View tracker
That's life

I'm back baby!
Jag vet inte, men varenda gång jag slutar med att blogga så dyker jag alltid upp på ett bloggforum förr eller senare igen. Jag saknar att skriva ut allt min hjärna tänker på och nu är jag här igen.
Det har hänt en del sen sist, men det största och absolut bästa är väl att jag har bytt jobb. Fortfarande undersköterska, men nu på Kolla äldreboende istället för Signeshus. Vi behöver inte gå in på varför och allt det där.
Jag kör på som vanligt bara, sol om inget har hänt.
Caroline är officiellt tillbaka i bloggen. Woopwoop!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker
That's life

Haft två underbara dagar sen vi hördes senast. I måndags kväll var jag, Johan och pappa på våra änglar som slog Djurgården med 2-1. En otroligt viktig och rättvis seger. Första halvlek var rätt seg, det var inte förrän i andra halvlek när Djurgården gjorde 0-1 som klacken och laget reste sig och vände den dåliga matchen. Lyckan var stor och glädjetårarna var många när blåvitt vann. Inga Frölundaspelare som fick för mycket hybris i denna matchen och inga bangers. Fick dessutom reda på exakt vem det var som kastade bangern, att idioten kom från Kungsbacka och jag vet exakt vem denna människa är gör mig inte gladare att Malmö fördelades vinsten efter förra matchen. Att jag faktiskt har jobbat med denna idiots mamma jag inte heller tyckte om gör inte saken bättre.

Igår fyllde jag 22 år. Hade en jättebra dag med massor av sol, jobb och födelsedagsfika med mina föräldrar och Johans mamma. Hann dessutom träffa Jessica en liten stund. Och kvällen spenderades med Mattias och Veronica.
Idag är jag ledig och har fått sova ut, ska bara vara hemma idag, kolla serier och vila. Även fast gårdagen var jättebra, så var den stressig och en sådan dag hur bra och rolig den än var framkallar min ångest. Så idag kommer det vara skönt att bara få vara själv och göra vad jag vill.

Likes

Comments

View tracker
That's life

Godmorgon. Vaknade pigg och klarvaken klockan halv sex. Det är det som är både dåligt och bra. Man vaknar och blir pigg av att det är så ljust ute och även fast jag bara har sovit i fem timmar känner jag mig utvilad. Tror att runt lunchtid idag kommer jag bli trött istället. Men sen väger det ju upp att det är så fint väder, man blir på så bra humör. Älskar verkligen sommaren.

Helgen har varit grym, i fredags storstädade jag och Johan hela lägenheten, efter det gick vi en kvällspromenad och mös resten av kvällen. På lördagen satt vi på balkongen i solen hela dagen, pratade och lyssnade på musik. Och igår var mormor och morfar här och fikade. Dom var dom enda i släkten som inte har varit hemma hos mig och Johan sen jag flyttade hit för 1,5 år sedan. (Inte okej att det gått så länge..) så vi kombinerade det med en födelsedagsfika eftersom jag fyller år imorgon. Kvällen spenderades med Veronica och Mattias på balkongen i kvällssolen.

Idag, jobb till 15:30 och efter det ska jag och Johan se våra änglar krossa Djurgården. Älskar att man kommer kunna stå ute i klänning och max en jeansjacka för att det är så varmt. Men tydligen skulle det bli sämre väder om två dagar igen så jag tar alla chanser till att vara ute i solen som möjligt.

Likes

Comments

That's life

Äntligen, äntligen, äntligen helg! Är så trött att jag hade kunnat somna ståendes. Fint väder är det med, då det är balkonghäng för hela slanten, när Johan kommer hem är det storstädning som gäller och en kvällspromenad i solen.

Likes

Comments

That's life

Är så trött. Är inne på min fjärde dag nu men idag går jag äntligen av. Dock vet jag att min lediga dag imorgon kommer gå till att vila för att klara av torsdagen och fredagens jobb.
Hoppas verkligen mötet idag går snabbt för allt jag vill just nu är att komma hem till soffan.

