Header

Dag 136

Nej, förvisso att vi lever billigt men att vi lever i misär vill jag inte påstå. Jag syftar på människorna som vi stöter på i Filippinerna. De stackars människorna som letar efter mat på gatorna. "Sommarkatter" i Sverige har bättre liv än många människor här.

Idag är det dagen vi lämnar Panglao Island. Vi lämnar "lyxen" med pool och bekvämligheter.
Kändes lite sorgset att för sista gången äta de goda pannkakorna. Vi tyckte de var lika goda fortfarande efter typ fjortonde gången.

Ägaren på hotellet körde oss i sin egen bil till något som ska efterlikna en busstation. Det stod en buss där som vi hoppade på, den ska ta oss in till Tagbilaran, staden där färjorna går.
Bussen kom inte iväg direkt, utan vi satt där ett bra tag och inte förens bussen blev full så körde vi iväg.

Vi hoppar av i city och börjar bli småhungriga, samtidigt så närmar sig klockan ett och då lämnar även båten.
Vi väljer att ta oss så snabbt vi kan till piren för att inte missa båten, snabbaste sättet är ju tricycle. Oftast åtminstone.
Gubben som körde denna kärran var gammal och seg. Han körde så långsamt att vi var säkra på att vi skulle missa färjan.

Framme vid hamnen så springer vi fram till kassorna där det redan är en lång kö. Vi kunde knappast tränga oss förbi.
När det är vår tur så är klockan bara några minuter i ett och vi hoppas på det bästa.
Tyvärr säger tanten och vi fick istället köpa biljetter till nästa avgång, det är klockan två så det kändes ändå helt okej. Synd att stressa helt i onödan bara.

Vi var nu ganska irriterade så som man (vi) blir när vi inte ätit på ett tag. Vi hittade en kiosk där dom sålde vatten och snacks. I samma kiosk köpte vi varsin nudelsoppa.
Den timmen som vi väntade på båten gick fortare än vi trott och snart satt vi på båten.

Vi hade valt dom billigaste biljetterna och då får man inte sitta inne på båten med AC. Istället får man sitta uppe på båten med TD (tvärdrag).
Solen stod och stekte i nacken men så fort vi lämnat hamnen och båten ändrat kurs så blev det bättre.

Båten tog två timmar och som vanligt så lyssnade vi på radio P1 hela vägen.
Det kändes skönt att vara tillbaka i Cebu. Inte för att vi gillar Cebu, nej verkligen inte. Vi avskyr Cebu mest av alla städer vi någonsin besökt.
Däremot var det skönt att känna igen sig och fått ytterligare ett kapitel avklarat.

Vi tog en klassisk jeepney till samma boende som vi bodde på sist vi befann oss i Cebu. Vi kommer så väl ihåg så dåligt vi sov den gången. Rummet var outhärdligt varmt.
Vi hoppades på att det skulle vara bättre inatt, det finns som sagt inte så mycket till val.
Här i Cebu är det inte så generöst med hotell och de få som finns är bara äckligt dyra.

Bara en jämförelse vad vi betalar här, det kostar 140sek för en natt. Då är det ett delat badrum, ingen AC, ingen frulle, hårda madrasser och kuddar, kalldusch och väldigt väldigt varmt på rummet.
För ungefär samma pengar i Panglao där vi nyss kom ifrån så fick vi frulle, varmdusch, tv, kylskåp, gratis vatten, pool. Det rummet kostade förvisso 17sek mer men ändå.

Här i Cebu stannar vi bara en natt. Helst skulle vi inte stanna alls men alla bussar här ifrån har redan gått för dagen.
Ute på gatan är det som vanligt här, fullt med trafik och smutsigt. Vi får gå längst gatan och känner konstant en otrygghet när vi går där.
Jag vet inte om det är tack vare allt folk som dör här i såväl mord som i trafiken. Det sker ju konstant rån och väskryckningar med.
Jag kan inte säga någonting positivt om Cebu.

