Header

Det varade inte särskilt länge i landet Laos.
Kort och gott helt enkelt, sju dagar totalt.
Jag har hört att Laos är inget land som man upptäcker genom att resa runt utan det viktiga är att lära känna kulturen.
Jag är inte säker på att jag helt håller med då landet har fantastisk natur. Vi var dock nöjda efter Mekong floden och lite turistande på moped.

Eftersom bloggen är lite efter mot verkliga tiden så kan jag redan konstatera att vi saknar baguetterna. Något mer kommer jag inte avslöja än.

Åker ni till Laos så tycker jag definitivt att en resa längst floden är tvunget. Dessutom att besöka vattenfallet Kuang Si.
Vi har ju sett väldigt många vattenfall i Australien och hade inga höga förhoppningar när vi åkte till Kuang si.
Det visade sig vara det fetaste vattenfall vi har sett. Väldigt värt en titt.

Åker ni till Laos så vill ni absolut inte ta ut för mycket av deras egen valuta. Det är nästan bättre att använda thailändsk bath, det går överallt.
Funkar även med USD.
Eftersom ingen egentligen vill ha Laos valuta (kip) så är det väldigt svårt för er att växla in den om ni har pengar över.

Glöm för tusan inte kläder om ni tar er hit. Det kan och det var väldigt väldigt kallt när vi var här. Det går ju faktiskt att köpa kläder här med.

Totalt spenderade slantar i Laos
Mat 774sek
Boende 767sek
Transport 732sek
Visum 594sek
Nöje 207sek
Övrigt 96sek
Total 3170sek
Dagligt snitt 453sek

åk båt i Mekongriver

Ät baguetter!

Ta en cykeltur längs floden

Hyr moppe och kör till Kuang si vattenfallet.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Dag 80

Naturen visade oss tydliga tecken på att det var dags att lämna denna håla imorse.
Det regnar och regn var det länge sedan vi såg sist.
Dessutom är vi duktigt trötta på denna stad nu.

Gick upp tidigt för att ta bussen mot den Vietnamesiska gränsen. Köpte baguetter att ta med på bussen.
Prutade ner en tuktuk ordentligt som körde oss till bussterminalen.

På terminalen så var vi osäkra på om bussen var full eller inte. Vi hade ju aldrig bokat något igår.
Det var inga problem att få varken biljetter eller plats på bussen.
Glad att det är bussen av modell större. De har en tendens till att gå lite långsammare.

Ut på de skumpiga och guppiga vägarna. Det känns som att åka på ett konstant vägarbete. Tur chauffören delade ut spypåsar innan vi begav oss. Ännu mer tur är att vi slapp använda dom.

Upp bland bergen och både bussen och chauffören kämpade.
Växlarna var inte de lättaste att få i, det hördes igenom hela bussen. Vilket skrapande. Bussen är ju äcklig och gammal.
Chauffören har antingen inget förstånd eller har han dödslängtan. Omkörning i både uppförsbackar och kurvor, och det är alltså stora lastbilar vi snackar om varje gång.

Vägen slingrar sig sakta upp mot toppen på berget och kurvorna tar chauffören fint, var bara nära att krocka två gånger idag. Vägen är dock smal så han ska ha cred för att få oss fram överlevande.
Några räcken utmed stupet finns inte. Istället ser man riktigt fina vyer över ännu fler berg så långt ögat bara når.
Har ständigt risfält, bananträd och papayaträd vid sidan om oss.

Blev en kisspaus efter 2.5 timme i en liten by. Jag var inte hungrig innan men lyckades ändå tappa aptiten efter kollat på maten som såldes längst gatan.
Det var några lådor med olika röror. I ena lådan fanns det hela grodor som var nermosade tillsammans med någon grön sörja.
I nästa låda fanns det hela fågelungar, nermosade de med. Med huvud, ben och vingar kvar.
Sjukt. Vi är inte riktigt vana vid deras mat.
Var serveras hunden?

Jag och Pis tog inga risker utan höll oss till vanliga oreo och jordnötter med kycklingsmak (hoppas den är utan fjädrar bara).
Köpte en Fanta exotic också. Det var iallafall vad jag trodde. Den såg likadan ut, gröna burken ni vet.
När jag smakade den så visste jag inte vad jag skulle tro. Den smakade lite som de "vuxenförbjudna" läsk man fick på kalas när man var liten. Blådåre eller vad de kallas.
Färgen var lite mer avskräckande. Såg ut som koncentrerad glykol.

Efter totalt fem timmar i bussen så hoppar vi av på bussens slutstation, Oudomxai. Det är en ganska nybyggd station fast den är placerad mitt ute i ingenstans.
Vi får ta en tuktuk in i staden där vi också kan hitta boende.