Shit happens. / Caroline

Likes

Comments

That's life

Ännu en jobbdag över. En jobbdag som gick fruktansvärt fort. Tog en promenad hem och när Johan kom hem efter sin jobbdag lagade jag lite mat till oss båda. Det är sällan jag lagar mat. Vad menar jag med sällan? Jo på det 1,5 året jag och Johan har varit tillsammans så har jag nog inte lagat mat mer än 10 gånger. Om ens det. Pinsamt dåligt!
Så min sambo är inte direkt bortskämd med att få maten bara serverad på tallriken varje dag.
Men idag! Idag stod jag för maten. Basilika-biffar, kokt potatis, gräddsås med champinjoner och sallad innehållande gurka, tomat, ananas och pinjenötter, med lite lingon och vitlöksbröd.
Min sambo godkände magen genom att slicka tallriken.
Har även planer för en måltid innehållande kyckling imorgon. Får se om mina matlagningskonster kommer fram då med.
Nu ska jag och Johan sova. Imorgon, jobb 7-13 och efter det APT-möte 13-16. Känner på mig att mitt huvud inte riktigt kommer hänga med på mötet imorgon. Och på onsdag blir det definitivt en sovdag.

Likes

Comments

That's life

Söndag och jag sitter på jobbet. Har en riktigt tråkig helg på jobbet egentligen, eller inte tråkig, men jobbig. Jobbar långa pass lördag, söndag, måndag och tisdag innan jag äntligen får min helg på onsdag.
Solen är framme och värmer, äntligen! Tydligen ska det vara fint hela nästa vecka och det kan behövas, är så vinterblek.

- Shit happens. / Caroline

Likes

Comments

That's life

Redan igår när jag vaknade kände jag att det inte var min dag, det kändes i hela kroppen och jag övervägde att dra täcket över huvudet istället för att gå upp och ta tag i livet. Tyvärr valde jag alternativ nummer två.
Timmarna på jobbet var okej, men det började när jag och Johan skulle åka in för att se mina änglar möta gröthalsarna från Danmark.

När vi sitter i bilen påväg in till matchen så bara dör bilen totalt, vi får stanna på motorvägen vid vägkanten och bilen vill inte starta. Då var det en timme kvar till matchen. Vi satt i bilen och kände hur alla andra bilar och långtradare blåste förbi alldeles för nära oss.
Efter en halvtimme hämtade Johans pappa oss, vi bogserade bilen till Kållered och fortsatte in till matchen.
Vi hade missat ungefär en kvart när vi kom in på Ullevi.
Matchen har jag inte mycket att säga om, det kändes i luften att det skulle bli 0-0.

I andra halvlek med bara 15 minuter kvar hör vi skrik och ser hur upprörda avbytare och spelare släpar Tobias Sana av planen. (Tobias Sana är en före detta spelare i blåvitt men som nu spelar bänkvärmare i Malmö.)
Tydligen hade någon idiot kastat in en banger bredvid Sana och linjedomarens fötter. Sana hade svarat med att dra upp hörnflaggan och kasta den in i publikhavet.
Matcher avbröts och alla spelare gick av planen och vi buade.
Så otroligt trött på det här! Vad är det som händer? Detta är inte fotboll, det är ingen bra läktarkultur och det hör absolut inte hemma på Galma Ullevi. Om solnatattarna uppe i Stockholm hittade på något sånt här hade jag väl inte blivit så förvånad. Men att Sveriges finaste stad Göteborg och deras änglar beter sig på det här sättet det är vidrigt.

Sen tycker jag det är otroligt löjligt att matchen inte spelas klart. Det står i alla artiklar om detta att linjedomaren hade blivit så chockad att han hade börjat gråta och inte kunde fortsätta döma matchen. Vilket alla tycker är förståeligt. Det gör inte jag. Jag ser det på det sättet att om en domare hade blivit skadad under en annan match pågrund av någon anledning så hade dom tagit in fjärdedomaren som hade fått fortsätta matchen. Varför gör man inte samma sak nu?

