Header

Dag 76

Vakna och fick panik när jag såg att vår väska med alla värdesaker var borta. Våra pass, flera tusen kronor i kontanter, kameror och mobil ligger där i.

Fick tänka efter hur allt gått till. Vi har ju den alltid på oss. Lämnar inte ens den om vi skulle gå på toa. Juste.. toan. Det är där jag såg den senast och rusar ut halvnaken i korridoren, och in på hotellets gemensamma toalett.
Kvar på en krog hängde väskan och allt innehåll fanns kvar.

Hur kan jag vart så urdumt korkad att glömma kvar varenda liten värdesak vi äger på en toalett som vem som helst kan gå på. Ännu mer otroligt är att den fortfarande är kvar. Klockan är ju tio på morgonen och jag har hört att flera redan varit där inne.

Bytt hotell till ett med bättre läge, betydligt fräshare rum för samma pris som det förra. Tyvärr fick jag och Pis den "klassiska" frigolitmadrassen. Får se om man överlever natten.

Baguetter är nog Laos grej. Kanske tack vare det finns en fransk historia bakom landet. Baguette var just precis vad vi åt till frulle. Det serveras längst huvudgatan i hur många stånd som helst.

Velade mellan en taxi eller att hyra moppe under dagen för att ta oss till ett känt vattenfall. Det är ju väder för det idag, inte som den kalla gårdagen.
Blev till att hyra moppe efter lite övervägande. På det sätter får vi ju se och uppleva mest.

Hyra moppe här i Laos är ju svindyrt uppenbarligen. Mer än dubbelt så dyrt som Thailand.
Körde på måfå i riktningen som skulle ta oss mot vattenfallet. Fick tanka längst vägen då våra tankar redan var tomma när vi fick dom.

Vägarna är riktigt kassa. Betydligt sämre än Thailand. Kollar man inte ständigt på marken framför sig så kan det sluta i katastrof. Som tur är så vill vi ju se allt runt oss så vi gled bara fram.

Stanna till vid en butterfly farm. Jag och pis väntade utanför, vi har redan sett det förut i Malaysia.
Jag tog ett snabbt dopp i en kall lagun medans vi väntade.
Nicole och Olle gick in och var riktigt nöjda med besöket.

När vi var framme vid vattenfallet så var vi tvungna att betala parkeringen. Det var inte särskilt dyrt men vi förstod att det skulle vara mycket turister där ifall de tar betalt för att parkera.
Det kostade även att gå in, ganska dyrt. 20sek per person.

Vattenfallet var sjukt stort, förmodligen det största jag sett. Med flera olika fall och små laguner. Hur coolt som helst.
Vattnet har ju en riktigt fin blå/grön färg med som blivit färgat av limestone.

Man kunde bada och det gjorde vi. Kallt som tusan men man vande sig fort.
Det gick att hoppa från en stubbe ut i en av lagunerna. Olle gjorde sina trix, en dubbel bakåtvolt blandannat. Alla turister jublade.
Jag gjorde "bomben" men det var ingen som jublade efter mig.

Vi gick upp till toppen. Ovanför hela vattenfallet. Det var en jäkla väg att gå. Inga trappor eller räcken precis utan endast en upptrampad väg i skogen.
Det var både halt och jobbigt. Tog ett tag att gå upp.Ovanför fallet fanns det ytterligare laguner. Inget vi badade i. Vi gick istället ner igen på andra sidan fallet, inte samma ställe som vi kom upp ifrån.

På denna sidan fanns det faktiskt en trappa en kortare sträcka. Även om den var i riktigt dåligt skick så var det skönt att inte behöva klättra fram bland sten och skog.

Nere tillbaka på marken tog vi mopparna och satte fart hemåt. Solen hade börjat gå ner bakom träden längst vägen och den bländade inte oss längre.

Det blev ordentligt kallt. Hade vi förstått hur kallt det faktiskt skulle bli så hade vi försökt klä på oss mer, alternativt kört hem tidigare.

Det tar cirka en timme tillbaka till Luang Prabang. Och nu var det riktigt mörkt. Sista sträckan såg jag inte mycket. Antingen hade jag visiret uppe men då fick jag hundra flugor i ögonen eller så fällde jag ner det. Dock var visiret väldigt mörkt tonat och det går inte bra ihop med mörkret ute.

Vårt hotell ligger halvvägs in längst huvudgatan där det nu var totalt avspärrat för kvällens nattmarknad.

Även om man kunde smita förbi olagligt så är det totalt omöjligt att komma fram med moppe. Det är knappt möjligt att gå fram på fötterna där bara.

Vi fick istället ta en omväg runt och köra på en gata parallellt med huvudgatan. Samtidigt letade vi efter en genväg till hotellet. Det var inte lätt och tog sin lilla tid. Till slut så kom vi fram.

Kvällens baguette smakade lika bra som vanligt. Baguette är det enda vi äter om dagarna. Oftast med tonfisk till mig och ägg till pisa. Än sålänge har vi inte tröttnat.

Sov gott!!

Nöje 165sek
Vatten 5sek
Boende 105sek
Total 373sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
412sek

freeeesschhh

cash is king

bad om extra majonnäs, inte en hink med varan

hyra moppe

det svänger ju

en trebenad björn i nationalparken vid vattenfallet

typiskt asiater

hoppa då..

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Då har vi lämnat Thailand.
Efter 52 dagar så är ett nytt land med nytt folk och ny valuta mycket välkommet.
Vi har stannat lite längre än vad vi velat tror jag. Strax över en månad hade nog varit mer lagom.

Vi har sett oändligt många tempel så det är vi mycket trötta på. Arga thailändare är vi också väldigt trötta på.
Hoppas det blir bättre i Laos. Det blir åtminstone en förändring.

Den sista tiden har vi inte besökt en enda strand, eftersom det inte finns några här.
Laos har 0km kust men en himla lång flod istället.
Det är jag mycket glad för, det känns som det händer så mycket mer om dagarna när vi inte ligger på stranden.
När vi befann oss på öarna i Thailand så var det mycket charterkänsla över det hela.
De flesta öarna är små och har inte mycket historia bakom sig.
Inte någon historia som finns kvar åtminstone. Allt är dolt av alla hotell och turister.