Vi styr våra steg mot SM mall, enda stället vi kan tänka oss att spendera tid på under dagens lopp. Här finns ju beväpnade vakter och AC iallafall.
Innan vi kommer fram så går vi igenom slumområde och ser hundar inspärrade i små burar. Buren var inte tillräckligt stor att de tre hundarna skulle kunna ligga ner samtidigt.

Vi går längst en illaluktande kanal där människorna har satt upp presseningar som bildar små kojor där dom bor och sover.
En kvinna kryper på alla fyra och har precis vält omkull en överfylld soptunna där hon letar efter vad jag misstänker ska vara hennes kvällsmat.
Ut på gatan igen och trottoaren som knappt existerar är full med sopor. Vi tar ett långt kliv för att inte trampa på den döda kattungen som ligger på gatan.

Att det finns extrem fattigdom och tiggande barn är omöjligt att missa här. Barn som vuxna ligger på sina knän och ber om hjälp. Man ser att dom inte fått sig en dusch på säkert flera år. Skiten i deras hud sitter så ingrodd att den säkert aldrig försvinner igen.
Ett gäng ungar stormar fram och samlas i en ring runt oss. Dom är inte särskilt gamla, jag skulle kanske gissa på 7-8år.
En av dom håller i en hundvalp. Jag vet inte om hunden är död eller levande, den ser faktiskt mer död ut.
Barnen gör oskyldiga miner och säger "please money, please money".

Här i Cebu kan man inte blunda för verkligenheten. Den visar sitt sanna ansikte vart man än vänder sig.

Vi gick in på SM mall och det var som i en annan värld. Inne på köpcentret är det AC och inga tiggande barn. Välstädat och man känner sig ändå trygg här. Det är otroligt vilken kontrast det kan vara. Detta är vad vi svenskar är vana vid men ett steg utanför dörren så dör folk i svält.

Dagens spenderade slantar
Mat 51sek
Vatten 12sek
Boende 140sek
Transport 158sek
Total 361sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 382sek

goodbye pannkakor!

väntan i långa köer

äckligaste rummet ever

"professional grooming"

stackars hundar

hund gömmer sig förmodligen mer från människorna än solen.

tiggande barn

kvällsmaten

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Dag 135

Imorse skulle vi ha checkat ut och begett oss vidare egentligen. Det var något vi hade planerat iallafall. Det blir ju aldrig som man planerar ändå och lata som vi är så stannar vi en natt till.

Vår plan är egentligen ingen plan utan mer som en idé eller ett förslag. Vi nämnde igår för varandra att vi snart borde lämna. Men att stanna så här på en bra ställe gör en väldigt bekväm.

Det är verkligen så lugnt och skönt här. Bortsett från den bortskämda och ouppfostrade snorungen som skriker i poolen. Dom har varit här lika många dagar som oss men varenda dag har dom varit iväg på äventyr så vi har sluppit dom. Idag var dom på hotellet hela dagen och drev oss till vansinne. Tror ni att vi ångrar att vi aldrig stack eller?

Efter vi fått i oss den sedvanliga frukosten så la vi oss på solstolarna som vi också brukar.
Tror ni inte att det börjar regna också? Verkligen spöregnar. Snacka om otur. Vi som hade tänkt ha en sista dag vid poolen och bara slappa, förhoppningsvis slippa ungjäveln också men nu kom allt samtidigt. Vi borde verkligen ha lämnat imorse.

Det regnade så mycket att vi fick gömma oss under tak men ändå skvätte det lång väg när dropparna smattrade mot marken. Vi spela många matcher yatzi som jag totalt sög på. Förlorade sex matcher i rad.  Även gången när jag fick yatzi på ett slag så vann Pis.

Efter regn kommer solsken sägs det och det stämmer ju bra. Så snabba som vi är så hoppade vi tillbaka till solstolarna.
Solen stekte på bra resten av dagen.

Varje kväll brukar det bli att vi går in till city. Det är ungefär 2.5 kilometer bort. Själva sträckan är inte så jobbig i sig men att gå ute i trafiken och riskera livet är mindre kul.
Gatubelysning är det inte på tal om, att det saknas belysning på ungefär var tredje moppe gör inte saken bättre.

