Header

Dag 87

Idag har vi köpt mat för hela 30 kronor!! Ja, som sagt så var dagen inne för att flytta sig vidare.
Åt oss riktigt mätta på hotellets inkluderade frukost och passade på att göra två extra ägg baguetter för att smyga ner i väskan och äta under dagen.

Det finns två sätt att lämna ön på kan man säga. Antingen åker man med en båt som lämnar centrum där alla hotellen är, dessa båtarna har ett fastpris på 180.000d/67sek pp.
Eller så är man sparsamma som vi försöker vara men då får man ta en buss som vi gjorde idag.
Bussen lämnar centrum och körde oss till en hamn 40 minuter bort. Båten tar lika lång tid sedan och släpper av oss i civilisationen. Detta alternativet kostar 130.000d/50sek pp.

Tänkte göra det enkelt för oss och ta en taxi fram till bussterminalen men efter den tredje taxichaffören som vi fått försöka förklara vart vi ska så höll vi på att ge upp.
Vet inte hur det kan vara så svårt egentligen. Undra vad som egentligen händer i deras hjärna när man frågar någonting.

Om fyra turister står i en totalt oturistig stad och frågar efter bus, busstation, busterminal, go south, bus to (valfri stad i söder), vad tänker då denna personen? Tror han eventuellt att vi vill åka rundor i staden så som "alla" (läs: ingen) gör?
Jag till och med pekar på en buss och fotar en annan för att visa att vi vill till bussarna. Samtidigt har jag ju kört charader så det räcker och blir över för i år. (ja om det inte vore för att vi ska fortsätta resa i dessa länder).

Den tredje gången gillt tänker vi nästan och taxichaffören ger mig penna och papper. Fattar han inte mitt språk så är det knappast skånska dialektens fel. Jag tror felet ligger på hans sida och då lär han inte förstå min skrift heller.
Istället gör jag något som förhoppningsvis skulle vara självklart. Jag ritade. Ritade en fin buss med fyra fönster och ett rejält avgasrör.
Han förstod äntligen efter ha granskat pappret rätt noga. Woho! Vi hoppar in lättade.

Tio meter längre fram stannar han plötsligt mitt i vägen och ropar till sig någon person. Tjejen som kommer fram frågar om vart vi vill.
Herregud. Gick inte bussbilden hem hos vår chaufför? Han måste va bra dummare än jag trott. Eller är jag riktigt dålig på att teckna.
Åtminstone så fanns det en engelsktalande person i staden som såg till att vi kom till en busstation. Pusta ut.

Köpte bussbiljetter söderut och det är en nattbuss på tretton timmar så där sparar vi in en natts boende.
Den lämnar inte förens om några timmar så för att få tiden att gå lite så går vi ut i staden.
Det är inte mycket att kalla för turistvänligt ställe.  Finns inga restauranger, inte en ända. Finns ju inga turister här och de är väl endast turisterna som har råd med restaurang.

Istället finns flera stånd med plaststolar längst gatan. Finns en och annan hårsalong på trottoaren också.
Helst skulle vi vilja sitta inomhus för att slippa all trafik. Den är väldigt jobbig att både se och höra på.
Ska tydligen vara landet med flest mopeder i världen och det betvivlar jag inte en sekund.

Hittar ett litet krypin och får in riktigt god mat till nästan inga pengar alls. 
Påväg tillbaka till bussen så köper vi på oss lite kakor och oreo så man håller sig. Skulle köpt en gasmask när vi ändå höll på men det visste vi inte förens vi klev på bussen och förstod att det är en rökebuss.
Fy fabian vad räligt. Jag var nära på att gå av lika fort.
Tur vi bara ska sitta och få cancer i tretton timmar.

Alla busschaufförer har skjorta och fina hattar men vår ser ut som vilken snorvalp som helst. Röka är helt okej på bussen men gud nåde dig om inte skorna tas av innan man går på.
Det är dessutom en så jäkla skitigt buss så jag inte vill ta av mina skor. Får jag inte cancer av deras rökning så är det säkert någon annan smitta som kommer upp från golvet.

Jag och pis lägger oss näst längst bak för att slippa den värsta stanken. Idag fick vi inte den stora madrassen som är bakom oss utan där ligger en benlös herre. Säkert cancern som tagit hans ben också.
Själviska jäklar.

Nu är klockan tjugo över tolv och alla har somnat. Halva tiden kvar men jag får nog inte mycket sömn inatt känns det som. Otroligt svårt att somna på bussarna.
Ha de gött där hemma och andas lite frisk luft för vår del.

Dagens spenderade slantar
Mat 30sek
Transport 392sek
Total 422sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
417sek

bokar biljetter

speedboat

Dagens rutt

gratis mat. faktiskt väldigt gott. vågade inte testa allt bara

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Dag 86

Vi är fortfarande för långt norrut för att det ska vara solgaranti. Det fick vi bekräftat idag nämligen. Varit kallt och disigt under hela dagen. Tanken var att gå tillbaka till stranden vi var på igår men icke sa nicke.