Bästa ön i Thailand var för min del hel klart Koh Lipe. Sämsta var garanterat Phiphi. Jag hade aldrig kunnat tänka mig att åka dit igen. Inte ens om resan var gratis.
Hemsk ö med aggressiva thailändare och turister.

Alla platser vi besökt har helt klart varit värt det, för nu kan vi säga att vi har varit där. Dessutom har man koll på vad man kan tänka sig besöka igen.

Platser som vi kunnat tänka åka tillbaka till eller som var bättre är:
Koh Lipe - paradisö som inte sviker någon. önskar vi stannat här längre. detta var vår första ö i Thailand och även den vackraste. helt ok uteliv och fina snorkel samt dykmöjligheter.
Koh Tao - liten mysig ö. lugna fina stränder men tidsvattnet kan ställa till det. gågatan på kvällen är riktigt trevlig. vår godaste thai rätt åts längst stranden. spendera inte för lång tid här. (kolla in Nang Yuan Island)
Koh Lanta - stor ö, perfekt strand (inte för snorklaren), mysiga strandrestauranger, stor daglig marknad. fina stränder generellt men ganska lite att göra. (Lanta animal welfare absolut värt ett besök)
Koh Phangan - inte så livligt som jag föreställde mig. beror på när och var man bor men det finns lugna områden och ön är stor.
blir lätt uttråkad om man stannar längre (7dagar+ typ)
Krabi Aonang - mysigt ställe med mycket turister och barer. Får lätt en trygg och hemma känsla här (Tiger cave templet värt ett besök) ganska lite att göra dock.
Bangkok - spännande. men en storstad förblir alltid en storstad. lätt värt ytterligare ett besök. perfekt för att shoppa.
känns som att vi missade mycket på våra fyra dagar.
Chiang Rai - otroligt underhållande plats med billiga boendemöjligheter. allt finns inom räckhåll för mopeden man hyr. man kan spendera en vecka här. finns enormt mycket utflykter. ganska tråkig innerstad.

Platser som är överskattade eller sämre  enligt oss:
Koh Bulone - jag är fortfarande sur för att jag förlorade min mobil. kommer inte förlåta dig Bulone. inte förens min telefon är i rätta händer igen. vågigt vatten men fin sand. inget för fest personen.
Koh Phiphi - den kaxiga killen i högstadiet, det är så jag ser Phiphi. äcklig ö med mycket drägg. droger finns gott om för den som är sugen. fin utsikt är det enda positiva jag kan säga med ön. inte ens havet var värt att bada i. (snorkeltrip överskattad)
Phuket - vi förflyttade oss inte mycket i Phuket och därför kanske jag inte är bästa person att avgöra denna frågan. Phuket town är uteslutet för alla resande. hemskaste stad man kan önska sig.
bra chartermöjligheter runt om men det är typ vad som finns. 
Chiang Mai - hellre Chiang Rai än Mai. finns inte så mycket att göra här. om du ändå stannar så se till att åka upp i bergen nordväst om city. kolla även in silver temple men två nätter räcker här. bo inte på elephant guesthouse.
Pang Nga - enda anledningen till varför vi stanna var för James Bond Island. totalt slöseri med tid och pengar. fint landskap ute i mangroveskogen men that's it. spendera max en natt här.

Saknar redan ölen Chang, men framförallt alla roti pannkakor och oändliga shakes till bra priser!

Totalt spenderade vi 20 988sek i Thailand.
Dagligt snitt på 403sek.
Fördelat såhär
Mat 6440sek
Boende 5667sek
Transport 3837sek
Nöje 1845sek
Hygienprylar 965sek
Övrigt 2234sek

Likes

Comments

Dag 75

Det är inte larmet som väckte oss imorse utan alla gäster på hotellet. Väggarna är tunna utan isolering. Väldigt lyhört.

Klockan var strax efter sju och vi skulle samlas utanför hotellet halv åtta för att bli körda den korta sträckan ner till båten.
Vi hämtade ut vår mat som redan var förberedd sedan tidigt imorse av hotellets restaurang.

Istället för att låta oss bli körda ner till båten så gick vi själva. Det var bara 3-400 meter och eftersom vi kommer dit tidigare än många andra så slipper vi bråka om plats på båten.
Påvägen ner så springer det en naken pojke i åtta års åldern efter oss och tigger. Det är hemskt att se men också verkligenheten.

Glada som tusan att vi kom i tid till båten. När klockan slog åtta så skulle båten ha lämnat men vi stod fortfarande och väntade.
Folk gick fortfarande på båten och trängdes bland platserna.

Passa på att äta lite frulle medans vi väntar på att komma iväg. Pis brukar aldrig äta med pinnar, eller det har aldrig hänt rättare sagt.
Idag fanns det inget val för henne. Det var riktigt underhållande att se på.
Jag försökte lära henne men det fanns inget tålamod, hon var ju så hungrig.
Vilken ångest att vara hungrig men inte kunna äta.

Klockan tio gick båten. Två timmar försenad. De låga molnen som låg ner över bergen hade börjat släppa.
Solen gömde sig dock fortfarande och det var riktigt kyligt idag.
Det blev inte bättre när vi började köra och det stänkte in vatten.
Ibland var de så mycket strömmar så man kunde tro att vi kör forsränning.

Hela vägen frös Pis. Vi var framme i Luang Prabang klockan fem men det tog nästan en timme innan vi kom ifrån hamnen.
Vi hade satt oss i en tuktuk men chauffören hade nog glömt bort oss och vi hittade inte han igen. Efter en timme så ursäktade han sig och körde in oss till city.

Det var fullt i varenda hotell och boende när vi letade efter kvällens sovplats.
Jag höll aldrig räkningen men åtminstone tio hotell var fulla innan vi hittade en riktigt fattigt ställe längst ner i en gränd.
Jag hade hoppats på att det skulle vara billigt här men kostar 100 000kip/105sek som billigast.

Installerade och klara i rummet. Vi satte våra steg tillbaka mot stan, bara några minuter iväg.
Det var en rejäl nattmarknad längst en stor gata.
Fanns både mat och mängder med onödiga souvenirer här.