Något som sticker ut lite ur mängden idag är vår kvällsmat. Vi har ätit på samma ställe och samma mat så jäkla länge nu. Det finns tusen andra restauranger och dom känner vi till, men tyvärr är vi för snåla för att betala nästan samma pris som hemma för en måltid.

Ikväll slog vi på stort. Vi ska komma ihåg Panglao Island som ett bra ställe och vi åt en riktigt fin kvällsmat. Det var förvisso hamburgare denna gången med men inte de skruttiga små som vi brukar äta. Utan dessa rejäla burgarna var påkostade med riktigt kött och sånt. Väldigt gott var de!

Dagens spenderade slantar
Mat 109sek
Boende 159sek
Total 298sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
382sek

Likes

Comments

Dag 134

Pooldag idag. Gjort absolut ingenting.
Billigaste dagen i Filippinerna och billigaste dagen på länge.

Dagens spenderade slantar
Mat 56sek
Boende 159sek
Total 215sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
383sek

Likes

Comments

Personligen tycker vi att Kambodja var roligare och trevligare att resa i. Dessutom lättare, de pratade inte perfekt engelska men det kändes som dom förstod bättre. Åtminstone så var folket mer hjälpsamma.

Landet är en blandning mellan himmel och helvete. Ett väldigt spännande land trots

att det inte fanns så mycket att se utan det var mest historia faktiskt.
Trots en dålig förfluten tid så log människorna, men samtidigt så stöter man på mycket tiggande och arbetande barn.
Många sover på gatorna och det är svårt att inte känna sig oförskämt rik.
Inte alls ovanligt att se tjocka gubbar med små tjejer heller.

Snittet blev högre än väntat men det var tack vare visum kostnaden samt att vi gjorde saker nästan varje dag vi var där.

Maten är dyr här. Mycket dyr. Det var en sak som verkligen sög med Kambodja. Som tur är var maten riktigt riktigt god. Går inte att jämföra med Vietnam.
De billiga boenden kompenserade matpriserna en del.

Det var skönt att slippa de långa och skabbiga bussarna som vi haft i Vietnam. Här hade bussarna AC och aldrig någon som rökte.

Sevärdheter:
Phnom Penh - Huvudstaden. 1.5 miljoner invånare men trots det höga antalet människor så ligger staden helt död om kvällarna. Det är inte alls lämpligt för rastlösa turister.
Siem Reap - Mysig stad, mycket bättre än Phnom Penh i alla lägen. Här finns gågator och marknader. Antalet turister har pressat upp matpriserna.
Angkor - ni känner ju till denna majestätiska ruinstad. värd att se men ruskigt överpris.
Killing fields - ett absolut måste. En av de bästa (om man kan säga då) upplevelserna på resan.
Tuol Sleng S21 - Tortyrfängelset som har så mycket historia att man blir alldeles matt.
Glöm absolut inte ljudguide på bägge dessa grejorna. Utan hörlurarna är man helt ovetandes om man som hänt.

Antal dagar i Kambodja
10

Kambodja spenderade slantar
Mat 1471sek
Nöje 728sek
Boende 638sek
Transport 423sek
Visum 491sek
Övrigt 491sek
Total 4242sek
Dagligt snitt i Kambodja 424sek

Likes

Comments

Här kommer två sammanfattningar på en gång eftersom jag glömde lägga upp den sista när vi lämnade Vietnam.

Jag börjar lite med Vietnam då. Detta landet har för oss varit både bra och dåligt på sina ställen, precis som alla länder. Dock tror jag ändå att Vietnam är det suraste och jobbigaste land vi rest i.
Med jobbigt menar jag inte att det bara tagit lång tid att ta sig runt utan det har också varit otroligt äckliga bussar man åkt med.
Det röks på majoriteten av bussarna och man har inte mycket att säga till om.
I vissa bussar har det även funnits kackerlackor och andra äckliga kryp.

Människorna har i allmänhet varit okej, speciellt i söder. Men uppe i norr var det andra miner dock, de var sura mest hela tiden.
Första destination i Vietnam var just i dom norra delarna och det var avskräckande otrevliga och vi funderade nästan på att ta bussen tillbaka till Laos igen.

