Header

Dag 47

När klockan ringde imorse 05.34 så var vi inte alls taggade på att stiga upp.
Ute var det inte mycket trafik men det gjorde istället att de få där fanns där körde dubbelt så fort.

Enda affären som hade öppet var 7Eleven och där köpte vi lite frukost att ha med oss på bussen.
Det var en minivan som hämtade oss klockan sex, denna tog oss till en annan bussterminal någon timme bort.
Trots chauffören körde lugnt så började jag må illa, misstänkte åksjuka.

På bussterminalen väntade vi och många andra unga resande på den större bussen.  Den stora bussen var mycket lugnare att åka med. Bussen tog oss till Surat Thani(stavning?) som ligger på Thailands östra sida och släppte av oss på piren där en båt väntade.

När vi gick ombord på båten så mådde jag betydligt sämre, spyan satt i halsen och jag lyckades spy upp den lilla trekantsmackan jag köpt på 7Eleven.

Resten av båtfärden gick ganska bra, jag spydde några gånger innan vi var framme. Båten stannade på Koh Samui och där hoppade vi av.
Vi tog en minibuss till Lamai beach som tydligen ska vara en populär strand med mycket boende möjligheter.

Tog en 30-35 minuter med den lilla bussen och jag mådde så jäkla dåligt. Vi tog in på det första boendet som vi hittade och jag gick direkt in på toan och fortsatte spy.

Boendet heter New Hut och det är små hytter precis som det låter som, som ligger direkt på stranden. Har bara ett fåtal meter till vattenkanten.
Hade varit ett riktigt drömboende om det hade varit finare vatten.

Vi börjar misstänka att det nog inte är åksjuka utan säkert någon bakterie. Både jag och pis har varit sjuka nu ju.
Min tur nu..

Ni vet ju att när killar blir sjuka så är det så pass mycket värre än tjejer. Alla har väll hört talas som "mansförkylning"?
Farlig sjukdom dedär..

Resten av dagen spenderades på rummet och toaletten. Sent på kvällen blev jag lite bättre och vi spela lite kort. Det har varit en ganska tråkig dag och vi hoppas att det inte fortsätter såhär med spyor och grejer.

GLÖM INTE RÖSTA ÄR NI SNÄLLA
http://www.travelmarket.se/sverigesbastareseblogg/rostapaenreseblogg/230/


Dagens spenderade slantar
Mat 96sek


Vatten 7sek
Boende 118sek
Transport 260sek
Total 481sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 436sek

frukost. trekantsmackor

längst fram i dubbeldäckaren

fast mark igen. befrielse

liten men mysig

det nya boendet, den rosa stugan

enda maten jag fick behålla i magen idag

bakad potatis med bacon till pis

nu mår man bättre

pad thai chicken

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Dag 46

Pis lyckades somna igår och det var spyfritt hela natten. Hon känner sig betydligt bättre än igår, skönt! Hoppas det endast var något dålig mat som hon fått i sig och inte blivit smittad av något konstigt skit.
Detta var sista natten vi har betalat för och vi ville dra oss vidare.

När vi checkat ut och satte oss på en restaurang och åt frukost så pratade vi igenom våra alternativ. Helst ville vi åka bort till ön Koh Jum men det var svårt och dyrt att ta sig dit.
Vi kollade båtar till alla möjliga öar men vi var för sent på det och alla båtar hade redan gått för dagen.

Det fanns någon båt som gick på eftermiddagen också men den ville dom ha dubbelt för så därför tog vi in på ett nytt boende så vi kan sticka iväg imorgon istället. Båten och buss bokades direkt efter vi lagt av oss väskorna på det nya hostelet.

Vi var riktigt sega idag och gjorde inte mycket mer än att sitta på stranden och försöka läsa ut böcker.
Varje gång vi går mot inkastare och försäljare så skakar jag på huvudet innan dom hunnit säga något (dom pratar på ändå).
Men en massagetant idag undrade varför jag skakade på huvudet när hon inte hunnit säga något, jag sa precis som det är.
"nej, men jag vet vad du VILL säga."