Nästa buss går inte förens imorgon. Staden verkar riktigt dötrist så jag skulle gärna vilja dra med en gång.
Det enda jag sett på internet om stället är att det inte finns ett enda dugg att hitta på. Dessutom ska folket här vara otrevliga och aggressiva. Woho.
De nämnde aldrig att det skulle vara kallare än rysskylan i Sverige. Kallt som bomben.

Finns kanske tiotal hotell i stan och vi börjar att kolla första men det gick bort snabbt, madrassen var både loppbiten och fjädrarna stack upp.
Det andra alternativet låg lite längre bort och var fräsha rum fast pyttelite dyrare. Nu i efterhand skulle vi ha tagit in här direkt för att slippa klabbet men vi gillade inte ägarens attityd och bestämde oss för att kolla vidare på några till innan vi bestämde oss.

Efter kanske 10 minuter kom vi tillbaka och bad om att få rummen vi kollat på innan. Kärringen kollade inte ens i våra ögon och bara skakade på huvudet och vifta med handen som att vi vore flugor.
Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Uppenbarligen gillade hon inte att vi kollade runt innan vi bestämde oss.

Hela situationen blev så stel och snart gick vi alla bort därifrån skrattandes.
Hon ville få sista ordet och det fick hon. Pengarna som hon kunde ha tjänat på oss fick hon dock inte. Dom verkar inte viktiga, då kan hon ju fortsätta äta sitt ris.
Pinsam tant. Ryktena om otrevliga människor stämmer. Synd att de kan livnära sig på oss turister och ändå bete sig värre än fan.

Tog in på nästa hotell som låg ytterligare femtio meter bort. Fräshare än de tidigare och ägaren charmade med sitt leende.
AC finns på rummet vad vi nu ska med det till. Jag tror inte ens ACn kan gå kallare än vad det är nu.

Vi tog oss snabbt ut på gatan igen och ville hitta någon restaurang men det kan man glömma i denna stan. Här finns inga turister och därför inga restauranger.
Bakom stadens gamla busstation fanns det några plåtskjul som serverar gammalt kött från okänt djur.
Något skjul längre bort verkar ha specialiserat sig på fiskrätter och matförgiftning. Inget för oss.

Valet att köpa tvåmin nudlar och äta på rummet var det bästa valet vi gjort idag. Då vet man ungefär vad man får åtminstone.
Ligger under det alldeles för lilla täcket nu och försöker bygga upp lite värme i kroppen.
Här ska vi stanna resten av kvällen.
Tur det finns en brusig tjock tv i rummet så jag kan dräggla framför något asiatiskt matlagningsprogram.

Dagens spenderade slantar
Mat 73sek
Vatten 5sek
Boende 73sek
Transport 139sek
Total 290sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 403sek

alla baguettestånden

väntar på takeaway

vet ej om man ser men det är fågelungar och dom äckliga sakerna

motorcyklar från USA och bilar från kina

denna adaptern har räddat våra bussresor. eftersom min mobil har gått sönder

framme och det är svinkallt

står ingenting på engelska och dom pratar inte så mycket heller

kvällsmaten

Likes

Comments

Dag 79

Imorse kom vi på en briljant idé vid frukost. Vi bad om att få brödet varmt. Det visade sig vara ungefär fyrtio gånger godare.
Det var synd vi inte tänkte på detta första dagen, vi har ju förmodligen bestämt oss för att sticka vidare imorgon.
Alltid lika tveksamma..

Hyrde ett gäng cyklar som vi tog på världens tur genom stan. Jag och Olle körde som idioter och damerna fick säga ifrån innan vi kvaddade dom helt. Det var länge sedan man satt på en cykel.

Vädret var perfekt för att cykla runt och anstränga sig i. Första dagen med total skugga över oss. Det är nästan på gränsen till kallt. Sålänge vi cyklade höll man ju värmen och jag slapp använda kavajen.

For bort mot bussterminalen. Cyklade över en bro byggd endast för tvåhjuliga fordon. På terminalen kollade vi lite priser och destinationer.
Priserna på bussterminalen är tre gånger billigare än om man betalar i stan. Detta är ett enkelt sett för att spara pengar, funkar överallt.
Även om vi vill dra imorgon så vet vi fortfarande inte med vilken buss. Inte ens vart vi ska. Tur att vi inte har brott någonstans.

Cyklade tillbaka över bron och bara inväntade en punktering. Vägarna här är totalt värdelösa. Mycket sämre än i Thailand, hur de nu kan vara de. Slapp punktering som tur va.

Inne i stan igen så åkte jag och Olle snålskjuts efter alla tuktuks och bilar. Ibland kom man upp i en jäkla fart innan man var tvungen att släppa för att bromsa ner sig igen. Totalt livsfarligt haha. Höll på att krocka några gånger vi allihopa under dagen.

Följde Mekong floden upp. Staden är byggd jämte floden. Vi zick-zackar fram genom både bilar och mopeder. Vi kom fram till en rejäl byggnad. Stor som, ja, som en stor byggnad helt enkelt.
Byggnaden är övergiven och omges med högt ogräs och plankor för rutorna.
Olle som är parkour killen i ligan får ju ett väldans sug att köra någon övning mot huset.