Naturen, historia och nöje finns det gott om. Landet är väldigt långt så man får dessvärre sitta på buss många timmar för att se allt.
Taxis är dyra.
I norr är naturen som vackrast men där uppe är det även väldigt kallt, så glöm ej tjocktröja och jeans typ.

Maten är och var usel från start till att vi lämnade landet. De hade ärligt talat ingenting som lockade oss på någon restaurang.
Det blir pyttelite bättre desto mer söderut man kommer men ha inga höga förväntningar på maten.
Som tur var fanns västerländsk mat för ett hyfsat pris på några ställen, det brukar annars vara himla dyrt i resten av asien.

Sevärdheter värda att se:
Sapa - kolla in alla gigantiska teodlingar. Viktigt att vara i rätt säsong.
Naturen här uppe är otrolig, värt att stanna 1-2 nätter.
Cat Ba - en mysig ö där man ser Halong Bay från olika utkiksplatser. Att ta en båttur känns onödigt.
Nha Trang - mycket mycket ryssar. Annars riktigt bra ställe för att ligga på stranden men ändå ha nära till boende och restauranger.
Dalat - Från Nha Trang kan man hyra moppe och köra fram och tillbaka till Dalat. Häftig upplevelse och mycket natur.
Cu chi tunnels - en av anledningarna till att man besöker Vietnam sägs det, vi blev inte extremt imponerande. Mycket kändes konstruerat och tillgjort.
War museum i Ho Chi Minh City är ett måste när man är i staden.
Ho Chi Minh City - staden i sig var inte särskilt spännande. För stor och jobbigt mycket trafik. Svårt folk att kommunicera med och inte särskilt hjälpsamma.
Trasu forest - ett måste. En underbar utflykt i en roddbåt, endast fågelkvitter och natur runt en.

Sammanfattningen av Kambodja kommer i ett seperat inlägg idag så glöm inte kolla det också om ni vill.

Antal dagar i Vietnam
21

Vietnam spenderade slantar
Mat 1989sek
Nöje 1161sek
Boende 1669sek
Transport 1629sek
Visum 892sek
Övrigt 303sek
Total 7643sek
Dagligt snitt i Vietnam 364sek

Likes

Comments

Dag 133

Skönt att komma iväg på en liten utflykt idag. Det var på tiden känns det som, fastän vi inte tröttnat vid poolen riktigt än.
Ingen klocka som väckte oss tidigt utan vi tog oss upp när vi vaknat, åt frulle för att sedan hyra moppe.

Vi körde över en bro från ön Panglao där vi befinner oss till Bohol, en betydligt större ö. Här på Bohol lever världens minsta primat, men jag kommer inte på namnet.

Vi kom inte hit för att kolla på några djur, de hålls förmodligen i fångenskap ändå.
Något som intresserade oss mer var "Chocolatehills"
Detta är namnet på ett udda geologiskt fenomen bestående av hundratals (kanske tusentals) kullar av kalksten.
Det tog ungefär två timmar att köra hit från vårt hotell på Panglao.

Kullarna är så gott som identiska med varandra och kallas just Chocolatehills tack vare den växtlighet som finns på kullarna blir alldeles brunfärgad vid torrsäsongerna.
Det är ännu inte riktigt klart hur denna numera turistattraktion uppstått men det finns vissa hypoteser.
En av dom är att det är jättar som kastat stenar på varandra. En annan är att det är avföring från en gigantisk vattenbuffel.

Själva kullarna var ju sjukt tråkiga att kolla på. Knappt värt inträdet (9sek per skalle) men det var häftigt att alla såg likadana ut. Vi tog några snabba foton för att sedan åka därifrån.

Vi körde till nästa stopp. En zipline! Lite mer spänning än stenbumlingarna.
Det kostade 61sek per person och var väl värt pengarna. Det var en rolig upplevelse att åka fram över skog och flod högt uppe i luften.
Det som sög med hela grejen var att kameran började krångla. Detta är inte första gången och absolut inte sista, men att vi knappt fick ett enda bra foto var ju tråkigt.

