skritt. Men hon är ju ett geni alltså! Efter det avslutade vi och skrittade av utomhus i kvällssolen. Hur underbart som helst!

Jag brukar lägga in en skrittpaus var femte minut för att hon ska få återhämta sig och för att ge mycket belöningar. Så även om det låter mycket med allt vi hann med på passet så tar vi det extremt försiktigt framåt - allt för att undvika både fysiska och mentala hinder. Idag blev det 20 minuters träning, inklusive skrittpauserna: rätt lagom nu i början. 

Jag är så galet nyfiken på hur framtiden tillsammans med denna häst kommer se ut! *Peppar peppar!*



Så här söt var hon när hon var en dag gammal. Alltså jag dör lika mycket varje gång jag ser bilden!😍

Likes

Comments

Jag började på ridlekis när jag var 5 år gammal. Det var världens underbaraste ridskola med massor av shettisar och b-ponnysar, helt underbart tjuriga och trötta men så himla söta och världens bästa kompisar!

När jag fyllde 10 år fick jag min första egna häst. En shettis som kallades Limpan (Sjöängens Limerick). Han var då 5 år gammal och busig så det hette duga. Vi hade världens bästa år tillsammans. Vi galopperade runt på Järvafältet och levde livet! Sedan flyttade vi till ett stall som var fokuserat på ponnytrav - och vi hakade på gänget och började köra den lilla shettisen på grusvägarna kring stallet. Han var nästan b-ponny och därför var han väldigt snabb med sina långa shettisben. Så vi började tävla och fick en hel del framgångar. Det blev även hopp- och dressyrtävlingar. Vi blev till och med klubbmästare i hoppning - i en tävling där alla ponnykategorier tävlade emot varandra! Vilken liten stjärna han var!

När han sedan blev för liten för mig så hade vi en hel del duktiga ryttare som tävlade och tränade honom i både dressyr och hoppning - tills vi tillslut blev tvungna att sälja honom. Nu bor han strax utanför Göteborg och still going strong vid 20 års ålder på en liten mysig ridskola med blåbärshoppningar och sånt! Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte saknar honom, så här 10 år senare. Jag har till och med funderat på att åka ner och ta hem honom igen, min första bästa vän <3

Här följer en liten samling av vår tid tillsammans!

1923911_24203224549_5890_n

Första vinsten på Solvalla

1923911_24203739549_4107_n

För alltid my number one!

1930730_32621959549_3000_n

Knoppad och fin till en dressyrtävling!

11426775_10153114868994550_5587307910696577614_o

Första montéloppet på Mantorps travbana, med flickvännen Majsan <3

Likes

Comments

Min fina ponny som har lärt mig allt jag kan.

Vi köpte honom från en hästförmedlare i Sverige strax efter att han hade flyttat hit från Tyskland. Då var han 7 år och väldigt grön. Vi tränade tillsammans från att i början kunna galoppera ett varv längs långsidan, till att några år senare starta FEI dressyr. Det var en lång, hård och inte alltid så lätt resa - som alltid med hästar. Men oj vad mycket roligt vi hade tillsammans!


Tyvärr slutade vår resa alldeles för tidigt - jag kanske berättar mer om det i ett senare inlägg.


Skärmavbild 2017-07-17 kl. 21.18.53

Ett regionalt meeting på Gripens Ryttarförening gav en blå och en gul rosett med hem.


1930924_30429509549_8561_n

Laget vann en omgång i div. 2 och jag och Lavino fick med oss en individuell vinst i samma klass!

Skärmavbild 2017-07-17 kl. 21.01.07


Skärmavbild 2017-07-17 kl. 21.13.25

Det blev en och annan terrängträning, just for fun!

Skärmavbild 2017-07-17 kl. 21.13.08

.. och lite bus på en äng...


Skärmavbild 2017-07-17 kl. 21.02.16

... lite hoppning för variation och styrketräning..

Skärmavbild 2017-07-17 kl. 20.53.55

massor med mysdagar <3

Skärmavbild 2017-07-17 kl. 20.49.54

..alltså att tolka kan ju vara det roligaste som finns! ;D


Likes

Comments

Peder Fredricson vinner Jerringpriset i januari 2017. Sportsverige rasar. Den så kallade sekten med hästfolk är bara bättre på att rösta, han är inte värd priset. ( Mikaela Lauréns kritik mot Peder Fredricsons Jerringpris )

Den så kallade sekten med en halv miljon utövare i Sverige. Den så kallade sekten som är den mest jämställda sport där alla, oavsett kön, tävlar på samma villkor. Den så kallade sekten, som är Sveriges näst största sport i flera kategorier.

Att det blir anklagat för att vara en skandal eller kupp är tyvärr inget som förvånar mig. Det var ju inte särskilt längesedan som världscupen i hoppning blev TIO minuter försenad och SVT bröt sändningen mitt i. Tre svenska ekipage fanns med i den spännande finalen. Men hur det slutade fick vi inte ens se på SVT-play. (Tittarstorm – SVT bröt mitt i omhoppningen)

Detta är vi tyvärr vana vid. Vi vet att ridsporten inte uppskattas av folk som inte utövar den. Men vi håller på med sporten för att vi älskar den. Är det någon som har kämparglöd och passion så är det hästmänniskor. Vi röstade på Peder för att han är en enorm inspiration och förebild, en fantastisk människa som är så fruktansvärt duktig på det han gör. Han är vår fanbärare, vår kung. Och vi är vana vid motgångar, det gör oss bara starkare. 

Tillsammans kämpar vi för en värld där ridsporten accepteras för vad den är - Sveriges bästa sport. 

För dig som inte förstått vilken stor människa han är - kolla in länkarna här nedanför: :)

Jerringpris-talet: http://www.hippson.se/hippson-tv/se-peder-fredricsons-kanslosamma-jerring-tal.htm

Inför RIO: http://www.svtplay.se/video/11500974/guldlage/guldlage-2

https://www.youtube.com/watch?v=tXEvu8vZhNw&w=560&h=315

https://www.youtube.com/watch?v=eMzB3dRtTCA&w=560&h=315



Tidigare publicerat på carolineettefalk.se

Likes

Comments