Vet inte om Pis smittat mig med någonting för på kvällen hade ingen av oss aptit. Vi delade en liten pizza som var riktigt kämpigt att få ner.
Nu ska de sovas! Upp innan nollsex imorgon.

GLÖM INTE RÖSTA ÄR NI SNÄLLA
http://www.travelmarket.se/sverigesbastareseblogg/rostapaenreseblogg/230/

Dagens spenderade slantar
Mat 132sek


Sprit 28sek
Vatten 6sek
Boende 118sek
Telefon 24sek
Total 308sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 434sek

boka transport inför imorgon

skabbigare rum men omväxling förnöjer eller vad det heter

fried big noodle chicken och red curry chicken

"Sprit"

Likes

Comments

Dag 45

Det stämde alldeles riktigt att gårdagen var lugnet före stormen. Men inte den stormen vi har väntat på eller någonsin velat ha.

Vår moppe som hyrdes igår stod och väntade på oss utanför hotellet i kylan. Jag har aldrig förstått hur kallt det faktiskt kan vara tidiga morgnar innan solen tittar fram men ni vet vi.
Vi ville iväg så fort som möjligt imorse, inte för att vi hade en tid att passa utan av en helt annan orsak som ni snart får reda på.

Snabbt inom 7Eleven och handlar lite frukost innan vi tar moppen mot Tiger Cave som är vår första destination för dagen.
Luften är isande kall när vi kör på de hyfsat otrafikerade vägarna, de enda som verkar ha vaknat är skolbarnen som väntar på skolbussen längst vägkanten.

Vi visste vart vi ville men inte hur långt det var eller hur vi skulle komma dit, vi fick helt enkelt fråga oss fram längst vägen. Ni förstår säkert hur "enkelt" detta var.
Några omvägar men det löste vi ganska snabbt.

När vi är framme en timme senare så ställer vi oss på en parkering för mopeder och följer vägen bort. Solen har nu börjat titta fram försiktigt, fortare än vad vi velat.
Tiger Cave är en grotta eller något som vi aldrig besökte men det fanns en annan grej som lockade oss mycket mer här.

Det är som ett litet samhälle med tempel och hundratals(?) munkar.
Överallt strosar hundar lösa och apor finns det gott om.

Vi ville upp till Wat Tham Suea (Tiger cave temple). Ett tempel beläget högt uppe på ett berg. Det är 1237 trappsteg upp och det är inte vanliga trappsteg kan jag lova utan höjdskillnaden varierar på tiotals centimeter mellan stegen.

Halvvägs uppe höll vi nästan på att ge upp. Vi klarade oss upp till toppen men vi var absolut helt slut.
Avnjöt vår frulle som vi fortfarande inte fått i oss.
Här uppe stannade vi ett bra tag och samlade nya krafter. Det fanns en hund här uppe också hur tusan nu jycken tagit sig upp..
Jag hittade ett par nya solbrillor men dom fick jag inte behålla länge. Jag tittade ut för ett stup så försvann dom.

Vägen ner gick bättre men benen skakade som att man lider av parkinsons.
Vissa trappor var lika branta som en stege, jag tror säkert det kan ha varit 70-80 graders lutning. Man är tvungen att hålla i sig i räckena och backa ner för stegen.
Ramlar man här så ramlar man ordentligt.

Påvägen ner träffade vi på många turister som var påväg upp. Lite sent ute nu när solen står högt på himmelen. Stackars människor. Vet inte hur varmt det är men tillräckligt varmt för att Pis känner sig yr i allt vandrande, vi fick pausa många gånger för att Pis inte skulle tuppa av.

På marken igen så gick vi rundor och kollade på aporna, en liten stackare hade skadat sitt ben ordentligt och han var inte ens förmögen att äta själv.
Ingen aning vad som har hänt med den lille och vi fundera länge om vi skulle ta med den till någon veterinär.
Djuren här är ofta skadade och det är inte ovanligt att se hundar och katter med ett eller två ben för lite. Dom lär sig ofta att hantera sina defekter bra dock.