Jag var ganska sur när vi körde vidare. Det kändes som att vi slängt pengar i sjön. Hade jag bara vetat att kameran skulle cpa så kunde jag ha njutit mer av upplevelsen istället för att försöka ta bilder.
Vi körde igenom en skog som sådd för hand påväg hem.
Det märktes direkt när vi kom in i skogen, för temperaturen sjönk säkert flera grader och det blev alldeles mörkt inne bland träden trots att solen stod högt på himmelen.

Påvägen hem så hann vi köra inom både ett bageri och köpcentrum.
Köpcentrumet var ju inte särskilt stort men vi hittade det vi sökte, några hygienprylar som deo och tandkräm.
Vi lämnade därefter staden vi kört igenom så snabbt vi kunde. Trafiken här var alldeles för jäklig. Kör man inte ihjäl sig så gör någon annan det åt en.

Kvällen gick åt att spela kort, yatzi och kolla solnedgången.

Dagens spenderade slantar
Mat 40sek
Nöje 201sek
Hygienprylar 40sek
Vatten 5sek
Boende 159sek
Total 445sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
384sek

den goda pannkakan och en äggröra

Chocolate hills

syns bättre i verkligheten tror jag

"a man made forest"

zipline

Pis är redo

slut på det roliga. jag fick sjukt många bra bilder men kameran håller på att gå itu så dom bilderna finns inte längre.

inom ett bageri o köpa lite mellanmål

dom hade både tårtor och mongo bröd

vår lunch

påväg hem. små ungar roar sig med vad dom nu gör

öns brandbil rycker ut och fyller upp dricksvatten till befolkningen

kvällsmat.

Likes

Comments

Dag 132

För tillfället finns det inte så mycket att skriva om. Vårt liv just nu är väldigt basic.

Vi vaknar när vi vaknar. Vi äter när vi blir hungriga. Dagarna spenderas vid poolen och med en bok i handen.

Har ni några frågor om någonting så ställ dom nu isåfall. Finns gott om tid för att svara på dom.

Dagens spenderade slantar
Mat 63sek
Boende 159sek
Total 222sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 383sek

pannkakor både till frulle o lunch. kommer vi någonsin tröttna?

Likes

Comments

Dag 131

Inte riktigt lika bra natt som gårnattens. Madrassen var hård så man var tvungen att ligga antingen på rygg eller mage. Varför finns det inte normala madrasser för?

Vaknade dessutom av strömavbrott och att fläkten slutat gå. Var varmt som i en bastu. Gick raka vägen in i badrummet och efter en kalldusch var man hyfsat nedkyld.

Frukosten bestod av ris med tonfisk i någon sås med vitlök. Vitlök kanske inte är det man önskar sig mest på morgonen. Förstör resten av dagens andedräkt på en endaste tugga.

Vi börja gå tillbaka mot vårt gamla boende som vi bokat idag. Mopeder och tricycles susar förbi oss och tutar. Vi sträcker ut armen och en moppe stannar.
Han frågar vart vi ska och vi hoppar på.
Vi hade kunnat gå som vi gör annars men med väskorna och i denna solen så känns det bättre att ta sig fram snabbt.

Klockan var inte så mycket när vi kom fram så rummet var inte redo än. Det gör inte oss något, vi hoppade i poolen och stannade här resten av dagen.

Lunchen blev en pannkaka här på hotellet. Vi var osäkra om det var ännu godare denna gången eller om det faktiskt var lika gott sist. Svårt att avgöra, svårt att förklara.
Till pannkakorna får man så gott iste, det sitter perfekt i denna värmen.

På kvällen så gick vi in till stan. Det är inte för att vi är snåla som vi går utan för att det är skönt att röra på sig. På dagarna är det för varmt för att gå runt så när väl solen gått ner så är det bara skönt att få gå lite.
Vi hann inte hela vägen in till stan då en minivan stannar. Han frågar om vi ska in till stan för isåfall kan vi åka med gratis.

Vi hoppar in och blir förvånade över hans sett att erbjuda oss denna tjänst.
Det har aldrig förr hänt i asien att någon skjutsas oss gratis. Här är ju ingenting gratis, bara extremt billigt.