Istället har vi suttit på rummet och kollat film under täcket. Visades överaskande bra filmer. Vissa med vietnamesisk dubbning, andra hade bara en överdriven stor text som dolde halva skärmen.

Vi har planerat lite budget och kommit fram till att vi håller den önskade budgeten. Inte mycket mer jag kan säga egentligen. Dagens total blev ju riktigt låg men det är bara bra för att få ner snittet litegranna.
Annars kanske vi drar vidare imorgon men det kan ju endast morgondagen veta.

Blir skönare att få komma söderut och till varmare breddgrader. Kylan är inte kul. Dessutom bråkar näsan och halsen ibland.
Har inte sett en riktig strand på flera veckor, längtar.

Kort och gott inlägg. Haj!

Dagens spenderade slantar
Mat 74sek
Vatten 4sek
Boende 116sek
Total 194sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
417sek

frullen

lunch

och kvällsmat.

hade inte så värst roliga bilder idag så här kommer en iallafall

Likes

Comments

Dag 85

Man slutar aldrig bli förvånad här. Frukostbuffén som lovades idag kommer tyvärr inte bli serverad på grund av anledning.
Istället fick vi in varsin omelett med baguette. Det duger absolut men så mycket vi taggade inför denna buffén ska ni veta. Besvikelse.

Att hyra moppe på hotellet var dyrt. Gick vi istället rakt över gatan så fanns det för en tredjedel av priset.
Mopparna var mycket skramliga men det gör inte så mycket.

Körde till Hospital caves som jag inte kan dra någon historia om. Allting står på Vietnamesiska ju. Aldrig att något står på engelska förutom i eventuellt matmenyerna.
Körde vidare och hitta en till grotta men här var det igenbommat och stängt. Vi smet förbi den första grinden och hoppade över den andra.
Grottan här var väldigt mörk eftersom inga lampor var tända. Funkade bra att lysa med mobilen.

Nästa destination blev nationalparken. Här skulle finnas lite apor men de enda vi såg var två stackare som var instängda i burar. Den ena fick nästan tag i vår kamera dessutom.
Gick en liten vandring på två timmar i parken. Upp på toppen av ett berg där utsikten är grym.

Påvägen dit mötte vi en skåning. Länge sedan man hörde skånska nu.
Neråt var lite bättre. Krafterna var helt borta så vi körde tillbaka till stan och åt lite. Maten fortsätter göra oss besvikna.

Körde upp till Cannon fort senare på eftermiddagen. Här var utsikten betydligt häftigare enligt oss. Man ser ut över skärgården med alla dess branta och höga öar. Det fanns en del historia här uppe, mycket stod faktiskt på krasslig engelska.
Eftersom det är ett gammalt fort så var det många gångar som man lätt går vilse i.

Körde förbi en strand påväg hem. Ön har bara tre stränder och även om det är alldeles för kallt för att bada så ville vi checka in stället.
Började frysa som bara tusan och var tvungna att köra hem till rummet.

ACn värmer på bra men kände mig lite febrig så jag frös ändå trots att jag låg under täcket och ACn ställd på 32 plusgrader.
Pisa drog upp mig ur sängen så vi kunde gå och äta.
Vi åt på samma takvåning som första dagen. Dryga servitörer och även här anklagade en i personalen mig för att inte ha betalt rätt summa. Tur det var bättre vetande i personalen som skickade iväg idioten.
Det var inte ens han som tog emot stålarna och rätt person kunde visa upp att jag faktiskt betalt rätt. Vad är det för fel på folk?

Dagens spenderade slantar
Mat 72sek
Nöje 124sek
Vatten 8sek
Boende 116sek
Total 320sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
420sek

⬅⬅tuffa killar

inavlade hundar

utsikt från Cannon fort

Likes

Comments

Dag 84

Dagen slutade med hotell med halvpension och lyx på annan ort. Men först checkade vi ut från vårt boende i Hanoi och åt vi den godaste tonfisk baguetten någonsin.

Vi har varit ganska sega imorse och checkade ut sent så alla bussar härifrån dit vi ville hade slutat gå.
Det löste sig genom otroligt hjälpsamma vietnameser. Kändes nästan som att vi kunde bli blåsta först men de gav aldrig det intrycket. Tog en lokalbuss till en hamn och därifrån kunde vi köpa båtbiljetter till ön Cat Ba.

Båten var en liten rackare med en svettig kapten. Svetten sitter fortfarande långt nere i halsen på oss, urk. Kanske var det därför biljetterna var så billiga.
Skönt att äntligen se lite hav igen. Det var inte igår precis. Senast var på Koh Tao och det var ju säkert en månad sedan.