Nu började helvetet. Pis blir bara sämre och sämre. Vi försöker svalka av oss i skuggan med en glass och kall cola. Blir bättre för stunden men snart är det sämre än innan.

Vi avbryter resten av dagens utflykter och börjar köra hemåt. Efter tio minuter så skriker Pis till mig att stanna och jag hinner precis få stopp på moppen innan hon faller till marken helt svimfärdig och yr.
Hon skrämmer upp mig rejält och för ett litet tag ser hon ut att tappa medvetandet.

I diket längst en nu extrem trafikerad väg mitt under gassande sol är ingen bra idé. Det finns en mack bara femtio meter längre fram som vi lyckas ta oss till, där inne finns det AC som jag hoppats kunna kyla ner Pis lite.
Det fanns dock inga stolar och Pis står knappt på egna ben. Vi förflyttar oss till ett café bakom macken.

Inne på cafét finns också AC, köper en shake som jag försöker få i henne. Nu börjar hon bli spyfärdig och några påsar hämtas.
För stunden känns det bättre och vi gör ett försök att ta oss hem.

Snart blir vi tvungna att stanna till igen och jag hinner inte stanna moppen innan jag ser shaken som Pis precis druckit flyga förbi mitt huvud i luften.
Pis bidrar med mer gödning i diket innan vi sätter oss på moppen igen.

Hemma så känns det lite bättre men fortfarande blek som ett spöke. Vi tror nu att allt är över och det som inte trivts i magen kanske är ute.
Nu när all mat är uppspytt så måste Pis få något i magen.

Vi går ner till stranden och när vi sätter oss ner för att äta så blir det hastigt sämre igen och illamåendet är tillbaka.
Tar oss upp till rummet igen, blir en till spypaus påvägen.
Nu har jag gett Pis utegångsförbud resten av dagen.

Jag får vara springpojk till 7Eleven och pannkaks-tanten medans pis själv springer mellan säng och badrum.
Vi stannar på rummet resten av dagen och äter godis och billig mat. Inte lönt att kosta på någon dyr mat när den ändå åker upp lika fort.

Strömmen dör av och till under kvällen, sjukt jobbigt när man inte har AC och fläkten är det enda som håller oss vid liv. Eller om rummet ändå vore lite kyligt.

GLÖM INTE RÖSTA ÄR NI SNÄLLA
http://www.travelmarket.se/sverigesbastareseblogg/rostapaenreseblogg/230/

Dagens spenderade slantar
Mat 156sek
Nöje 52sek
Vatten 6sek
Boende 118sek
Total 332sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
438sek

kylig morgon

framme vid Tiger Temple

svårt att få rättvis bild men kolla på lutningen av trappan/stegen

stängsel över soptunnorna för att hålla bort aporna. bara att det FINNS soptunnor här är imponerande

ramlat lite sten

salt e gött och de bjuder jag på

nya glojärnen

höjdskillnaden..

nere på marken igen

väldigt synd om apan

glassen som gjorde det bättre för stunden

fyllt upp sängen med massa skräpmat haha

massor av drycker. lättare att dricka när man mår illa än att tugga något ju

Likes

Comments

Dag 44

Jag förstår att det måste vara riktigt tråkigt att läsa vad vi gör för tillfället, eftersom vi inte gör ett skvatt.
Kanske är det lugnet före stormen?

Så lite som vi har gjort idag har nog inte hänt sedan vi börja resa.
Vi åt frulle sen satte vi oss i en solstol och där stannade vi tills att solen gått ner.

Vi träffade två svenskar som bor här under vinterhalvåret, Ronny och Birgitta.
Dom gav oss massor av fina tips så vi tänker faktiskt stanna här i Aonang några dagar längre än vad tänkte.
Vi funderade först på att åka vidare någonstans imorgon annars men det blir ju ändrat nu isåfall.