Jag som är lika intresserad av att kolla på hejar ju på honom. Det är väl ingen som stör sig på en ödelagd byggnad direkt.
När Olle hoppat rundor lite vid huset så hörs ett jäkla skrik lite längre bort.
Vi allihopa vänder oss och ser en laosare (vi kommer tillbaka till detta ordet senare) som skriker och hytter med nävarna.
Uppenbarligen så tyckte inte personen i fråga att det var okej att hoppa runt mot den stora byggnaden.

När vi cyklar därifrån så kollar jag kartan jag har och ser att byggnaden vi precis befann oss vid är under uppbyggnad och ska snart bli nya parlamenthuset. Gott. Tur vi inte smet in i byggnaden iallafall.

Vi tog oss tillbaka till Vietnamesiska konsulatet för att hämta ut våra pass och visum. Det gick otroligt enkelt och smidigt. Nu har vi all laglig rätt att vistas i Vietnam under 30 dagar.

Lämnade tillbaka cyklarna och slapp böta fast ena ringklockan saknades efter våra vansinnes körningar.
På kvällen fortsatte vi planera lite. Eller rättare sagt diskutera ifall vi ska dra vidare eller inte. Och isåfall vart.

Nu om ordet "laosare". Låter som losare nu när jag uttalar det.
Jag har aldrig förstått hur man går till väga när man ska nämna flera personer från landet Laos.
Mot folket i Sverige säger vi flera svenskar, likaså mot thailändare, vietnameser.
Den stora frågan är, hur säger man flera laos...are?

Dagens spenderade slantar
Mat 85sek
Nöje 42sek
Boende 105sek
Total 232sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
405sek

same same

vill ha.

cash is king.

katten ligger och värmer sig över den varma kolen i grillen

Likes

Comments

Dag 78

Ojoj vad lite vi har gjort idag. Kommer knappt på något att skriva.
Vi har funderar en massa. Funderar på våra kommande planer i resandet, både kort och långsiktiga.

Har också kollat upp en del om hur det blir med visum när vi åker över till Vietnam som är vår nästa destination.
Vi har inte velat att ta några flyg under vår resa över huvud taget. Ingen speciell anledning utan bara för att.
Dock var vi lite halvsugna att flyga in i Vietnam vid detta tillfället. Vid inflygning får man gratis 15dagar att vistas i landet. Åker man istället landvägen så krävs visum innan.

Flyg blev ett alldeles för dyrt alternativ för oss och det är jag egentligen bara glad för. Då var det bara till att fixa visum istället. Det var ganska sent att komma på det,  tydligen ska det ta 2.5 dag vilket vi inte har någon lust med. Vi har redan tröttnat på Luang Prabang.

Det finns ett Vietnam konsulat här i staden som vi gick till. Det var faktiskt där vi tog det slutliga beslutet om att åka in landvägen.
Efter att fått reda på att man kan köra expressvisum som endast tar 24 timmar.
Själva processen var enkel. Man fyller i ett A4 papper med de vanliga uppgifterna och klistrar på ett passfoto.
Sedan snor damen i kassan 50usd/425k kip/445sek pp. Själva ansökan behåller hon tills 24 timmar senare när vi kan hämta upp det igen.

På kvällen bestämde vi oss för en rimlig väg in i Vietnam och ungefär när vi tänker sticka.
Kvällsmaten var den vanliga baguetten. Blev dessutom anklagad för att inte ha betalt.
Jag vet till 100 procent att jag betalade. Det blev en ganska jobbig situation och jag blev så upprörd så att jag höll på att tappa ansiktet helt.
Ville bara slänga en vattenmelon i ansiktet på tjejen bredvid som hånflinade.
Slutade att jag tackade för mig och gick därifrån.
Och inte fasiken någon dricks. (som vanligt)

Dagens spenderade slantar
Mat 96sek
Boende 105sek
Total 201sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
407sek

egg baguette

"drug free school"

pappersarbete

nostalgi att använda ett sådant limstift

dyrt...

bambu till allt.

Beckers tröjan haha

Likes

Comments

Dag 77

Uppe tidigare än den galande tuppen bakom hotellet. Klockan var ställd på 05.38.
Strax innan klockan sex stod vi och huttrade i kylan utanför tillsammans med några andra turister.

Det är munkarnas dagliga ceremoni "takbat" som börjar såhär tidigt om morgnarna, innan solen gått upp.
Enligt rykten och internet så lovades flera hundra munkar i led följa den långa huvudgatan och samla in gåvor.

Det kom ut cirka tio munkar och vi väntade tålmodigt på de enorma antalet som lovats. Började ställa in kameran men i detta mörker och utan blixt blir det sällan några bra bilder.