Många lastbåtar ute till havs såg ut att ha sjunkit. Först var jag stensäker på det men det visade sig att dom körde framåt.
Kanske lite väl lastade. Tur Archimedes flytkraftsprincip fortfarande funkar.

Framme på ön Cat Ba så fick vi ta en buss vidare in till stan. Första intrycket av stället är riktigt bra. Känns väldigt litet och oturistigt på många platser.
Vägarna är väldigt smala och i mycket dåligt skick, det är inte så noga med den lilla trafik som finns här.

Första bästa hotell vi kollade på var tre stjärnigt och en ståtlig byggnad på nio våningar. Lobbyn var riktigt prydlig, rummen likaså. Går att jämföra med ett fint svenskt hotell.
Prutade ner priset till oförskämt billiga 300.000dong/116sek.
Då ingår frukost också.
Finns spa, jacuzzi, två restauranger och två barer på hotellet.
På vårt badrum så har vi ett badkar, det första i hela asien. Det ingår även tandborstar och tandkräm.

Solen är påväg ner när vi satte oss på toppvåningen av en restaurang. Kollade när solen gick ner bakom bergen medans vi åt riktigt god mat. Lite dyrt men det är det generellt här i Vietnam.
Temperaturen här är inte perfekt, långt ifrån. Dock betydligt varmare än vi hade det uppe i Sapa. Här kan man åtminstone vistas utomhus utan att dö av kylan.
Vi behöver inte lager på lager av kläder, Sapa var ju som en svensk vinter.

Nu ska vi upp till "lyxboendet" och lägga oss i badkaret. Har varit en riktigt bra dag idag. Imorgon ska vi upptäcka ön lite var tanken.

Dagens spenderade slantar
Mat 101sek
Nöje 19sek
Boende 115sek
Transport 195sek
Total 430sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 421sek

den tonfisk baguetten. wow.

jysk. haha oväntat

"speedboat"

lagom låga

rutten idag

varning för kossor och getter på ön

vårt hotell dårå

inte mycket som stämmer överens i menyn

Likes

Comments

Det varade inte särskilt länge i landet Laos.
Kort och gott helt enkelt, sju dagar totalt.
Jag har hört att Laos är inget land som man upptäcker genom att resa runt utan det viktiga är att lära känna kulturen.
Jag är inte säker på att jag helt håller med då landet har fantastisk natur. Vi var dock nöjda efter Mekong floden och lite turistande på moped.

Eftersom bloggen är lite efter mot verkliga tiden så kan jag redan konstatera att vi saknar baguetterna. Något mer kommer jag inte avslöja än.

Åker ni till Laos så tycker jag definitivt att en resa längst floden är tvunget. Dessutom att besöka vattenfallet Kuang Si.
Vi har ju sett väldigt många vattenfall i Australien och hade inga höga förhoppningar när vi åkte till Kuang si.
Det visade sig vara det fetaste vattenfall vi har sett. Väldigt värt en titt.

Åker ni till Laos så vill ni absolut inte ta ut för mycket av deras egen valuta. Det är nästan bättre att använda thailändsk bath, det går överallt.
Funkar även med USD.
Eftersom ingen egentligen vill ha Laos valuta (kip) så är det väldigt svårt för er att växla in den om ni har pengar över.

Glöm för tusan inte kläder om ni tar er hit. Det kan och det var väldigt väldigt kallt när vi var här. Det går ju faktiskt att köpa kläder här med.

Totalt spenderade slantar i Laos
Mat 774sek
Boende 767sek
Transport 732sek
Visum 594sek
Nöje 207sek
Övrigt 96sek
Total 3170sek
Dagligt snitt 453sek

åk båt i Mekongriver

Ät baguetter!

Ta en cykeltur längs floden

Hyr moppe och kör till Kuang si vattenfallet.

Likes

Comments

Dag 83

Det vi saknar mest från Sverige är maten. Det känns som vi äter skräpmat varenda dag och det stämmer säkert.
Idag ville vi ha något nytt och mer matigt. Det är inte särskilt lätt att hitta här dock vilket är riktigt synd.

Jag och Pis tog varsin hamburgare och det är det närmsta vi kommer riktig mat med den budget vi har. Saknar mat som grytor och riktiga fläskfiléer. Och såklart bea till det.

Varit ute på upptäcktsfärd hela dagen. Första riktiga intrycket av Vietnam har vi fått idag. Vi har förstått att de gillar caféer. De finns överallt. Lite jobbigt dock, finns knappt några restauranger här utan maten serveras på caféerna. Eller också längst gatan på plaststolar.

Testade maten på ett café men först hade vi jämfört priser i olika menyer runt om i stan och det är betydligt dyrare än i Thailand.
Maten som vi fick in var inte alls uppskattad. Två maträtter var inte ätbara, och vi är inte kräsna.
Hoppas inte maten är så här dålig i hela Vietnam, för då vet jag inte hur vi ska överleva.