Det var najs att gå nere vid vattnet nu på kvällen. Restaurangerna har dukat upp och ställt fram sina bord med fisk och skaldjur på.
Man kan inte önska sig färskare fisk.

Vi åt inte de fina firrarna för att vi ville testa en korvkiosk som vi gått förbi igår. Såna finns ju annars inte här.
Det slog en kraftig doft mot oss som påminde mycket om den svenska grillkrydda som vi har hemma.

Menyn var enkel och priserna låga. Det fanns ett erbjudande, ta två betala för en. Vi tog totalt sex hamburgare.
Ganska små men antalet kompenserar storleken. Väldigt goda, och priset var 2.50sek styck.
Vi skulle egentligen radat upp dom alla och tagit foto men hungern var större än viljan att fota lite mat.

Vi gick hem i mörkret med en glass i handen.
Vi har börjat ta tag i träningen, jag har glömt att nämna det men varje kväll så tränar vi. Det går ju lättare nu när man har ett stort rum att göra det på. I Moalboal var rummet för litet så vi fick köra knäböj i duschen. Men det gick ju det med.

Dagens spenderade slantar
Mat 70sek
Sprit 16sek
Vatten 6sek
Boende 159sek
Transport 7sek
Total 258sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
385sek

frullen med massor av vitlök

skål!

här går vi längst stranden på kvällen. alla restauranger har dukat fram fisk o grejor

kvällsmaten på korvkiosken

discot haha

1L San Miguel. lagom storlek

Likes

Comments

Dag 130

Så najs vi har sovit alltså. Sängen var en dröm i jämförelse med de tunna madrasserna i Moalboal.

Frukost skulle ju ingå men man vet aldrig riktigt vad det är som ingår. Det kan lika gärna vara en torr brödskiva med lite smör på.
Vi kunde dock välja mellan några sorters pannkaksvarianter. Jag tog den med choklad och banan. Pis valde mango och choklad.

Dessa pannkakorna vad de godaste vi någonsin ätit. Frukten vad alldeles perfekt mogen och smakrik tillsammans med en sjukt god pannkaka och sirap på det. Bara denna frukosten gör att vi vill stanna.

Vi låg i poolen till klockan tolv. Det som suger är att vi måste byta boende, efter idag är det fullbokat ju. Vi vill ändå komma tillbaka så vi bokar några dagar imorgon och framåt.

Vårt nya boende ligger nära pubgatan och all nattlig rörelse. Det är inte så lätt att hitta billigt boende i Filippinerna och speciellt inte här.
Vi fick betala samma pris som igår men det nya rummet var mycket mindre, utan tv, utan kylskåp och utan handukar. Ingen pool heller.
Vi lyckades diskutera till oss både handukar och frukost men mer än en natt stannar vi ju inte.

Vi gick ner till stranden för att kolla läget. Alona Beach. Den var inte alls som vi förväntat oss. Ganska liten men massor av turister som trängs. Det kändes inte bra så därför gick vi till vårt gamla hotell och fråga om vi kunde använda poolen vilket gick bra.
Den står helt tom annars, konstigt att inga andra väljer att bada här.

Vi åt på samma ställe som igår. Det är en liten restaurang vi hittat, förmodligen den billigaste i stan.
De har en sån här combo meal där man får ris, kyckling och en cola för 79peso/14sek.

Vi gick tillbaka till vårt boende och spelade shack för första gången på länge. Första gången någonsin för Pis.
Jag spelade schysst i början för att hon skulle komma in i det men snabbt lärde hon sig och bara sådär så vann hon.
Hon tänkte för mycket så hon fick huvudvärk. Inte alls förvånad.