Vi käkade en à la carte. Jag och pis delade en tallrik. Kostade 15 000kip/16sek.
Laos har betydligt mer grillat än Thailand. Här ser man kycklingspett, köttbitar och korvar längst gatorna, eller så tar deras stånd upp trottoarkanterna.

Har varit på marknaden halva kvällen. Nu ska vi hem och spela yatzi, om nu hotellets regler tillåter det. Sitter lappar i hela rummet som förbjuder från saker att göra där.

Dagens spenderade slantar
Mat 95sek
Boende 105sek
Transport 273sek
Total 473sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
413sek

all mat vi köpte med för den långa båtturen

munkar som samlar in gåvor tidigt på morgonen

lite skillnad i storlek på våra väskor

älskar Laos alla bagerier och bröd de har

stanna till längst vägen för att plocka upp någon lokalbo

kallt så att öronen ramlar av på oss

framme i Luang Prabang

tuktukarna går i botten

jag testa lite tuktuk

högertrafik och dålig asfalt

jag tror dom menar att det är fullt

"original German"

hittade chopsticks som hade förenklat det för Pis

nya rummet o spelar yatzi

hoppas reglerna är läsliga. Det är väldigt underhållande

godnatt

Likes

Comments

Dag 74

Väckte Olle och Nicole imorse. Vi bestämde en tid idag men det blev ändrade planer, iallafall om dom fortfarande vill med oss.

Det ville dom gärna och vi checkade ut från hotellet klockan nio.
Rakt över gatan åt vi frulle, sedan tog vi raska steg mot hamnen.

Nere på plats så köper vi båtbiljetter till Luang Prabang. Båten tar sig dit via Mekong floden.
Det tar två dagar och totalt 16 timmar. Man tar en övernattning i en stad halvägs.

Biljetterna kostar 220 000kip/231sek pp. Vi vet ju att båten ska ta hela jäkla dagen så därför köpte vi på oss en massa snacks.

Klockan 10.30 satt vi på båten och väntade. Den skulle ha lämnat nu. Det är förvisso en sk slowboat men att den är försenad innan vi ens börjat köra trodde jag inte.
Klockan slog 13 och kapten vrider om nyckeln.
Alla 70 personer på båten hejar, ropar och klappar händerna.

Det var på tiden. Den som väntar på något gott väntar alltid för länge.
Har varit stekande varmt att sitta och vänta, när vi började köra så fläktade det skönt.
Kapten ursäktar sig för förseningen och säger bara välkommen till Laos. (läs: get used to it)

Det är gött att vi ska åka i en flod och inte ute till havs. Då hade båten inte varit ett alternativ. Vågorna som finns tidvis här i floden är några av de större jag sett i floder.
När vi guppar över vågorna så sviktar både väggarna, golv som tak.
Det kan även bero på lite av längden på båten med.
Vid ett tillfälle blev Pis och allt annat folk som sitter ytterst helt dyngsura när det skvätte in vatten.

Det finns ju även speedboat alternativet. En liten båt som rymmer 4-6 personer skulle jag tro. Den båten är dyrare men man mer än halverar restiden.
Det sägs vara livsfarligt enligt många och antingen är det rekommenderat eller krav på hjälm. Kommer inte ihåg vilket.
De går ruskigt fort. Jag har försökt fota flera stycken men de är förbi innan jag hunnit ta upp kameran.

Det är häftigt att se all natur och de få byar vi passerar. Det är mycket regnskog och när den är som värst så känner man det i luften. Det blir så kyligt.
Byarna består av ett par enkla bambuhyddor. Människorna som lever där klarar sig utan elektricitet eller rinnande vatten.
Vi såg när de tvättade sig i floden.

Gud vad skönt att vara så oberoende av omvärlden.
De lever verkligen enkelt. Männen söker dagens fångst i floden samtidigt som kvinnorna tvättar i samma vatten och lagar mat. Det är som förr i tiden.
Barnen leker tillsammans i alla åldrar. De hoppar från klipporna ut i floden, även de minsta.

Solen hade precis gått ner när vi var framme i Pakbeng. Det är här vi ska mellanlanda och hitta en sovplats över natten.
Jag och pis är först av båten och som vanligt står det folk och försöker locka kunder till sina boende.

Jag frågar för skoj skull vad det kostar. Priset lät bra så vi nappade på hennes erbjudande, efter lite prutande. Inget sug att gå och leta boende i mörkret direkt.
Vi blir körda upp i byn och checkar in på hotellet.

Pakbeng har för inte allt för länge sedan varit en obefintlig håla. Nu stannar alla slowboats till här.
Det finns en huvudgata och ett femtiotal hus.
Hotellet är en av de finare husen i byn. Det finns många bambustugor här och jag får känslan om att det är riktigt fattigt folk som lever här.
Båten imorgon lämnar tidigt på morgonen så vi kunde beställa mat här på hotellet så det är redo direkt när vi lämnar imorgonbitti.

Efter lite beställningar så tar vi en runda i byn. Det är riktigt mörkt nu men klockan är bara 19.
Vi blir erbjudna en massa brajj av Laos folk som försöker tjäna en slant.

Vi sätter oss på en restaurang trots att vi inte är hungriga. Mat är ett bra sätt att fördriva tiden. Dessutom fick vi öl billigt om vi köpte mat där. Alkohol är också ett bra tidsfördriv.
Det var ganska underhållande att sitta där på restaurangen. Tydligen hade britterna på bordet bakom oss nappat på brajjkillens erbjudande. De flummade och skrattade för hela byn.

Dagens spenderade slantar
Mat 110sek
Sprit 17sek
Vatten 17sek
Boende 74sek
Transport 231sek
Total 449sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
412sek

första men absolut inte sista baguetten

växer lime längst elledningarna

köpa lite båtbiljetter

köpa lite mat och grejer att ta med på båten

blå linjen är rutten vi har framför oss

stänkte in lite

min första beerlao.

vårt rum! godnatt

Likes

Comments

Dag 73

Förflyttat oss vidare mot Chiang Khong idag. En stad längre norrut, precis i gränsen till Laos.
Det var iallafall planen att stanna där inatt, blev ändrade planer.
Efter frulle gick vi till busstationen, just när vi kommer fram så lämnar en buss längre bort.
På bakrutan ser jag att det står just Chiang Khong och vi alla börjar springa.