På kvällen tog vi samma ställe som vi åt frukost på och jag vågade inte testa någonting annat är samma hamburgare som sist. Man vill ju inte få in något äckligt.

Gick också på en extremt stor nattmarknad. Den verkade aldrig ta slut. Sålde samma skit som brukar finnas på alla marknader. Det skiljer sig inte åt oavsett var i asien man befinner sig.
Alltid är se samma skit. Ihopfällbara fruktkorgar, fula felsydda kläder, tändare och laserpekare.
Men det är underhållande att gå runt, även om man inte kollar särkilt mycket i stånden. Det är mycket andra intryck att ta in.

Folk dunsar i oss när vi tränger oss fram. Blir lite klaustrofobisk av att gå i såna stora folkmassor. Det skriks från alla håll och ständigt försöker försäljare sälja på oss saker, allt från munkar till marijuana.

Längst vägen står en tant och säljer Bia Hoi. Världens billigaste öl. Såklart tog vi oss ett glas. Kostade hela 2sek! Finns att hitta för en krona också om man letar lite.
Ölen bryggs under natten och består av 50% ris. Eftersom det inte tillsätts några konserveringsmedel så håller inte ölen längre än tjugofyra timmar.

Går sakta hemåt, det går ju inte att stressa fram bland allt folk och trafik. Man tar en risk varenda gång en gata passeras.
Sovgott!

Dagens spenderade slantar
Mat
Nöje
Sprit
Vatten
Boende
Transport
Total
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)

standard i Vietnam

godaste på länge

make sense..

stor klocka. går runt i stan litegrann

massa fotande asiater och häftiga kameror

någon känd bro

fem indier på en moppe, fast man ser inte spädbarnet här ifrån

som om någon rättar sig efter denna skylten

jäklar. tidig julgran eller

någon kyrka. fransk tror jag

ägg kaffe och världens godaste passionshake

nya böcker på g

var e toan? där e toan..

burgerking har både inkastare, maskot och fett hög dunk musik

världens billigaste öl. bia hoi

världens största pluntor?

är ölen så billig att den är gratis eller va?

Likes

Comments

Dag 82

Det var inte dåligt alls att sova i en riktig säng. Lite skillnad mot de trånga bussarna.
Gick upp runt tio tiden och det var fortfarande riktigt isande kallt på rummet. Knappt så man klarade av att lyfta på täcket.

Checkade ut och med våra väskor gick vi ut i solen. Det var faktiskt ganska värmande. Ungefär som en tidig vårdag hemma.

Bodde precis bredvid bussterminalen och när vi gick för att hitta frukost så passade vi på att boka biljett till huvudstaden Hanoi.

Vi åt frulle på den enda restaurangen vi hittar och det var inte ens en restaurang utan ett café.
De franska grodätarna har satt sina spår. Det finns nämligen inte en endaste restaurang så långt ögat når utan endast caféer. Ganska mysigt förvisso men väldigt ovanligt. Allt här är så annorlunda mot Thailand.

Vi hade glasklart för oss vad vi ville göra idag. Problemet var bara hur. Först och främst så ville vi se alla risfält och berg. Hittar vi fler intressanta grejer längst vägen så är det ju kul.
Vi tänkte försöka hyra en taxi men blev stannade av en tant som erbjöd sig att gå till fots med oss och visa oss vägen.

För det första så var det inte alls billigt. Hon ville ha runt 50usd pp, dessutom har vi endast flipflop och det tänker jag inte göra någon trekking i.
Tanten var bestämt och stod på sig att det inte är några problem med flipflop.
Tur det är vi som bestämmer och vet bäst vad vi själva vill. Det blev ingen trekking.

Taxi alternativet var ganska dyrt det med och eftersom kommunikationen var bristfällig så gjorde vi valet att hyra moppe istället.
Jo vi vet att det är skit kallt och att vi förmodligen kommer frysa till is.
Detta är dock billigaste sättet och vi får se vad vi vill, känns bäst så.

Mopparna var de billigaste vi hyrt. Kostade endast 38sek för tjugofyra timmar.
Lite för kallt för att köra runt i linne och flipflop så vi köpte lite mer kläder.
Blev en riktigt najs tjocktröja till Pis och vantar till oss allihop.
Alla här i stan går ju vinterklädda med kängor, mössa och allt.

Körde ut ur stan och utsikten över alla risfält och berg var otrolig.
Molnen täcker många av bergstopparna. Utsikten här hade man kunnat kolla på länge.
Tyvärr är vi lite fel säsong för risfälten. De har inte riktigt börjat växa än så det är bara fåtal som verkligen är gröna.

Från dalen vi körde ner i såg vi upp mot bergen. Ovanför oss uppe i luften fick vi syn på cablecars. Det är inget vi hört talas om men något som nu fick vår uppmärksamhet.

Hittade upp till rätt berg och platsen där man åker ifrån. Vi var tvungna att följa vajrarna i luften men de försvann då och då tack vare alla moln här. Var rätt svårt att hitta men det gick ju till slut.