Efter vi tackat hejdå till svenskarna och ätit kvällsmat så hyrde vi en moppe inför morgondagen. Planen är att åka rundor och kolla på en hel del grejer!
Så förhoppningsvis blir inlägget imorgon roligare!

Annars är allt bra här nere och vi har inte råkat ut för något. Jag hörde att det var en stor krock med turister inblandade i Phuket för några dagar sen med tråkigt slut.
Man får köra otroligt försiktigt på sina ställen.

GLÖM INTE RÖSTA ÄR NI SNÄLLA
http://www.travelmarket.se/sverigesbastareseblogg/rostapaenreseblogg/230/

Dagens spenderade slantar
Mat 142sek
Sprit 28sek
Vatten 8sek
Boende 118sek
Total 296sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
440sek

choklad&banan pannkaka och en tonfisk sandwich

mango shake

en häst kom förbi medans vi hade frulle

här satt vi hela dagen typ

försäljare.. säljer allt från majskolvar till solglasögon, klockor och kläder

den dyraste maträtten vi köpt i asien. 180thb/43sek

varsin shake! lyxigt!

Likes

Comments

Dag 43

Vi komponerade ihop vår egen lilla fruktmix imorse. Det finns flera stånd längst gatorna som säljer frukt i alla färger och smaker.
Påvägen ner mot stranden med vår frukt i påsar så gick vi inom 7Eleven och handlade lite yoghurt.

På något vänster så lyckades vi sno åt oss varsin solstol på stranden. De kostar ju alltid pengar men dom märkte aldrig av oss när vi satte oss ner, vilket dom alltid gör annars.
Vi sa aldrig till om det men lite dåligt samvete när det visade sig att dom som äger solstolarna kommer ut med jämna mellanrum och serverar frukt åt en.

Vattnet här är galet varmt. Det är inte ens svalkande och det känns ständigt som någon står bredvid en och kissar.

Vi lämnade inte stolarna på hela dagen förutom någon enstaka gång när jag sprang bort och köpte lite mat åt oss. (som jag glömde fota)
Vi fick sällskap av världens sötaste hund som var döpt till Ping pong. Inte särskilt oväntat..

När klockan blev runt fyra så gick vi upp mot vårt hotell. Påvägen stannade vi till vid en skylt, där dom hade massage till ett bra pris. En timme och 200thb/47sek pp senare så känner vi oss som nya människor.

Vi gick upp till rummet och duscha av oss all olja och svett innan vi gick mot kvällens restaurang.
Det började smådroppa medans vi gick och uppe i himlen var det kolsvart. Nu hade vi brottom och det förstod vi.

Vi hinner precis in på en restaurang innan det vräker ner från skyn.
Åt västerländskt för första gången i Thailand, man saknar maten bara mer och mer där hemma.

Regnet hade börjat avta när vi gick hem igen, oftast varar det bara korta stunder och det regnar mycket istället för länge.
Kläderna hann bli lite blöta innan vi var framme i rummet, det är typiskt.
Ingenting torkar i denna luftfuktigheten.

GLÖM INTE RÖSTA ÄR NI SNÄLLA
http://www.travelmarket.se/sverigesbastareseblogg/rostapaenreseblogg/230/

Dagens spenderade slantar
Mat 157sek
Nöje 94sek
Vatten 6sek
Boende 118sek
Total 375sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 443sek

en stum thailändare som säljer majskolvar

såå söt!!!!

såå gott!!

regnet "avtog lite" när vi började gå hem.

Likes

Comments

Dag 42

Det har varit en riktigt slappedag för oss. Vi har legat på stranden nästan hela dagen.
Jag har hunnit att läsa ut en bok och snart en till. Pis är klar med första boken av MR Grey.

På eftermiddagen innan solen gick ner så gick vi längst en stig upp i skogen av ren nyfikenhet.
Vägen upp var brant och det var någon som byggt trappsteg och räcke av bambu.
Mellanrummet mellan trappstegen var bredare än självaste trappsteget vilket både såg sjukt fult ut och dessutom rent livsfarligt om man råkar ramla igenom.