En kille på bussen ser oss och får stopp på bussen. Riktigt skönt att vi kom med.
Mindre skönt är att bussen var helt full med både väskor och folk. Vi stod längst bak i bussen och svettades.
Ingen AC här inte utan öppna rutor och dörrar. Det satt även de klassiska fläktarna i taket på bussen.

Bussen skulle ta 1.5 timme så vi köpte aldrig något att äta. Vi borde kunnat räkna ut att vi befinner oss i asien dock och att de flesta färdsätt tar en himla tid.
Bussen var framme 2.5 timme senare.
Men inte i Chiang Khong som vi trodde utan bussen körde först till Laos border och släppte av folk som skulle dit.

Vi hoppade av här också. Det är ändå in i Laos vi vill så småningom.
Hoppas bara vi kommer förbi gränsen.
Vi blir utsämplade ur Thailand och fyller i visumansökan.

Medans visum blir (förhoppningsvis) godkänt så inser jag att vi är bankrutt. Det ska aldrig hända i fattiga länder. Speciellt inte när man inte befinner sig i en stad.
Det finns uttagsautomater i närheten men vi vill inte ta ut mer av den thailändska valutan.

Får låna pengar av Nicole sålänge. Och visumet gick igenom. Kostade ganska mycket. 1240thb/270sek pp.
Trodde bara man fick 14 dagars visum (on arrival) i Laos men det står 30 dagar i passet. Gött!

Det är en bro över Mekong floden mellan Laos och Thailand som vi åker över med en shuttlebuss.
På andra sidan så är det en passkontroll. De kollar endast mitt pass lite snabbt, de resterande tre av oss vinkar de bara förbi.

Står taxibilar på gatan. Liknande de som också finns i Thailand, de med flak där bak. Här kallas de Took Took.
Vi tar en in till närmsta stad, vi vet inte ens vad den hette förens en annan turist nämnde det. Tydligen så finns det femtio olika stavningar men jag kommer inte rada upp varenda en.

Redan efter ett tag på flaket så får man känslan att landet är fattigare än Thailand. Jag vet ej.
Pisa noterar att vi åker på högersidan. Högertrafik! Woho. Länge sedan nu.

Blir avsläppta utanför ett hotell på huvudgatan i Houayxai/Houeixai/Huexuay/Houexuay eller hur ni känner för att stava stadens namn.
Vi är hungriga efter den oplanerade resan, den blev flera timmar länge än vad vi tänkt.
Vi tar in på hotellet som vi blev avsläppta på.

Rummet är fräscht och stort. Eget badrum med varmvatten. Både tv, fläkt och AC och till en billig peng. Ett liknande rum i Thailand kostar generellt det dubbla.

Jag och pis är ju skuldsatta och bankrutta. Vi hittar närmsta uttagsautomat och hoppar av glädje av den nya valutan som är påväg ut ur maskinen.
Vi tar ut maxbeloppet som är 1.500.000 kip.
Det motsvarar 1500sek.
Den nya valutan heter Laos kip och är inte värd så mycket, som ni ser. Den är dock enkel att konvertera, man tar bara bort tre nollor så har man det i svensk krona.

Juste! Glöm nu den nya valutan och tänk på mat. Vi är ju hungriga och sätter oss på en restaurang.
Det är inte mycket som skiljer sig från den thailändska maten, men då är vi precis vid gränsen också. Kanske det blir ändring desto längre in i landet vi kommer.
Priset är ungefär detsamma, möjligvis lite högre.
Mängden mat, åtminstone på denna restaurangen var betydligt mer än vad vi fått i Thailand. Det var glatt överraskande.
Beställde nog in den första vegetariska måltiden ever.

När vi ska betala så slänger jag fram den enda sedeln som maskinen gett oss tidigare. Hundratusen kip.
Tanten kollar på mig lite tvekande och frågar om jag har mindre pengar.
Denna sedeln motsvarar ju 100sek och nej, jag har inte mindre pengar.

Hon får gå och växla, alla sedlar vi får tillbaka är extremt slitna. De ser ut att vara från 1800 talet men året 2003 står på varenda sedel.
Varenda sedel ser dessutom likadana ut. Sjukt svårt att hålla koll på hur mycket man har.
Det var skönt i Thailand. Alla sedlar var i olika färger och man kunde lätt urskilja dom åt. I Laos nu får man läsa siffrorna och hålla koll på antalet nollor.

Går igenom staden/byn. Olle och Nicole går tillbaka till rummet efter Nicole börjar må illa. Inte kul!
Man behöver inte leta efter marknader i asien. Bara man går så hittar marknaden oss. Det är en nattmarknad som precis börjat.
Vanligtvis, och då tänker jag på i Sverige så blir man mer och mer hungrig desto mer mat man kollar på.
Här, och även i Thailand såklart så blir man äcklad av allt man ser.
Folk står i värmen och sprättar upp en gnu eller en åsna av kadavret att döma. Det stinker så att håret reser sig på en.

Går tillbaka till rummet och lyckas få ut Olle för att äta lite. Vi sätter oss på sanna restaurang och jag beställer in den andra vegetariska måltiden för dagen. Vad händer?
Kanske jag vaknar inatt med begär efter en fet fläskfilé.
Ingen har någonsin dött av att äta vegetariskt hittills tror jag, men varför ta risken?

Dagens spenderade slantar
Mat 122sek
Vatten 5sek
Boende 95sek
Transport 89sek
Visum 594sek
Uttagsavgift 21sek
Total 926sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
411sek

glömde fota frullen

bussen till chiang khong

fick en sittplats till slut. alla väskor åkte upp på taket men hönorna i lådorna står kvar inne i bussen

resrutten

framme vid gränsen

handbroms

hello Laos goodbye thai

thai till vänster. Laos till höger

förbannat mycket pappersarbete

"took took" till stan

högertrafik

fräscht rum för bra peng

massa stålar

najs förlängningskabel

Likes

Comments

Dag 71

Bytte vårt trippelrum till två dubbelrum imorse. Sängen är hundra gånger bättre i nya rummet.