Vad hände med den bengal som kastades från bortastå förra året och rätt upp på levande sittplats? Fick det laget poängavdrag? Nej. Matchen fortsatte spelas. Så varför ska blåvitt och vi supportrar straffas för något som en liten (ursäkta ordvalet) äcklig pissfitta har orsakat?
Iallafall. Det pratas om extrema poängavdrag, för båda lagen, för bara änglarna och att matchen kanske ska spelas om inför tomma läktare. Vart är fotbollen påväg? Det är inte det här tusentals personer kommer till Gamla Ullevi kommer för.
Förra året fick jag en panikångestattack på kommandobryggan för dom tände så mycket bengaler och rökbomber under en match och det blev så rökigt så man inte kunde se handen framför sig och det gick knappt att andas.
Det är inte fotboll! Det är inte fotboll att skrämma vår läktarframtid Young Fellows så dom inte vill gå på fotboll nåt mer, det är inte fotboll att skrämma varesig linjedomare eller motståndare. Det är och har aldrig varit fotboll att folk ska behöva bli skadade eller faktiskt i vissa fall dö för att man älskar sitt lag så mycket. (Pratar om djurgårdaren som fick sätta livet till när dom mötte Malmö för ett par år sedan)
Jag älskar fotboll, jag älskar änglarna, men jag hatar idioter som förstör för andra. Tydligen är han som gjorde det identifierad och det är förhoppningsvis bara en tidsfråga innan dom har fått fast honom. Och jag hoppas inte att mina änglar blir straffade för en dåres beteende. Men jag hoppas ännu mer att Sana också blir straffad för det han gjorde. Att kasta hörnflaggan som ett spjut mot publiken är inte särskilt föredömligt.

Dessutom under det här avbrottet springer en dåre in på planen från borte långsidan och enda över till målet vid kommandobryggan och skjuter in bollen i mål. Tydligen så var det en Frölundaspelare som hade fått för mycket hybris i med hyllningarna på Götaplatsen och SM-guldet i hockey för några dagar sen.

Matchen var avbruten i 40 minuter innan vi fick åka hem, utan att matchen blev färdigspelad. Jag och Johan kom hem, frustrerade som jag vet inte vad. Det var svårt att finna ro och sova efter det som hänt. När jag blir arg och är arg såpass länge så är det ett helvete sen när jag ska försöka lugna ner mig, ännu värre är det för Johan. Han har varit arg idag med när jag har pratat med honom. Men det kan också vara för att han måste vara på jobbet och jag ligger hemma i soffan och är ledig.
Jag ska inte göra någonting idag, jag ska ligga hemma, kolla på serier och vara arg.

- Shit happens. / Caroline

Likes

Comments

Efter en grym helg var jag tillbaka på jobbet igår, tillbaka till rutiner och missa ännu mer sömn. Det är alltid det som blir lidande i mitt liv, sömnen. Sova kan man göra när man dör liksom.
Hade en hemsk morgon på jobbet, startade dagen med panikångest, så la mig i personalrummet och försökte lugna ner mig. Slutade med att jag sov i lite mindre än en timme och sen klarade jag av att jobba igen. Så trött på min ångest just nu. Den kommer alltid när det inte är läge för det och väldigt ofta kan jag tänka bort det men minst lika många gånger måste jag låta det komma ut. Den här gången var ändå hyfsat okej eftersom jag kunde lugna ner mig av mig själv och av Johans röst i telefonen.

Just nu sitter jag på Kungsbacka sjukhus med en brukare. Ganska skönt att komma ifrån jobbet lite fast man ändå jobbar. Mest sannolikt är det att jag blir kvar här en timme till och när jag väl kommer tillbaka till signeshus så slutar jag.

- Shit happens. / Caroline

  • 424 readers

Likes

Comments

That's life

Jag är ett sommarbarn. Jag hatar hösten, vintern, kyla och mörker. Inför varje höst går jag in i någon form av depression. Inte min vanliga depression och ångest utan jag blir extra deprimerad på vintern. Varje vår när det börjar blir varmt och allt börjar blomma kommer jag ut ur mitt ide och börjar må bättre igen. Och då kan ni ju förstå min ilska när jag kommer upp imorse, söndagen den 24 april ser att det snöar. Nu när det äntligen har blivit lite varmare och man inte behöver ha en tjock jobbig vinterjacka på sig.
Dock har det slutat snöa nu, men jag tänker hålla mig inomhus resten av dagen. All min motivation bara försvann.
Så idag blir det film och massa mys med min man, inte så illa det heller.

Min man är tillsammans med en tiger.

- Shit happens. / Caroline

Likes

Comments