Aporna gömde sig bland träden och efter tio minuter kommer vi ut på en annan strand med lite mindre turister. Vi vände direkt tillbaka innan det blev helt mörkt.

Vi har vänt lite på dygnet har vi märkt, omedvetet. Börjat vakna senare och senare och går och lägger oss efter midnatt varje kväll.
Blev fel mat som vanligt på kvällen men annars hände det inte så mycket idag.

GLÖM INTE RÖSTA ÄR NI SNÄLLA
http://www.travelmarket.se/sverigesbastareseblogg/rostapaenreseblogg/230/

Dagens spenderade slantar
Mat 109sek
Vatten 8sek
Boende 118sek
Total 235sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 445sek

I love Sweden

Likes

Comments

Dag 41

Det kändes som första gången man sovit ut på en lång tid efter denna natten. Otroligt bra madrass! Man får njuta de få gånger man verkligen får en bra säng.

Sov halva förmiddagen och beställde inte in vår frulle förens 11. Det var så pass sent på dagen redan och därför valde vi thai mat istället för mackor och sånt.
När vi beställer så är vi noga med att peka på bilderna i menyn och uttala namnen på rätterna så bra vi kan, detta gör vi alltid.

Tjejen/killen/den(vet faktiskt inte. både skäggstubb och bröst) som tog beställningen av oss imorse registrerade uppenbarligen inte vad vi ville ha. Det är lite tråkigt, både för dom men framförallt för oss som får sitta och vänta på rätt måltid.

Första rätterna var helt fel och inte ens i närheten av vad vi beställde.
Den andra rätten var korrekt förutom att det var bläckfisk istället för kyckling(ett mindre misstag.. eller?)
Tredje gången gillt tänkte vi och får in precis vad vi beställt från början. Nu var vi riktigt hungriga.
När vi delar på kycklingen så visar den sig vara rå. Vi är riktigt nära att gå därifrån men ger restaurangen en fjärde chans vilket dom inte är värda imo.

På fjärde försöket så får vi in rätt och väl tillagad mat. Min måltid saknar fortfarande vissa grejer såsom soya och grönsaker men jag orkar verkligen inte dra fler diskussioner.

Det var så komiskt hela grejen så vi inte ens var irriterade. Hur svårt kan det va? Uppfattar dom inte vad vi säger så är det ju extremt viktigt för deras del att försöka bättre.

Bada i smutsigt vatten hela eftermiddagen, och ja. Det är garanterat det äckligaste vattnet hittills.
Vi lämnade inte stranden förens det blev för varmt att ligga där. Det har ändå varit mulet hela dagen till och från.
Magarna kurrade och det var inte så konstigt, klockan visade efter fyra av vår förvåning.

När vi går upp i city igen så stannar vi till och äter varsin pannkaka. Därefter går vi rundor och hotellraggar. Vårt nuvarande boende har ju fullbokat från och med imorgon.
Det är mycket lättare att gå rundor utan ryggsäckarna. Nu har även solen börjat gå ner och det är inte lika svettigt längre.

Nu ska vi äta billig kvällsmat för att hålla oss till budgeten. Vårt snitt har försiktigt ökat men det ska vi försöka ändra på.
ha de gött!

GLÖM INTE RÖSTA ÄR NI SNÄLLA
http://www.travelmarket.se/sverigesbastareseblogg/rostapaenreseblogg/230/

Dagens spenderade slantar
Mat 88sek
Kläder 209sek
Boende 141sek
Total 438sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
450sek

tredje, eller ja. Fjärde gången gilt.

vi pallade lite bananer i Langkawi (Malaysia) som vi haft med oss ända tills nu. aporna här i Aonang fick dom

Likes

Comments

Dag 40

Det blev en evig väntan på busstationen imorse, vi var där en halvtimme innan avgång efter vi ätit frukost på vårt hostel.

Bussen dök aldrig upp när den skulle. Vi vet ju att saker och ting brukar ta en himla tur så vi väntade en halvtimme innan vi frågade receptionisten hur det blir med vår buss.
Hon sa att den snart är här och ber om ursäkt för väntan.