Hyrde moppe och åt frukost på gatan utanför. Billigt men inte särskilt gott.
Efter frulle försökte vi hitta en bensinmack. Det var enklare sagt än gjort.

När våra moppar var fulltankade så körde vi norrut.
Vi vill kolla in golden triangle och det är 7mil dit från Chiang Rai så det var lika bra att sätta igång direkt.

Passerar tusentals risfält och någon stad där trafiken blir jobbig för ett tag innan vi tagit oss igenom.
Ungefär två timmar senare är vi framme i Chiang Saen, en stad som ligger på gränsen mellan Thailand, Laos och Burma.
Träsmak i gumpen som bara den.
Golden triangle finns här, det är gränsen som bildar en naturlig triangel, därav namnet.
Kan jämföras med treriksröset mellan Sverige, Norge och Finland.
Det är floden Mekong som skiljer isär länderna.

Körde igenom staden och förbi ett Opium museum som vi stannade till på. Det var riktigt intressant och mycket historia.
Glad att det fanns text på engelska och inte bara thai.
Här uppe var det mer regel än undantag att röka opium bland vissa folkstammar.

Golden triangle var inte något speciellt. Utsikten var rätt dålig, det hade blivit mycket häftigare om man haft en helikopter till hands.
Dock körde vi helt random upp på ett berg mitt i stan. Det visade sig vara en riktigt najs utkiksplats över gränserna.
Det var riktigt häftigt att se.

Påvägen hem så stannade vi till och åt. Fortsatte vår lika långa väg neråt, vi visste precis vad som väntade för smärta.
Lyckades få bensintorsk mitt i ett rödljus. Som tur är hade Olle fortfarande bensin i sin moppe så vi fick improvisera.
Hade lite problem vid macken att förklara att jag endast ville ha en liter bensin. Han uppfattade det som att jag ville tanka för 1thb. Varför skulle jag ens vilja det? 1thb är för tusan 25 öre.
Jag gav honom tillslut 20thb/5sek och först då förstod vi varandra.

Hemåt kom vi. Utan fler bensintorsk. Lite imponerad av mitt egen lokalsinne.
Klockan började bli mycket men innan vi parkerade moppen hemma så bytte vi ut den mot en nyare variant. Förhoppningsvis bensinsnålare och bekvämare sadel.

Dagen har varit mycket lyckad. Fått gjort så mycket och till nästan inga pengar alls. Känns riktigt bra. Varje dag skulle vart som idag.

Dagens spenderade slantar
Mat 65sek
Nöje 93sek
Hygienprylar 70sek
Boende 83sek
Total 314sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 405sek

ny moppe o Volvo nyckelring

getingbo i en träd längst vägen bara

Laos vi ser på andra sidan när vi följde Mekong floden

ringarna från Long neck folket

framme vid gyllene triangeln

gränsar tre länder och Kina är inte långt borta

okej? det är alltid tvärtom annars

Burma på vänster sida och Laos på högra. själv står vi i Thailand

risfält

snabbt stopp på lotus

bensintorsk men de löste vi

såhär..

fotar solnedgången och jag plockar spinkar i foten

välkommen till backpackerlivet

Likes

Comments

Dag 72

Varit iväg på ett litet äventyr med mopparna idag! Vi bytte ju moppe igår till en bekvämare modell och det är vi riktigt glada för.

White temple var vår första destination. Det ligger en halvtimme från Chiang Rai där vi bor.
När vi parkerar mopparna bredvid det stora templet står där redan hundra andra mopeder. Små minibussar och även större bussar rullar in med turister.
Vi hade pratat att komma hit vid soluppgången, det borde vi ha gjort.

Templet är inte bara i udda färg utan skiljer sig i utseendet till andra tempel.
Vet ej historian bakom detta tempel, måste ha något att göra med döden. Eftersom det finns dödskallar och händer som sticker upp från marken lite här och där. Givetvis konstgjorda.

Det är ingen inträdesavgift och det förvånar oss med alla turister som är på besök.
Endast jag och Olle går in då tjejerna har opassande kläder. Inte enligt mig utan de som jobbar och tror på detta (buddhismen).

Inuti templet får man inte fota men jag blir riktigt sugen. Det brukar alltid vara målat på väggar och tak där inne, oftast bilder på folk som ber eller arbetar tex. Eller på byar, vatten och åkermark.
Detta templet skiljer sig dock. Vi möts av bilder på vapen, rymden och dess farkoster, tv figurer som batman. När jag ser en bild på Usama bin Laden tillsammans med Gorge Bush som rider en rymdfarkost så kliar det i fingrarna. Jag vill verkligen ta ett foto på detta.
Låter bli av respekt till alla troende.

När vi kommer ut från templet så väntar damerna på oss. Vi sätter oss på mopparna igen och kör mot Karan Village.
Här bor det folk som förr flytt från Burma.
Deras halsar täcks av metallringar som har en annorlunda historia bakom sig.
Det sägs ha blivit attackerade av tigrar förr i tiden och ringarna ska skydda mot dessa anfall. Numera är det nog bara för traditionen skull.

Ringarna sätts på från och med fem års ålder. Man sätter på ett par ringar med några års mellanrum resten av livet. De ska aldrig tas av då det bringar otur med sig men det har skett utan några större problem.
Först trodde jag att ringarna förlängde deras halsar men det är fel. Ringarna skjuter ner axelpartiet och gör att halsen ser längre ut. Oavsett så ser det sjukt ut för mig åtminstone.

Inträdet var riktigt dyrt. Inget jag skulle vilja betala egentligen. De säger att pengarna går till byn men det tror jag inte på. Vi tänkte hitta en by uppe bland bergen utan turister men det kan bli väldigt svårt att finna en när vi inte känner till vägarna alls.

Jag gillar inte att fotografera människor.  Jag älskar dock fotografier på människor. Blir lite svårt att få några bilder isåfall. Jag hade på känn innan vi kom hit att det skulle kännas som ett människo-zoo. Det stämmer alldeles riktigt.
De har gjort valet att leva med turister för deras inkomst men det känns fortfarande inte rätt att ta foton.