Kostade 1.200.000dong/460sek för två personer. Väldigt dyrt men väldigt värt det.
I Malaysia åkte vi ju också såna här liftar, det var ju den brantaste i världen.
Denna liften är utsedd till den längsta men även den högsta från marken.
Total längd är över 6 km och högsta avstånd från marken är 1.4 km.

Den tar oss upp på berget Fansipan.
Tog ungefär tjugo minuter upp till toppen.  Här uppe finns dyra restauranger som vi valde att gå förbi. Istället gick vi vidare upp mot toppen på berget.
Den sista sträckan får man gå till fots, det är en jäkla massa trappsteg och man får räkna med en timme fram och tillbaka.

När vi nästan tagit oss upp för alla trapporna så passerar vi en kille som slocknat och får hjälp med syrgas. Det ser inte alls skoj ut, får en att sänka på farten en aning.

På toppen är det kanske hundra andra turister. Mestadels kineser tror jag. De fotar utsikten men när de får syn på oss så är vi mer intressanta än vad de faktiskt kom hit för. Här finns inga andra europeiska turister.
Vet inte hur många gånger vi ställde upp för foto, säkert tio stycken. Tyvärr tog vi inga egna för det hände i all hast men det är nog inte sista gången.

Berget Fansipan är 3143 meter högt och gör det till Vietnams högsta berg. Dock endast 9 km till Sapa city.
Härifrån till Kina är det endast 3 km och vi ser över till Kina härifrån.

Springer ner för berget i bara våra flipflop och folket kollar först på oss förvånat och sedan går deras ögon rätt ner mot vårt skoval. Kanske inte optimalt men nu är det som det är. Det ger åtminstone människorna ett gott skratt.

Nere på marken igen så ville vi åka till byarna uppe i bergen där det inhemska folket lever. Tyvärr fanns det ingen tid för det då vi har en buss bokad.
Mopparna lämnades tillbaka och vi gick bort till vår buss.

Bussen var likadan som sist men denna saknade den stora madrassen bak. Istället fanns där tre säten. Jag och pisa fick två av dom och det sista sätet var tomt under hela resan. Riktigt skönt.

Väl framme i Hanoi kände vi oss helt vilse. Bussen släppte av oss på en bakgata där det varken var trafik eller affärer. Allt var nedsläckt. Känns som ett perfekt ställe för att bli rånad på.
Vi ignorerade taxibilarna som väntade på oss och började gå.

När vi kommit runt hörnet på byggnaden så möttes vi av trafik och ännu mer trafik. Människor sitter längst gatan på plaststolar och äter mat och dricker öl.
Vi frågar på alla hotell vi passerar men varenda ett är fullt.
Efter tjugo hotell börjar vi alla bli rätt trötta på det, det har ju varit en lång dag och all trafik är väldigt påträngande.

Tog en taxi till ett ställe som skulle ha fler hotell. Det nya stället var trafiken lika illa. Värre än Bangkok faktiskt. Hanoi har ju ändå "bara" 6.8 miljoner invånare.
Hittade ett hotell efter ett jäkla tag. Jag hade nästan gett upp och detta var det sista hotellet på gatan. Tror vi kollade på femtiotalet boende, alla var fulla.
Nu ska vi sova ut! På tiden känns det som.

Dagens spenderade slantar
Mat 67sek
Nöje 503sek
Boende 133sek
Transport 172sek
Total 983sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 422sek

bussbiljetter köpta

lite grisfötter bakom oss på caféet

ny outfit. sarongen får agera halsduk

lite trångt att ta sig fram

säljer honung på gatan

fyfan vilka galningar

lite syrgas e fint

kära sko. funkar överallt

galningar

tur allt detta folket kom nu. var tomt förut.

typiskt utseende för infödingarna (är det rätt ord?) alltid guldtand, benvärmare och rolig klädsel

på marknad och köpa lite dricka inför bussen

här ligger vi gött

framme i Hanoi

Likes

Comments

Dag 81

Vakna jätte tidigt och köpte bussbiljetter till Dien Bien Phu. Första staden på Vietnam sidan.
Medans vi väntade på bussen så köpte vi ris i en plastpåse som vi kan äta senare på bussen. Detta är den enda mat vi vågar oss på här.

Bussen vi åkte med var liten men vi hade positiva förväntningar. Vi hade ju fått sittplatser.
Till en början var bussen ganska tom på folk men rejält lastad där bak och även på taket med massa varor. Bussarna funkar lite som en budfirma.

Precis innan bussen skulle gå så fylldes den på med vietnameser. Hur många sittplatser det finns på bussen är en smådetalj verkar det som. Det viktiga är hur många biljetter dom lyckas sälja sedan får resten lösa sig efterhand.
Totalt i den lilla sextonmanna bussen fanns det tjugofyra personer! Plus all packning och skit som det var lastat på taket.