Den lilla frukosten imorse hade inte direkt gjort någon hjälteinsats mot vår hunger så efter ytterligare en timmes väntande sprang jag bort och köpte en nudelrätt som vi delade på.

Hatar att vänta. Speciellt i ett land som detta när ingen kan berätta för en hur lång tid det egentligen ska ta.
Man kan inte direkt gå därifrån för helt plötsligt så har man missat bussen. Hela tiden på spänn.

Det tog över två timmar innan bussen kom. Två långa timmar. Det var en dubbeldäckare och vi satte oss på ovanvåningen. Jag vet inte om vi har åkt en dubbeldäckare förut.

Busschauffören idag var betydligt bättre än gårdagens Formel1 förare. Efter 1.5 timme blir vi avsläppta på Krabi bussterminal.
Terminalen ligger dåligt beläget utanför stan och vi är tvungna att ta en blåbuss ('two row') till något annat ställe, här på terminalen finns det inga boenden ju.

Vi får kolla på en karta och enda namnet vi känner igen här i Krabi är Aonang området, det ska vara backpacker vänligt och utmed havet.
Det tog kanske en halvtimme med blåbussen hit.

Första känslan när vi hoppar av är väldigt positiv. Detta känns som ett bra ställe och inte för mycket charterkänsla som det var i Kamala(Phuket).
Det verkar inte finnas många billiga hostels i just detta området, vi är heller inte sugna på att bo långt från stranden så vi gick kompromissa lite.

Boendet vi hittade var till en smärtgräns av vad vi vill betala för en natt men det var verkligen super fint och fräscht på rummet.
Dessutom ligger det endast några minuter från stranden.
Betalade för två nätter direkt.

När vi kommit ut från vårt rum så bekantar vi oss med området, vi blir bara mer positiva till Aonang. Det finns massvis med restauranger, affärer och barer här. Inte för att vi dricker mycket just nu men ändå. Det ger en bra känsla och jag älskar att det är livat om kvällarna.

Vi äter varsin pannkaka som vi inte klarar att hålla oss ifrån. Sedan tar vi och går ner på stranden, vattnet ser grumligt och skitigt ut. Det blir inget badande idag, vi får se hur det ser ut imorgon.
I slutet av stranden så hoppade apor rundor, det är en skog precis bakom som de förmodligen springer in i om nätterna.

Jag hittar lite ris på marken som förmodligen en annan turist haft att mata de små djuren med.
Jag sätter mig ner på huk och fram kommer en liten apa och börjar tugga på riset.
Pis höll sig på en bits avstånd till läskiga aporna.

När vi beställde in vår kvällsmat så bad Pis få sin mat utan chili och jag ville ha min med. Blev tvärtom.

GLÖM INTE RÖSTA ÄR NI SNÄLLA
http://www.travelmarket.se/sverigesbastareseblogg/rostapaenreseblogg/230/

Dagens spenderade slantar
Mat 106sek
Uttagsavgift 47sek
Boende 141sek
Transport 65sek
Sprit 24sek
Total 383sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien) 450sek

många sätter fast en stol på moppen för de allra minsta barnen

en pad thai medans vi väntar

röd färg till grön karta funkade bättre!

röd är bussterminal
gul är Krabi centrum
och vi tog oss till Aonang en bit därifrån

hela familjen åker moppe

måste köpa..

Aonang beach

lite killar på stan. notera att dom viftar fram oss. hjäälp

Likes

Comments

Dag 39

Nya äventyr idag. Phuket är inte staden att stanna i länge, det har vi sagt förut. Vi checkade ut i vanlig ordning och gick längst de väldigt trafikerade vägarna mot buss terminalen.
Tanten på vårt hostel hade ritat upp en liten karta åt oss som vi följde.