Ångrade inte att vi åkte hit men nu har vi sett det och ska vi se det igen så blir det till att hitta en egen gömd by i bergen.
Vi lämnade stället med varsin glass i handen.

Påvägen mot ett te plantage som var vår nästa destination så åt vi längst vägen.
Nicole som är vegetarian beställde utan kött. Rätten som kommer in är utan kött med med räkor. Haha. Thailändare...

Te plantagen var häftiga. Inte lika fint som i Malaysia men väl värt resan dit.
Vi fick se när bladen skördades, hann aldrig ta ett foto för deras dag var slut just när vi tog upp kameran. Typiskt.

Vi satte oss på cafét som fanns här och Olle beställde in. Jag var sugen på att testa en tekaka. Ingen sådan tekaka vi har i Sverige utan söta kakor med te. Det blev inget, för det första gillar jag inte te och för det andra, de var dyra.

Vi kände oss nöjda med dagen och rörde oss hemåt. Stannade till vid en annanas odling. Hade det inte varit för att planterna har så vassa taggar så hade jag pallat lite tror jag.

Körde förbi en krog längst vägen. Först tänkte jag att vi skrattar lite åt namnet "Overdose" för att sedan fundera på hur dom tänkt med placeringen av krogen.
Enda sättet att ta sig dit är med fordon.
Resten av kvällen vilade vi vår bakdelar sig från allt körande.

Dagens spenderade slantar
Mat 90sek
Nöje 208sek
Vatten 3sek
Boende 83sek
Total 384sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 404sek

söt katt vi har på hotellet

framme vid White temple såg vi en vattenorm som tuggar på sin frukost

white temple

munk med systemkamera. fett udda

där står de och väntar

körde igenom en arkha village påväg mot Karen village (long neck)

framme i Karen Village. första synen man får.

tobak och glas i bambu

Glass påvägen bort därifrån

elstolpar i bambu

annanasodling

bara annanas vi ser så långt ögat når

teodling

påväg hem

något fett universitet påvägen

pannkaka till kvällsmat

Likes

Comments

Dag 70

Imorse checkade vi ut från hotellet.
Det ska bli riktigt gött att slippa det lyhörda boendet. Dessa två nätter har varit ganska jobbiga.
Våra täcken har varit för små så antingen sticker fötterna ut eller täcker det inte hela vägen upp, och det är isande kallt om nätterna må ni tro.
Det har också bott en tysk i rummet bredvid oss, hon har hostat något fruktansvärt hela nätterna. Nästan så att jag varit sugen på att be henne åka in till sjukan. Inte för hennes skull utan för våran.

Första bästa taxi som vi ropade in på gatan utanför körde oss till bussterminalen för en liten peng. Så pass liten att det väckte misstankar och vi slapp pruta.

Ingen buss är bokad idag. Vi tänkte boka det själva för att spara in kommissionsavgiften till alla mellanhänder.
Fick stå i en lång kö innan det var vår tur.
Bussbiljettstanten kunde få med oss på en buss några timmar senare.
Vi har inga problem att spendera lite tid här sålänge vi sparar in pengar.
Bussbiljetterna gick på 166thb/40sek pp och det är en tre timmars färd till Chiang Rai.
Detta är alltså halva kostnaden jämfört med den förra bussen vi åkte med. Procentuellt räknat.

Hittade en restaurang bredvid bussterminalen där vi beställde in mat. Läste böcker och kolla mobilerna tills tiden var inne.
Bussen var liten till storleken. Det tänkte jag inte på först men nu slog det mig. Det är såklart för att den ska orka upp för alla backarna vi snart skulle köra på.

Så fort vi börjat komma i rullning gick en fint klädd person runt i bussen och delade ut vatten och snacks. Vattnet har passerat utgångsdatum, garanterat därför vi fick det gratis.
Han bad alla på bussen ta på dina bälten. Det är lite ovanligt att de säger något sådant. Ska de köra som galningar tro?

Upp i bergen bland molnen. Det är alldeles disigt utanför. Man ser inte bergstopparna.
Vägarna är väldigt kurviga och chauffören tror han sitter i en F1 simulator. Jag förstår nu ett av bältets funktioner, att hålla oss kvar. Vi får se om vi blir kvar efter denna turen dock.

Passerar risfält i mängder. Det är verkligen deras grej här.
Snart blir vi stannade mitt på vägen av några poliser.
De går ombord och pratar thai.
Klart stället är korrupt men man tror ju inte att något ska hända en själv väl?
Det gjorde det inte heller. Vi fick visa id. De söker förmodligen efter en person.

Avsläppta i centrum av Chiang Rai. Provinsen har 200 000 invånare och själva staden är tillräckligt liten för att kunna gå runt och upptäcka till fots.
De första tre hotellen vi kollar på är fullbokade. Det är lite lurigare nu när vi är fyra också ju.
Hittar ett trippelrum som får duga över natten. Jag och pis tar den lilla sjuttio sängen. Prutade ner till 400thb/95sek för rummet, blir ju 100thb/24sek pp.

Klockan är redan kvällsmatsdags när vi installerat oss i rummet.
Vi hade passerat en marknad från busshållplatsen tidigare. Vi gick tillbaka dit, denna var ju betydligt mindre än den sist men det är ett perfekt sätt att underhålla sig på.
Åt så mycket godis och skit på bussen så vi var inte så hungriga. Tog en 7Eleven macka innan vi gick tillbaka till vårt hotell senare på kvällen.
Första intrycket av denna staden är bra. Lagom liten och allt verkar finnas här. Daglig nattmarknad och billigt boende. Får se hur länge vi blir kvar här.

Dagens spenderade slantar
Mat 75sek
Boende 48sek
Transport 98sek
Total 221sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 406sek

frukt och yoghurt

taxi mot bussterminalen

mums.. De sålde larver såhär i någon butik

"for monk only"

satte oss på restaurang

poliskontroll

yey. framme

nattmarknad

någon som använder en hårfön till att fixa naglarna

stackars djur. hundar här som sitter i små burar.
människor har inga hjärtan

7Eleven kvällsmat

vårt trippelrum

Likes

Comments

Dag 69

Sovit tills vi vaknade imorse. Blev en riktigt fin frulle på hotellet.
Wifi här är ganska snabbt när de väl vill fungera. Klarade ladda upp bloggen imorse så nu får ni lite mer att läsa.