Vi var dom enda turisterna på bussen och dom glodde på oss som att vi är de första vita människor de någonsin sett. Möjligtvis sant förvisso.
Vi hade ju sittplatser men ändå trycktes vi åt som tusan, helt plötsligt fanns där fem personer i vårt säte plats för fyra.
Folk satt på golvet på rissäckar.

Undrar hur dämpningen mår. Vägarna här är ju inte optimala för någonting annat än crosskörning.
Vissa hålor i asfalten (när de väl är asfalt) är så pass djupa att de kan slå sönder bilens stötdämpare totalt.

Stannade för lite matpaus halvvägs i resandet i Muang Khua.
Mat var inte ens på tal om. Inte efter stanken och mathållningen som finns här.
Gick på toaletten men passerade först igenom det kombinerade kök och sovrummet.
Utanför toaletten slaktades hönor så blodet stänker.

Vi hoppar in i invalidbussen igen och fortsätter resan till den Vietnamesiska gränsen. Vi har redan visumet ordnat så endast lite stämplar i passet behövs.
Allt gick smidigt men de lilla av vietnameser vi sett än sålänge är att dom är jäkla aggressiva. Men vilka tjänstemän är inte det?

En timme till i bussen och vi var framme på slutdestination Dien Bien Phu.
När vi rullar in på busshållplatsen så samlas det folk runtomkring bussen. Jag tror för några sekunder att dom ska råna och döda oss, paranoid som man är.
När dörrarna öppnas så börjar varenda en skrika, på Vietnamesiska. Vi är ju lika kloka och bara står där som en fågelholk.
Förmodligen försöker dom sälja på oss saker.

Vi gick direkt bort till biljettluckan och bokar spontant nästa buss till Sapa. Det känns lite sådär med att åka ännu mer buss. Har precis suttit åtta timmar i den lilla skitbussen och nästa resa ska ta sex timmar.
Medans vi väntar in bussen går vi och tar ut lite pengar och får lite mat i oss.
Maten var sjukt äcklig och koriander används något kopiöst i all matlagning.

Jag har alltid trott att språket skulle bli enklare när vi kommer in i Vietnam. Det stämmer inte. Här gäller 100% teckenspråk. Inte ett enda ord pratar dom.
Några exempel på vanliga ord som blivit ett helt projekt för att göra sig förstådd är toalett, uttagsautomat, inget kött(vegetariskt).
Frågar man hur mycket det kostar så får man gnida tummen mot pekfingret samtidigt. Då tar personen i fråga upp kontanter eller den klassiska miniräknaren och visar.

Bussen var lite annorlunda vad vi åkt innan. En riktig sovbuss. Tyvärr är sätena byggda för dvärg asiater och inte för en normalt lång europé.
Vi kunde lägga oss längst bak i bussen där det var en stor madrass, här fick vi alla fyra plats precis.

Vägen blev inte bättre än senaste resan. Vi rullar fram och tillbaka på den stora madrassen. En vietnames tryckte sig in mellan oss och det var bra på sett och vis. Det gjorde att vi inte rullade lika mycket längre.

Klockan 02.30 är vi framme i Sapa. Staden har en folkmängd på 9000 och vid denna tiden var det alldeles dött överallt.
Svinigt kallt också. Lika kallt som ni har det hemma skulle jag tro. 5-6 grader och det känns absolut inte varmare. Sapa ligger beläget 1600 meter över havet så det spelar nog in en roll. Sedan har vi inte mer än shorts och flipflop.

Det finns ett hotell öppet i stan. De har ett familjerum som vi bestämmer oss för. Lite problem att komma överens om ett pris, eller snarare att förstå varandra. 
Det löstes och vi somna hur snabbt som helst.

Dagens spenderade slantar
Mat 69sek
Boende 76sek
Visum 892sek
Transport 340sek
Total 1377sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 416sek

Oudomxai. Öde.

vår lilla buss

kolla allt skit dom lastat in där bak

såhär full blev bussen. jag tror till och med den blev fullare på slutet

mathållning i sitt esse

toalettdörren till vänster och där sitter han och har ihjäl hönor

jodåsåatt

stämpla ut sig ur Laos

framme vid gränsen och några stämplar till

kallt. frusit hela resan

så förbannat kallt

växlade lite pengar med. här står "bankmannen" med stålarna

kakor. säkraste maten man kan få här om man inte vill ha aids, hiv och adhd på samma gång.

storming av bussen i Dien Bien Phu

salladen förvaras utanför toaletten på golvet i en korg. råttorna springer också rundor där men den var bara en till antalet. råttan alltså

nya bussen

här bak lägger vi oss

vårt rum dårå

älskar tryckförändringen

Likes

Comments

Dag 80

Naturen visade oss tydliga tecken på att det var dags att lämna denna håla imorse.
Det regnar och regn var det länge sedan vi såg sist.
Dessutom är vi duktigt trötta på denna stad nu.