Dagens spenderade slantar
Mat 77sek
Boende 159sek
Transport 7sek
Total 243sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
386sek

äckligt god frulle. bästa pannkakan på hela resan. eller bästa någonsin skulle jag nog kunna påstå.

najs pool o sånt.

alona beach

lunch. baconlindad kyckling och en carbonara

inte ens här slipper man hundarna.

nya rummet. samma pris men betydligt mindre o fattigare.

kasta pil. jag var betydligt sämre än jag ville vara

första gång Pis spelar shack. hon ansträngde hjärnan så att hon fick huvudvärk

Likes

Comments

Dag 129

Vi är absolut sämst på att planera. Eller så är vi bäst på att ta det som det kommer? Igårkväll hade vi inga tankar på att förflytta oss men någon gång ska det ske ju.

Det har varit några sköna dagar på stranden. Imorse bestämde vi oss för att ta oss till ön Bohol.
Det är en ganska stor ö och den enda färjan som går dit är från Cebu city, därför var vi tvungna att ta bussen tillbaka dit.
Känns helt onödigt för att geografiskt sätt så är vi löjligt nära.

Bussarna avgår titt som tätt och inte alla har AC. Vi har ingen lust att sitta på buss utan AC så vi väntade in en buss som hade det.
Man får kriga sig på bussen för att få sittplats. Många får tyvärr stå men har vi ingen lust med.

Det tar ju 2.5 timme tillbaka till Cebu men tiden går snabbt. Vi har laddat ner massa podcast från radio P1 som gör bussresan mycket roligare.

I Cebu så äter vi varsin kebabrulle på ett köpcentrum. Vitlökssåsen var skrämmande lik den i Sverige. Ja, jag kan knappt vänta till den dagen när jag äter kebabrulle i Sverige.

Från gatan utanför rusar trafiken fram. Vi har trott att Filippinerna skulle vara svårt/jobbigt att resa i men det stämmer inte alls överens om vad vi upplever.
Faktiskt så är det enklare än resten av asien, här är dom nämligen hjälpsamma och grymma på engelska.
Från trottoaren vinkar vi in en jeepney som kör oss hela vägen till piren.

Vi har inte bokat några båtbiljetter men framme i kön vid kassorna ser vi att båten går om tjugo minuter. Då är kön ganska lång och vi blir lite stressade för att missa den.
Vi hinner igenom alla säkerhetskontroller och flertalet biljettkontroller.
Glada att vi hann med båten men inte särskilt förvånande att båten ändå inte lämnar när den skulle.

Den lugna färden tog två timmar. Återigen lyssnade vi på radio P1.
På gatan utanför väntade en stor skara människor som körde både taxi och tricycle.
Vi frågar lite snabbt om priset till ett boende vi hittat över internet, inte för att vi tänkte ta hans erbjudande utan för att få en ungefärlig prisuppfattning.

Går man en bit till och prutar så får man ner priset till en tredjedel.
Vi bad honom att köra oss till ett av hotellen vi hittat över internet. Förhoppningsvis är det inte fullbokat.
Chaffören var pratglad men vi var ganska trötta och svara kort på hans frågor. Istället börja han sjunga för oss vilket var mer uppskattande.

Trettio minuter senare var vi framme på hotellet. Dom hade ett rum kvar.
Rummet var det största på nästan hela resan. Detta är det tredje finaste boendet vi haft under asien, vi betalar ju därefter.
Frukost ska ingå och vi har pool utanför.

Den största nackdelen med detta hotellet är möjligtvis läget. Det har ju nära till stranden och så men om man ska till pubgatan eller restauranger så får man antingen ta en tricycle eller gå en halvtimme.

Vi gick hela vägen dit för att få lite kvällsmat i magen. Det var skönt att gå efter allt vi suttit ner idag.
Imorgon får vi ordna nytt boende för tyvärr är det fullbokat efter inatt. Då kanske vi löser ett boende närmre staden. 

Dagens spenderade slantar
Mat 100sek
Vatten 10sek
Boende 159sek
Transport 264sek
Total 533sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
387sek

tricycle till bussen

tricycle med och utan motor

klassisk jeepney

vakter överallt. alltid vapen

kebabrulle

vårt stora nya rum

påvägen in till restaurangområdet så gick vi förbi en folksamling. Vi blev intresserade och gick fram. Det visar sig att dom spelar något spel med pengar inblandade.

kvällsmat

matundehållning. lilla killen med den hemmagjorda banjon var grym.

Likes

Comments