Har fortfarande moppen några timmar idag. De hyrs ju ut oftast 24 timmar åt gången. Vi tog moppen en vända runt Old town nu när vi ändå har den.
Stannade till vid Tha Phae gate. En av stadens många ingångar från forna dar.

Det finns säkert hur mycket historia bakom allt det här. Tyvärr har vi inte en aning om någonting och det är omöjligt att diskutera ämnet med en thai.

Vi fick lämna tillbaka mopparna lite senare. Återlämnade okrockade och fungerande. Vi började gå till fots runt om i Old town.
Hade kvar vår karta så vi ställde in vårt sikte på en av alla tempel i staden. 

Det finns ju flera tempel i varenda by och stad i Thailand. De flesta skiljer sig inte mycket åt men just detta vi besökte idag är det enda i världen av sitt utseende.

Vi hittade vägen smärtfritt och väl där så är utseendet verkligen speciellt från alla andra tempel vi sett. Wat Sri Suphan är namnet föresten.
Hela templet är i silver, vilket annars i regel är guld.

Fortsatte vårt upptäckande till fots. Det var fullt med folk som höll på att resa sina stånd och tält längst gatorna. En festival! Vad kul.
Läste på en skylt att den börjar klockan 17 och endast är två dagar om året. Vi matchade in bra.

Lite senare när klockan passerat 17 och lite därtill så var gatorna fulla av människor.
Vi trängdes bland folkmassorna och njöt av en shake i handen.
Gått så långt idag, det värker i benen. Vi kom fram till ingången till Old town vi befann oss på tidigare idag. Först då förstod vi hur jäkla långt borta från hotellet vi befann oss.

Denna marknaden är enorm. Aldrig sett något liknande tidigare. Vilken riktning man än går i möts man av stora folkmassor och stånd.
Vi gick hemåt. Alla var sega och benen gnällde.
Spelade kort på kvällen och försökte skriva klart bloggen men det slutade med att jag läste ut fifty shades of grey istället.
Grymt besviken. Inte på boken, men på EL James.
Varför skrev hon bara tre böcker?

Dagens spenderade slantar
Mat 88sek
Vatten 4sek
Boende 95sek
Total 187sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 409sek

gullig elefant

jag hade kunnat prova men då hade jag brutit nacken

en portion..

ser ut som en helt annan planta

innehåller fjärilar?

dockorna längst upp till vänster. ladyboys.

boobie massage?

Likes

Comments

Dag 68

Vaknar upp på bussen. Musiken i öronen har stannat. Somnade jag? Kollar snabbt om jag har kvar alla värdesaker vilket jag har.
Bussarna här är extremt utsatta för stöld.
Nästan garanti för det.

Jag förstår att jag har somnat till när jag kollar klockan och den är fem på morgonen. Snart ska vi vara framme, bara en timme till. Om busstiderna stämmer.
Jag kan inte somna om, jag vill bara fram.
Så många timmar på en buss tar hårt på en.

Strax innan sex på morgonen så blir vi avsläppta på bussterminalen i Chiang Mai. En liten håla enligt tjejen vi bokade biljetterna hos ("small small town"). Jag väntade mig en 10-15 tusen invånare.
Det visar sig vara över 400.000 invånare här.
Allt är väl litet förvisso om man jämför med Bangkok.

På bussterminalen står vi och väntar. Det skulle ingå taxi härifrån till ett hotell vi bokat. De enda folket som finns här är några andra vilsna resenärer samt någon försäljare.

En gubbe kommer fram, förmodligen försäljare. Han verkar trevlig och direkt misstänker jag bedrägeri. Det är tråkigt att det ska behöva vara så men det är den enda sanningen tyvärr.
Han visar sig vara riktigt hjälpsam och ringer vår sk förbokade taxi. Han vill inte ha något betalt heller.

Taxin hämtar upp oss efter ett tag. Vi har noterat hur sjukt mycket kallare det är här uppe. Det är till och med så jag fryser. Då är det illa.
Det blev inte bättre under taxifärden. Vi satt bak på flaket och frös häcken av oss.

Det var lika dött på hotellet som på terminalen. Efter lite skrikande i receptionen så kom det en tjej och checkade in oss.
Rummet är enkelt och litet. Endast två madrasser på golvet. Ingen AC utan endast fläkt, jag kan inte tänka mig att någon använder sig av varken fläkt eller AC i denna kylan.

Somnade på fläcken men sov dåligt hela morgonen. Kylan gjorde sitt och likaså allt väsen när resten av hotellets gäster vaknade till liv.
Det är så lyhört så man hör grannens granne när han fiser i sömnen.

Alla grodätande fransmän åt frulle och var högljudda på morgonen. Hur kan man ens prata så högt?
Och varför är det alltid fransmän?

Vi joinar snart alla baguettemänniskor i hotellets restaurang. Vi blir glatt förvånade över hur billig frukosten är här samt hur mycket man fick på tallriken.

Vi allihopa lusläser på mobilerna vad det finns att göra här. Vi hade fått berättat för oss att man kan gå i mycket berg och trekking här. Det verkar dock endast finnas trekking med elefanter involverat, vilket inte finns på kartan för någon av oss.

Jag kollar upp var vi bor. Har ju inte sett en karta över staden än. Och först för några timmar sedan fick jag reda på att det är 400 000 invånare här och inte 10-15 tusen som jag trodde.

Tydligen bor vi i Old town. Stadens historia vet jag inget om men vad jag kunnat utläsa från kartan så är hela vårt område omringat med en vattenfylld vallgrav.

Vi går ut på gatan efter frulle. Följer gatorna och bestämmer oss för att hyra moppe. Trots Olle och Nicole aldrig kört innan, inte ens i Sverige tror jag.
Landet är ju perfekt för att börja köra i. Här får man det värsta direkt, kan man köra här så kan man köra överallt. Om man nu överlever dvs.