Gick upp tidigt för att ta bussen mot den Vietnamesiska gränsen. Köpte baguetter att ta med på bussen.
Prutade ner en tuktuk ordentligt som körde oss till bussterminalen.

På terminalen så var vi osäkra på om bussen var full eller inte. Vi hade ju aldrig bokat något igår.
Det var inga problem att få varken biljetter eller plats på bussen.
Glad att det är bussen av modell större. De har en tendens till att gå lite långsammare.

Ut på de skumpiga och guppiga vägarna. Det känns som att åka på ett konstant vägarbete. Tur chauffören delade ut spypåsar innan vi begav oss. Ännu mer tur är att vi slapp använda dom.

Upp bland bergen och både bussen och chauffören kämpade.
Växlarna var inte de lättaste att få i, det hördes igenom hela bussen. Vilket skrapande. Bussen är ju äcklig och gammal.
Chauffören har antingen inget förstånd eller har han dödslängtan. Omkörning i både uppförsbackar och kurvor, och det är alltså stora lastbilar vi snackar om varje gång.

Vägen slingrar sig sakta upp mot toppen på berget och kurvorna tar chauffören fint, var bara nära att krocka två gånger idag. Vägen är dock smal så han ska ha cred för att få oss fram överlevande.
Några räcken utmed stupet finns inte. Istället ser man riktigt fina vyer över ännu fler berg så långt ögat bara når.
Har ständigt risfält, bananträd och papayaträd vid sidan om oss.

Blev en kisspaus efter 2.5 timme i en liten by. Jag var inte hungrig innan men lyckades ändå tappa aptiten efter kollat på maten som såldes längst gatan.
Det var några lådor med olika röror. I ena lådan fanns det hela grodor som var nermosade tillsammans med någon grön sörja.
I nästa låda fanns det hela fågelungar, nermosade de med. Med huvud, ben och vingar kvar.
Sjukt. Vi är inte riktigt vana vid deras mat.
Var serveras hunden?

Jag och Pis tog inga risker utan höll oss till vanliga oreo och jordnötter med kycklingsmak (hoppas den är utan fjädrar bara).
Köpte en Fanta exotic också. Det var iallafall vad jag trodde. Den såg likadan ut, gröna burken ni vet.
När jag smakade den så visste jag inte vad jag skulle tro. Den smakade lite som de "vuxenförbjudna" läsk man fick på kalas när man var liten. Blådåre eller vad de kallas.
Färgen var lite mer avskräckande. Såg ut som koncentrerad glykol.

Efter totalt fem timmar i bussen så hoppar vi av på bussens slutstation, Oudomxai. Det är en ganska nybyggd station fast den är placerad mitt ute i ingenstans.
Vi får ta en tuktuk in i staden där vi också kan hitta boende.

Nästa buss går inte förens imorgon. Staden verkar riktigt dötrist så jag skulle gärna vilja dra med en gång.
Det enda jag sett på internet om stället är att det inte finns ett enda dugg att hitta på. Dessutom ska folket här vara otrevliga och aggressiva. Woho.
De nämnde aldrig att det skulle vara kallare än rysskylan i Sverige. Kallt som bomben.

Finns kanske tiotal hotell i stan och vi börjar att kolla första men det gick bort snabbt, madrassen var både loppbiten och fjädrarna stack upp.
Det andra alternativet låg lite längre bort och var fräsha rum fast pyttelite dyrare. Nu i efterhand skulle vi ha tagit in här direkt för att slippa klabbet men vi gillade inte ägarens attityd och bestämde oss för att kolla vidare på några till innan vi bestämde oss.

Efter kanske 10 minuter kom vi tillbaka och bad om att få rummen vi kollat på innan. Kärringen kollade inte ens i våra ögon och bara skakade på huvudet och vifta med handen som att vi vore flugor.
Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Uppenbarligen gillade hon inte att vi kollade runt innan vi bestämde oss.

Hela situationen blev så stel och snart gick vi alla bort därifrån skrattandes.
Hon ville få sista ordet och det fick hon. Pengarna som hon kunde ha tjänat på oss fick hon dock inte. Dom verkar inte viktiga, då kan hon ju fortsätta äta sitt ris.
Pinsam tant. Ryktena om otrevliga människor stämmer. Synd att de kan livnära sig på oss turister och ändå bete sig värre än fan.

Tog in på nästa hotell som låg ytterligare femtio meter bort. Fräshare än de tidigare och ägaren charmade med sitt leende.
AC finns på rummet vad vi nu ska med det till. Jag tror inte ens ACn kan gå kallare än vad det är nu.

Vi tog oss snabbt ut på gatan igen och ville hitta någon restaurang men det kan man glömma i denna stan. Här finns inga turister och därför inga restauranger.
Bakom stadens gamla busstation fanns det några plåtskjul som serverar gammalt kött från okänt djur.
Något skjul längre bort verkar ha specialiserat sig på fiskrätter och matförgiftning. Inget för oss.