Munkarna försvann och kvar stod vi och väntade. Det tog säkert en kvart i kylan innan nästa gäng med munkar travade förbi.
De var lite fler till antalet men knappast några hundra. Pis räknade det till 33 st.
Våra bilder blev riktigt kassa. Knappt så jag vill lägga upp dom här.
De idiotiska fotograferna bredvid med noll i respekt som tryckte upp deras svindyra kameror med blixt i huvudet på de stackars munkarna. Precis som de vore ett föremål.

Jag hoppades, förmodligen som många andra också på att det skulle komma in en jäkla mängd snart. Det gjorde det aldrig, istället packade allt folk som kommit dit med gåvor ihop och gick hem. Likaså vi.

Det kändes totalt ovärt att vakna så tidigt och slösa bort den tiden av livet. Se några munkar kan man göra när som helst under dagtid också.
De går ju runt i staden precis som vanligt folk. Flera hundra.. jovisst. Jäkla skämt.

Solen steg upp när vi gick tillbaka upp till hotellet igen. Vi gick och la oss i sängen och vaknade inte förens klockan tio.

Frullen blev som vanligt en baguette. Vad annars? Finns inte så mycket stan har att erbjuda utom baguette. Finns inte så många restauranger men istället 30 talet baguette-stånd. Vi gillar dock baguetterna och nöjer oss med det.

Jag och Pis tog vår moppe på ytterligare en sväng runt stan idag. Hade fortfarande halv tank att köra upp och moppen skulle inte vara tillbaka förens om några timmar.

När vi skulle lämna tillbaka mopeden så missar jag affären där vi hyrt den. Ska precis vända när det kommer en blådåre bakifrån i full nittio och kör in i oss.
Mina fötter stöttade redan mot marken så vi åkte aldrig omkull men blev ganska överaskade.

När jag vände mig om för att kolla vem hur och varför dom kört in i oss så ser jag att snorungarna redan är påväg bort.
De var inte äldre än 12-13 och stannade inte ens för att säga förlåt.
Mopedens skick kollades snabbt, ifall den vart skadad hade jag snabbt fått köra ifatt ligisterna.

Tog mopeden tillbaka till ägaren. Det var jäkla tur att dom inte såg krocken. Det hände ju nästan precis utanför, bara tio meter bort. Dom hörde garanterat smällen.
Det blev några mindre repor som ägarna inte märkte av. Vi sa aldrig till om det heller så allt gick bra.

På eftermiddagen när solen var påväg ner så tog vi beslutet att gå upp till stadens högsta tempel, Phu Si Wat.
Ligger väldigt centralt i staden uppe på ett berg. Det är 329 trappsteg innan man når toppen.
Dock fanns det några killar som stod och tog betalt för inträde. Vi tänkte betala men backade snabbt undan när vi såg att det kostade 20sek per person. Rena rånet.

Jag och Olle smög istället förbi betalstationen medans damerna väntade där nere.
Vi skulle bara upp på toppen och fota.
Det var väldigt brant och taggiga buskar där vi fick krypa igenom för att vakterna inte skulle se oss.

På toppen så svettades vi båda två. Vi hade sprungit upp för att inte missa solnedgången. Det var säkert två hundra andra personer här för att ta foto på solen och utsikten. Majoriteten av folket som kom upp hit gick inte ens in i templet eller bad en bön.
Vi gick på marknaden resten av kvällen och åt god mat.

Hörs och ses!

Dagens spenderade slantar
Mat 95sek
Vatten 5sek
Boende 105sek
Uttagsavgift 21sek
Total 226sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 410sek

här sitter folket med sina gåvor till munkarna
ursäkta de suddiga bilderna. det är både inzoomat rejält och mörkt

bambubro. finns här endast sex månader om året. när det är regnsäsong så plockas den ner

nutella&banana baguette

jordgubbe och banan crepe samt passionsfrukt shake

varje dag sätter de upp sina stånd. vilket slit

små fåglar säljs i små burar. undra vad syftet är

50 trappsteg och fler väntar

329 trappsteg och detta är belöningen. inget vidare men häftigt med bergen

alla vill fota solnedgången

de små fågelburarna.. så de släpper dom fria alltså? ja jag vet inte

Al à carte

15 kronor för en tallrik

Mat som vi inte åt

Inte vår moppe men det blev en bra visningsbild till inlägget ​

Likes

Comments

Dag 76

Vakna och fick panik när jag såg att vår väska med alla värdesaker var borta. Våra pass, flera tusen kronor i kontanter, kameror och mobil ligger där i.

Fick tänka efter hur allt gått till. Vi har ju den alltid på oss. Lämnar inte ens den om vi skulle gå på toa. Juste.. toan. Det är där jag såg den senast och rusar ut halvnaken i korridoren, och in på hotellets gemensamma toalett.
Kvar på en krog hängde väskan och allt innehåll fanns kvar.