När vi hittar ett ställe där det finns mopeder att hyra så pratar vi igenom det hela. Olle verkar lite nervös och jag klandrar han inte.
Man kan ju ta det hur lugnt man vill men resten av trafiken kommer alltid att skrämma upp en när man kör där ute.
Det är inte jämförelsebart med Sverige. Inte ens i Stockholm. Inte ens i rusningstid.

Killen som äger stället har stått bakom och väntat på oss att bestämma vad vi vill göra. Han avbryter oss och jag blir inte alls förvånad när han pratar svenska.
Han pratar faktiskt sjukt bra svenska.
Han hörde att Olle varit tveksam och säger direkt på svenska att han inte vill hyra ut någon moppe till någon som är osäker.

Hur kommer det sig att han pratar så otroligt bra? Jo han har tydligen bott i Jönköping i femton år. Tur vi inte pratade skit om honom. Det kan man aldrig göra i ett sånthär land. Man ska inte göra det alls, men absolut inte i Thailand. Om man nu gör det iallafall.

En snabb teoretisk utbildning i Thailand-körning-utan-att-dö och alla är redo för att möta trafiken. Bästa landet att börja i ju!

Det går bra. Över förväntan. De första 2 kilometerna, sedan är dom borta.
Jag hade svängt av och den tunga trafiken tillät aldrig Olle att igenom filerna. Här gäller det att ta för sig och våga chansa om man vill ta sig fram. Det är en fin övervägning mellan det och dö dock.

Det var ingen bra start på vår färd. Vi stannade till kanten där vi väntade in de andra. Förhoppningsvis kommer de tillbaka ju.
Det tog ett bra tag, men det gör de i denna trafiken.

Dessutom är trafiken här så jäkla dum. Old town är i en rektangulär form. Vallgraven jag nämnt har väg på båda sina sidor.
Den innersta vägen är enkelriktad motsols och den yttersta vägen medsols.
Man får panik av bara tanken. Tänk er då att köra här.

Vi fortsatte vår färd mot någonstans. Vi är inte riktigt säkra än vart bara. Fick en karta av moppekillen och han visade oss några intressanta platser.

Då de enkelriktade gatorna tvingar oss i en riktning så började vi med platsen som var geografiskt närmst.
Det är upp i bergen utanför city. Trafiken här är lite lättare men inte mycket. Den kan vara lömsk som bara den.
I staden vet man ju om att bilar och mopeder kör om en till både höger och vänster hela tiden.
Utanför city kan man ibland glömma bort det samtidigt som en bil kommer på omkörning i ett krön. Det hände och händer jämnt.

Olles körning börjar redan bli mycket bättre. Det får mig att slappna av lite. Uppe i bergen, nästan toppen faktiskt så kommer vi till ett tempel.
Vi parkerar mopparna och spenderar några timmar där. Det finns mycket att fota och ännu mer att se.

När vi gått i ungefär sjuttioelva trappor och är hungriga så tar vi oss tillbaka till mopparna och påbörjar nerstigning. Nerförsbacken är lättare att köra i. Jag rörde bara gasen två korta stunder under tio kilometer.

Innan vi kör tillbaka in i den dumma enkelriktade jävuls-karusellen så äter vi. Det är ett stort köpcentrum med en foodcourt på bottenvåningen.
Maten var sådär. Billig men den smakade därefter.

Ut på gatorna igen och köra fel i de enkelriktade gatorna. Det är inte lätt att vänja sig vid det. Speciellt inte när trafiken är så tung heller.
Vi hittar till ett annat tempel efter massa små genvägar och omvägar.

Det heter något som jag inte kommer på nu, precis som alla andra tempelnamn jag inte kommer på nu. Detta är iallafall ett "silvertempel", det enda i världen.
Första reaktion från Pis är att det var riktigt fult.

Vi är ju vana vid de riktigt guldiga och blanka templen. Detta är nästan motsatsen. Ser ut som en opyntad julgran. Eller ett omålat påskägg. Eller en smält snögubbe. Ja ni fattar nog.
Jag gillade templet dock. Fett udda.

Det är endast män som får gå in så det är klart att man passar på.
Detaljerna i och runt templen kommer aldrig att sluta förvåna och imponera på oss.
Hur är det ens möjligt att komma på allt? Och hur är det ekonomiskt försvarbart att lägga så mycket tid och pengar på det?
Tron är det sista som lämnar en eller vadå?

Utanför templet på gatan så hade thailändarna börjat sätta upp sina stånd. Det är en marknad på gång.
Solen var snart borta och ljuset utbytt mot alla ståndens lampor.
Pisa har länge nu, för länge velat fixa iordning sina naglar. Tyvärr har det aldrig gått att få tag på matt svart lack så det har aldrig blivit aktuellt förens ikväll när vi hittade. Skönt att det är gjort!

Det började bli lite för trångt bland alla människor. När man inte längre kan gå så är det inte kul längre. Vi tryckte oss igenom folkmassan och tog våra mopeder hemåt.
Klockan började bli mycket och vi var hungriga igen.

Vi hade letat efter ett pannkakstånd på hela marknaden men inte hittat ett ända. Det brukar ju vimla av dom.
Olle och Nicole har aldrig provat äkta "roti" thai pannkaka och sett fram emot det.
Vi gav upp den tanken men påvägen hem så skriker Pis PANNKAKOR!! jag tvärnitar till kanten och Olle likaså.

Vi hade precis passerat ett stånd som låg utmed den trafikerade vägen. Hur och varför sätter man ett stånd här för? Mitt bland trafiken.
Det kvittar. Vi ska ha pannkaka.
Det var några riktigt goda pannkakor, de billigaste ever också. 25thb/6sek styck och mättade oss bra. Ingen besvikelse där inte.

Det var slutet för denna dagen. Riktigt lyckat. Slutade förvånansvärt billigt för att ha gjort allt vi gjort också.

Dagens spenderade slantar
Mat 86sek
Nöje 57sek
Hygienprylar 40sek
Vatten 6sek
Boende 95sek
Transport
Total 284sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 412sek

riktigt kyligt mitt i natta

lång sträcka

vårt rum bestod av två madrasser på golvet

hyra moppe

"såhär gasar du"

durian frukt

någon som lagt dit en strumpa på vår moppe

silver temple

munk katten

fixa naglar

Likes

Comments