Valet att köpa tvåmin nudlar och äta på rummet var det bästa valet vi gjort idag. Då vet man ungefär vad man får åtminstone.
Ligger under det alldeles för lilla täcket nu och försöker bygga upp lite värme i kroppen.
Här ska vi stanna resten av kvällen.
Tur det finns en brusig tjock tv i rummet så jag kan dräggla framför något asiatiskt matlagningsprogram.

Dagens spenderade slantar
Mat 73sek
Vatten 5sek
Boende 73sek
Transport 139sek
Total 290sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 403sek

alla baguettestånden

väntar på takeaway

vet ej om man ser men det är fågelungar och dom äckliga sakerna

motorcyklar från USA och bilar från kina

denna adaptern har räddat våra bussresor. eftersom min mobil har gått sönder

framme och det är svinkallt

står ingenting på engelska och dom pratar inte så mycket heller

kvällsmaten

Likes

Comments

Dag 79

Imorse kom vi på en briljant idé vid frukost. Vi bad om att få brödet varmt. Det visade sig vara ungefär fyrtio gånger godare.
Det var synd vi inte tänkte på detta första dagen, vi har ju förmodligen bestämt oss för att sticka vidare imorgon.
Alltid lika tveksamma..

Hyrde ett gäng cyklar som vi tog på världens tur genom stan. Jag och Olle körde som idioter och damerna fick säga ifrån innan vi kvaddade dom helt. Det var länge sedan man satt på en cykel.

Vädret var perfekt för att cykla runt och anstränga sig i. Första dagen med total skugga över oss. Det är nästan på gränsen till kallt. Sålänge vi cyklade höll man ju värmen och jag slapp använda kavajen.

For bort mot bussterminalen. Cyklade över en bro byggd endast för tvåhjuliga fordon. På terminalen kollade vi lite priser och destinationer.
Priserna på bussterminalen är tre gånger billigare än om man betalar i stan. Detta är ett enkelt sett för att spara pengar, funkar överallt.
Även om vi vill dra imorgon så vet vi fortfarande inte med vilken buss. Inte ens vart vi ska. Tur att vi inte har brott någonstans.

Cyklade tillbaka över bron och bara inväntade en punktering. Vägarna här är totalt värdelösa. Mycket sämre än i Thailand, hur de nu kan vara de. Slapp punktering som tur va.

Inne i stan igen så åkte jag och Olle snålskjuts efter alla tuktuks och bilar. Ibland kom man upp i en jäkla fart innan man var tvungen att släppa för att bromsa ner sig igen. Totalt livsfarligt haha. Höll på att krocka några gånger vi allihopa under dagen.

Följde Mekong floden upp. Staden är byggd jämte floden. Vi zick-zackar fram genom både bilar och mopeder. Vi kom fram till en rejäl byggnad. Stor som, ja, som en stor byggnad helt enkelt.
Byggnaden är övergiven och omges med högt ogräs och plankor för rutorna.
Olle som är parkour killen i ligan får ju ett väldans sug att köra någon övning mot huset.

Jag som är lika intresserad av att kolla på hejar ju på honom. Det är väl ingen som stör sig på en ödelagd byggnad direkt.
När Olle hoppat rundor lite vid huset så hörs ett jäkla skrik lite längre bort.
Vi allihopa vänder oss och ser en laosare (vi kommer tillbaka till detta ordet senare) som skriker och hytter med nävarna.
Uppenbarligen så tyckte inte personen i fråga att det var okej att hoppa runt mot den stora byggnaden.

När vi cyklar därifrån så kollar jag kartan jag har och ser att byggnaden vi precis befann oss vid är under uppbyggnad och ska snart bli nya parlamenthuset. Gott. Tur vi inte smet in i byggnaden iallafall.

Vi tog oss tillbaka till Vietnamesiska konsulatet för att hämta ut våra pass och visum. Det gick otroligt enkelt och smidigt. Nu har vi all laglig rätt att vistas i Vietnam under 30 dagar.

Lämnade tillbaka cyklarna och slapp böta fast ena ringklockan saknades efter våra vansinnes körningar.
På kvällen fortsatte vi planera lite. Eller rättare sagt diskutera ifall vi ska dra vidare eller inte. Och isåfall vart.

Nu om ordet "laosare". Låter som losare nu när jag uttalar det.
Jag har aldrig förstått hur man går till väga när man ska nämna flera personer från landet Laos.
Mot folket i Sverige säger vi flera svenskar, likaså mot thailändare, vietnameser.
Den stora frågan är, hur säger man flera laos...are?

Dagens spenderade slantar
Mat 85sek
Nöje 42sek
Boende 105sek
Total 232sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
405sek

same same

vill ha.

cash is king.

katten ligger och värmer sig över den varma kolen i grillen

Likes

Comments