Hur kan jag vart så urdumt korkad att glömma kvar varenda liten värdesak vi äger på en toalett som vem som helst kan gå på. Ännu mer otroligt är att den fortfarande är kvar. Klockan är ju tio på morgonen och jag har hört att flera redan varit där inne.

Bytt hotell till ett med bättre läge, betydligt fräshare rum för samma pris som det förra. Tyvärr fick jag och Pis den "klassiska" frigolitmadrassen. Får se om man överlever natten.

Baguetter är nog Laos grej. Kanske tack vare det finns en fransk historia bakom landet. Baguette var just precis vad vi åt till frulle. Det serveras längst huvudgatan i hur många stånd som helst.

Velade mellan en taxi eller att hyra moppe under dagen för att ta oss till ett känt vattenfall. Det är ju väder för det idag, inte som den kalla gårdagen.
Blev till att hyra moppe efter lite övervägande. På det sätter får vi ju se och uppleva mest.

Hyra moppe här i Laos är ju svindyrt uppenbarligen. Mer än dubbelt så dyrt som Thailand.
Körde på måfå i riktningen som skulle ta oss mot vattenfallet. Fick tanka längst vägen då våra tankar redan var tomma när vi fick dom.

Vägarna är riktigt kassa. Betydligt sämre än Thailand. Kollar man inte ständigt på marken framför sig så kan det sluta i katastrof. Som tur är så vill vi ju se allt runt oss så vi gled bara fram.

Stanna till vid en butterfly farm. Jag och pis väntade utanför, vi har redan sett det förut i Malaysia.
Jag tog ett snabbt dopp i en kall lagun medans vi väntade.
Nicole och Olle gick in och var riktigt nöjda med besöket.

När vi var framme vid vattenfallet så var vi tvungna att betala parkeringen. Det var inte särskilt dyrt men vi förstod att det skulle vara mycket turister där ifall de tar betalt för att parkera.
Det kostade även att gå in, ganska dyrt. 20sek per person.

Vattenfallet var sjukt stort, förmodligen det största jag sett. Med flera olika fall och små laguner. Hur coolt som helst.
Vattnet har ju en riktigt fin blå/grön färg med som blivit färgat av limestone.

Man kunde bada och det gjorde vi. Kallt som tusan men man vande sig fort.
Det gick att hoppa från en stubbe ut i en av lagunerna. Olle gjorde sina trix, en dubbel bakåtvolt blandannat. Alla turister jublade.
Jag gjorde "bomben" men det var ingen som jublade efter mig.

Vi gick upp till toppen. Ovanför hela vattenfallet. Det var en jäkla väg att gå. Inga trappor eller räcken precis utan endast en upptrampad väg i skogen.
Det var både halt och jobbigt. Tog ett tag att gå upp.Ovanför fallet fanns det ytterligare laguner. Inget vi badade i. Vi gick istället ner igen på andra sidan fallet, inte samma ställe som vi kom upp ifrån.

På denna sidan fanns det faktiskt en trappa en kortare sträcka. Även om den var i riktigt dåligt skick så var det skönt att inte behöva klättra fram bland sten och skog.

Nere tillbaka på marken tog vi mopparna och satte fart hemåt. Solen hade börjat gå ner bakom träden längst vägen och den bländade inte oss längre.

Det blev ordentligt kallt. Hade vi förstått hur kallt det faktiskt skulle bli så hade vi försökt klä på oss mer, alternativt kört hem tidigare.

Det tar cirka en timme tillbaka till Luang Prabang. Och nu var det riktigt mörkt. Sista sträckan såg jag inte mycket. Antingen hade jag visiret uppe men då fick jag hundra flugor i ögonen eller så fällde jag ner det. Dock var visiret väldigt mörkt tonat och det går inte bra ihop med mörkret ute.

Vårt hotell ligger halvvägs in längst huvudgatan där det nu var totalt avspärrat för kvällens nattmarknad.

Även om man kunde smita förbi olagligt så är det totalt omöjligt att komma fram med moppe. Det är knappt möjligt att gå fram på fötterna där bara.

Vi fick istället ta en omväg runt och köra på en gata parallellt med huvudgatan. Samtidigt letade vi efter en genväg till hotellet. Det var inte lätt och tog sin lilla tid. Till slut så kom vi fram.

Kvällens baguette smakade lika bra som vanligt. Baguette är det enda vi äter om dagarna. Oftast med tonfisk till mig och ägg till pisa. Än sålänge har vi inte tröttnat.

Sov gott!!

Nöje 165sek
Vatten 5sek
Boende 105sek
Total 373sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
412sek

freeeesschhh

cash is king

bad om extra majonnäs, inte en hink med varan

hyra moppe

det svänger ju

en trebenad björn i nationalparken vid vattenfallet

typiskt asiater

hoppa då..

Likes

Comments

Dag 75

Det är inte larmet som väckte oss imorse utan alla gäster på hotellet. Väggarna är tunna utan isolering. Väldigt lyhört.

Klockan var strax efter sju och vi skulle samlas utanför hotellet halv åtta för att bli körda den korta sträckan ner till båten.
Vi hämtade ut vår mat som redan var förberedd sedan tidigt imorse av hotellets restaurang.

Istället för att låta oss bli körda ner till båten så gick vi själva. Det var bara 3-400 meter och eftersom vi kommer dit tidigare än många andra så slipper vi bråka om plats på båten.
Påvägen ner så springer det en naken pojke i åtta års åldern efter oss och tigger. Det är hemskt att se men också verkligenheten.

Glada som tusan att vi kom i tid till båten. När klockan slog åtta så skulle båten ha lämnat men vi stod fortfarande och väntade.
Folk gick fortfarande på båten och trängdes bland platserna.

Passa på att äta lite frulle medans vi väntar på att komma iväg. Pis brukar aldrig äta med pinnar, eller det har aldrig hänt rättare sagt.
Idag fanns det inget val för henne. Det var riktigt underhållande att se på.
Jag försökte lära henne men det fanns inget tålamod, hon var ju så hungrig.
Vilken ångest att vara hungrig men inte kunna äta.

Klockan tio gick båten. Två timmar försenad. De låga molnen som låg ner över bergen hade börjat släppa.
Solen gömde sig dock fortfarande och det var riktigt kyligt idag.
Det blev inte bättre när vi började köra och det stänkte in vatten.
Ibland var de så mycket strömmar så man kunde tro att vi kör forsränning.

Hela vägen frös Pis. Vi var framme i Luang Prabang klockan fem men det tog nästan en timme innan vi kom ifrån hamnen.
Vi hade satt oss i en tuktuk men chauffören hade nog glömt bort oss och vi hittade inte han igen. Efter en timme så ursäktade han sig och körde in oss till city.

Det var fullt i varenda hotell och boende när vi letade efter kvällens sovplats.
Jag höll aldrig räkningen men åtminstone tio hotell var fulla innan vi hittade en riktigt fattigt ställe längst ner i en gränd.
Jag hade hoppats på att det skulle vara billigt här men kostar 100 000kip/105sek som billigast.

Installerade och klara i rummet. Vi satte våra steg tillbaka mot stan, bara några minuter iväg.
Det var en rejäl nattmarknad längst en stor gata.
Fanns både mat och mängder med onödiga souvenirer här.

Vi käkade en à la carte. Jag och pis delade en tallrik. Kostade 15 000kip/16sek.
Laos har betydligt mer grillat än Thailand. Här ser man kycklingspett, köttbitar och korvar längst gatorna, eller så tar deras stånd upp trottoarkanterna.

Har varit på marknaden halva kvällen. Nu ska vi hem och spela yatzi, om nu hotellets regler tillåter det. Sitter lappar i hela rummet som förbjuder från saker att göra där.

Dagens spenderade slantar
Mat 95sek
Boende 105sek
Transport 273sek
Total 473sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
413sek

all mat vi köpte med för den långa båtturen

munkar som samlar in gåvor tidigt på morgonen

lite skillnad i storlek på våra väskor

älskar Laos alla bagerier och bröd de har

stanna till längst vägen för att plocka upp någon lokalbo

kallt så att öronen ramlar av på oss

framme i Luang Prabang

tuktukarna går i botten

jag testa lite tuktuk

högertrafik och dålig asfalt

jag tror dom menar att det är fullt

"original German"

hittade chopsticks som hade förenklat det för Pis

nya rummet o spelar yatzi

hoppas reglerna är läsliga. Det är väldigt underhållande

godnatt

Likes

Comments

Dag 74

Väckte Olle och Nicole imorse. Vi bestämde en tid idag men det blev ändrade planer, iallafall om dom fortfarande vill med oss.

Det ville dom gärna och vi checkade ut från hotellet klockan nio.
Rakt över gatan åt vi frulle, sedan tog vi raska steg mot hamnen.

Nere på plats så köper vi båtbiljetter till Luang Prabang. Båten tar sig dit via Mekong floden.
Det tar två dagar och totalt 16 timmar. Man tar en övernattning i en stad halvägs.

Biljetterna kostar 220 000kip/231sek pp. Vi vet ju att båten ska ta hela jäkla dagen så därför köpte vi på oss en massa snacks.

Klockan 10.30 satt vi på båten och väntade. Den skulle ha lämnat nu. Det är förvisso en sk slowboat men att den är försenad innan vi ens börjat köra trodde jag inte.
Klockan slog 13 och kapten vrider om nyckeln.
Alla 70 personer på båten hejar, ropar och klappar händerna.

Det var på tiden. Den som väntar på något gott väntar alltid för länge.
Har varit stekande varmt att sitta och vänta, när vi började köra så fläktade det skönt.
Kapten ursäktar sig för förseningen och säger bara välkommen till Laos. (läs: get used to it)

Det är gött att vi ska åka i en flod och inte ute till havs. Då hade båten inte varit ett alternativ. Vågorna som finns tidvis här i floden är några av de större jag sett i floder.
När vi guppar över vågorna så sviktar både väggarna, golv som tak.
Det kan även bero på lite av längden på båten med.
Vid ett tillfälle blev Pis och allt annat folk som sitter ytterst helt dyngsura när det skvätte in vatten.

Det finns ju även speedboat alternativet. En liten båt som rymmer 4-6 personer skulle jag tro. Den båten är dyrare men man mer än halverar restiden.
Det sägs vara livsfarligt enligt många och antingen är det rekommenderat eller krav på hjälm. Kommer inte ihåg vilket.
De går ruskigt fort. Jag har försökt fota flera stycken men de är förbi innan jag hunnit ta upp kameran.

Det är häftigt att se all natur och de få byar vi passerar. Det är mycket regnskog och när den är som värst så känner man det i luften. Det blir så kyligt.
Byarna består av ett par enkla bambuhyddor. Människorna som lever där klarar sig utan elektricitet eller rinnande vatten.
Vi såg när de tvättade sig i floden.

Gud vad skönt att vara så oberoende av omvärlden.
De lever verkligen enkelt. Männen söker dagens fångst i floden samtidigt som kvinnorna tvättar i samma vatten och lagar mat. Det är som förr i tiden.
Barnen leker tillsammans i alla åldrar. De hoppar från klipporna ut i floden, även de minsta.

Solen hade precis gått ner när vi var framme i Pakbeng. Det är här vi ska mellanlanda och hitta en sovplats över natten.
Jag och pis är först av båten och som vanligt står det folk och försöker locka kunder till sina boende.

Jag frågar för skoj skull vad det kostar. Priset lät bra så vi nappade på hennes erbjudande, efter lite prutande. Inget sug att gå och leta boende i mörkret direkt.
Vi blir körda upp i byn och checkar in på hotellet.

Pakbeng har för inte allt för länge sedan varit en obefintlig håla. Nu stannar alla slowboats till här.
Det finns en huvudgata och ett femtiotal hus.
Hotellet är en av de finare husen i byn. Det finns många bambustugor här och jag får känslan om att det är riktigt fattigt folk som lever här.
Båten imorgon lämnar tidigt på morgonen så vi kunde beställa mat här på hotellet så det är redo direkt när vi lämnar imorgonbitti.

Efter lite beställningar så tar vi en runda i byn. Det är riktigt mörkt nu men klockan är bara 19.
Vi blir erbjudna en massa brajj av Laos folk som försöker tjäna en slant.

Vi sätter oss på en restaurang trots att vi inte är hungriga. Mat är ett bra sätt att fördriva tiden. Dessutom fick vi öl billigt om vi köpte mat där. Alkohol är också ett bra tidsfördriv.
Det var ganska underhållande att sitta där på restaurangen. Tydligen hade britterna på bordet bakom oss nappat på brajjkillens erbjudande. De flummade och skrattade för hela byn.

Dagens spenderade slantar
Mat 110sek
Sprit 17sek
Vatten 17sek
Boende 74sek
Transport 231sek
Total 449sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
412sek

första men absolut inte sista baguetten

växer lime längst elledningarna

köpa lite båtbiljetter

köpa lite mat och grejer att ta med på båten

blå linjen är rutten vi har framför oss

stänkte in lite

min första beerlao.

vårt rum! godnatt

Likes

Comments

Dag 73

Förflyttat oss vidare mot Chiang Khong idag. En stad längre norrut, precis i gränsen till Laos.
Det var iallafall planen att stanna där inatt, blev ändrade planer.
Efter frulle gick vi till busstationen, just när vi kommer fram så lämnar en buss längre bort.
På bakrutan ser jag att det står just Chiang Khong och vi alla börjar springa.

En kille på bussen ser oss och får stopp på bussen. Riktigt skönt att vi kom med.
Mindre skönt är att bussen var helt full med både väskor och folk. Vi stod längst bak i bussen och svettades.
Ingen AC här inte utan öppna rutor och dörrar. Det satt även de klassiska fläktarna i taket på bussen.

Bussen skulle ta 1.5 timme så vi köpte aldrig något att äta. Vi borde kunnat räkna ut att vi befinner oss i asien dock och att de flesta färdsätt tar en himla tid.
Bussen var framme 2.5 timme senare.
Men inte i Chiang Khong som vi trodde utan bussen körde först till Laos border och släppte av folk som skulle dit.

Vi hoppade av här också. Det är ändå in i Laos vi vill så småningom.
Hoppas bara vi kommer förbi gränsen.
Vi blir utsämplade ur Thailand och fyller i visumansökan.

Medans visum blir (förhoppningsvis) godkänt så inser jag att vi är bankrutt. Det ska aldrig hända i fattiga länder. Speciellt inte när man inte befinner sig i en stad.
Det finns uttagsautomater i närheten men vi vill inte ta ut mer av den thailändska valutan.

Får låna pengar av Nicole sålänge. Och visumet gick igenom. Kostade ganska mycket. 1240thb/270sek pp.
Trodde bara man fick 14 dagars visum (on arrival) i Laos men det står 30 dagar i passet. Gött!

Det är en bro över Mekong floden mellan Laos och Thailand som vi åker över med en shuttlebuss.
På andra sidan så är det en passkontroll. De kollar endast mitt pass lite snabbt, de resterande tre av oss vinkar de bara förbi.

Står taxibilar på gatan. Liknande de som också finns i Thailand, de med flak där bak. Här kallas de Took Took.
Vi tar en in till närmsta stad, vi vet inte ens vad den hette förens en annan turist nämnde det. Tydligen så finns det femtio olika stavningar men jag kommer inte rada upp varenda en.

Redan efter ett tag på flaket så får man känslan att landet är fattigare än Thailand. Jag vet ej.
Pisa noterar att vi åker på högersidan. Högertrafik! Woho. Länge sedan nu.

Blir avsläppta utanför ett hotell på huvudgatan i Houayxai/Houeixai/Huexuay/Houexuay eller hur ni känner för att stava stadens namn.
Vi är hungriga efter den oplanerade resan, den blev flera timmar länge än vad vi tänkt.
Vi tar in på hotellet som vi blev avsläppta på.

Rummet är fräscht och stort. Eget badrum med varmvatten. Både tv, fläkt och AC och till en billig peng. Ett liknande rum i Thailand kostar generellt det dubbla.

Jag och pis är ju skuldsatta och bankrutta. Vi hittar närmsta uttagsautomat och hoppar av glädje av den nya valutan som är påväg ut ur maskinen.
Vi tar ut maxbeloppet som är 1.500.000 kip.
Det motsvarar 1500sek.
Den nya valutan heter Laos kip och är inte värd så mycket, som ni ser. Den är dock enkel att konvertera, man tar bara bort tre nollor så har man det i svensk krona.

Juste! Glöm nu den nya valutan och tänk på mat. Vi är ju hungriga och sätter oss på en restaurang.
Det är inte mycket som skiljer sig från den thailändska maten, men då är vi precis vid gränsen också. Kanske det blir ändring desto längre in i landet vi kommer.
Priset är ungefär detsamma, möjligvis lite högre.
Mängden mat, åtminstone på denna restaurangen var betydligt mer än vad vi fått i Thailand. Det var glatt överraskande.
Beställde nog in den första vegetariska måltiden ever.

När vi ska betala så slänger jag fram den enda sedeln som maskinen gett oss tidigare. Hundratusen kip.
Tanten kollar på mig lite tvekande och frågar om jag har mindre pengar.
Denna sedeln motsvarar ju 100sek och nej, jag har inte mindre pengar.

Hon får gå och växla, alla sedlar vi får tillbaka är extremt slitna. De ser ut att vara från 1800 talet men året 2003 står på varenda sedel.
Varenda sedel ser dessutom likadana ut. Sjukt svårt att hålla koll på hur mycket man har.
Det var skönt i Thailand. Alla sedlar var i olika färger och man kunde lätt urskilja dom åt. I Laos nu får man läsa siffrorna och hålla koll på antalet nollor.

Går igenom staden/byn. Olle och Nicole går tillbaka till rummet efter Nicole börjar må illa. Inte kul!
Man behöver inte leta efter marknader i asien. Bara man går så hittar marknaden oss. Det är en nattmarknad som precis börjat.
Vanligtvis, och då tänker jag på i Sverige så blir man mer och mer hungrig desto mer mat man kollar på.
Här, och även i Thailand såklart så blir man äcklad av allt man ser.
Folk står i värmen och sprättar upp en gnu eller en åsna av kadavret att döma. Det stinker så att håret reser sig på en.

Går tillbaka till rummet och lyckas få ut Olle för att äta lite. Vi sätter oss på sanna restaurang och jag beställer in den andra vegetariska måltiden för dagen. Vad händer?
Kanske jag vaknar inatt med begär efter en fet fläskfilé.
Ingen har någonsin dött av att äta vegetariskt hittills tror jag, men varför ta risken?

Dagens spenderade slantar
Mat 122sek
Vatten 5sek
Boende 95sek
Transport 89sek
Visum 594sek
Uttagsavgift 21sek
Total 926sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
411sek

glömde fota frullen

bussen till chiang khong

fick en sittplats till slut. alla väskor åkte upp på taket men hönorna i lådorna står kvar inne i bussen

resrutten

framme vid gränsen

handbroms

hello Laos goodbye thai

thai till vänster. Laos till höger

förbannat mycket pappersarbete

"took took" till stan

högertrafik

fräscht rum för bra peng

massa stålar

najs förlängningskabel

Likes

Comments