Nu när väskorna hänger på ryggen så är vi betydligt mer uppmärksammade av alla försäljare och taxichafförer som vill tjäna sin dagliga slant.
Man håller blicken rakt fram och går med raska steg. Kolla aldrig dom i ögonen, då börjar dom babbla konstant.

Vi hade ännu inte ätit någon frukost när vi frågade den lilla tjejen bakom disken när nästa buss mot Phang Nga går. Det uttalas Pang Njaa för er som sitter där hemma och försöker säga det.
Nästa buss går om bara tio minuter och vi sa att vi snart var tillbaka. Bort till 7Eleven snabbt för att köpa lite takeaway frukost.
Tillbaka hos tjejen så är det bara någon minut kvar tills bussen går och vi slänger upp de 200thb/47sek det kostar.

Bussen är en minibuss med plats för 16 personer. Till en början så var vi bara 12 och alla hade gott om plats, men det var precis eftersom många hade stora ryggsäckar med sig som tog upp halva bussen.
Längst vägen så plockar vi upp en efter en, tillslut var vi 16 personer i den lilla bussen iallafall, ihoptryckta som i en konservburk.
Väskorna blev ett projekt att flytta rundor men det löste sig.

Chauffören var en liten snorvalp som inte körde försiktigt alls. Han körde otroligt hoppigt och svängde onödigt mycket på ratten, jag är ju väldigt känslig mot sånthär och tänkte precis säga ifrån när killen bakom mig spyr med en stråle som en brandslang. Tur han höll en påse framför sig.

Det tog 1.5 timme tror jag, igenom hela Phuket och över bron till fastlandet tills vi blev avsläppta i Phang Nga.
Detta stället hade inte varit något alls om det inte vore för en viss film som blev inspelad här i närheten.
Detta är alltså enda anledningen varför vi är här, för att besöka James Bond Island.

Såklart är detta en stor turistfälla men vi hade vägarna förbi så därför ska vi självklart kolla in det.
Vi började med att leta boende och hittade ganska snart Phang Nga Guesthouse. Fräscht och bra madrass samt kuddar, wifi och egen toalett med.
Dock fick vi byta rum två gånger för att fläkten i ena rummet var trasig och belysningen i ett annat inte fungerade.

När väskorna befriat våra ryggar så frågade vi rundor hos olika resebyrås och fick fram lite olika priser på turerna som tar oss till själva ön.
Vi fastnade för ett visst erbjudande men det gick inga fler båtar för dagen och vi har tänkt att lämna redan imorgon igen.

Dock så fann vi en kille som kunde ta med oss ut på en tur helt ensamma, alltså utan alla andra turister som annars flockar sig på båten.
Detta var lite dyrare men också vårt enda alternativ om vi inte skulle stanna fler nätter. Det kostade 1500thb/352sek totalt för hela turen som skulle vara 4 timmar.

Klockan två blev vi upphämtade, eller strax efter för vi fick vänta på lite mat som vi tänkte ta med oss under turen.
Longtail båten backar ut från sin plats och vi färdas uppför floden med tät mangroveskog på båda sidorna om oss.

Vattnet är alldeles grumligt och hade vi varit i Australien så hade det garanterat varit krokodiler här i.
Vi följer floden genom skogen och avstånden mellan oss och träden minskar, snart blev det väldigt trångt att ta sig igenom.

Precis när vi börjar mumsa i vår mat som vi köpte på vägen så stannar båten. Kapten är inte förvånad och tar fram en reservdunk med bensin. Det känns som det vore något enklare att ha tankat innan vi lämnade, vi har bara kört några minuter ju.
Strömmen i floden sätter båten på bredden och kapten hinner precis få i backen innan vi brakar in i ett av träden, det är lite bökigt att vända efter det tack vare alla strömmar.

Det tar inte lång tid innan flodmynningen öppnar upp sig till en betydligt bredare sådan och vi sitter där i båten och njuter av att se alla berg och klippor i bakgrunden.

Så var inte riktigt verkligheten men det låter bra. Sanningen är att longtail båten läcker som ett såll, motorns avgasrör saknar ljuddämpare och går rakt upp i luften. Ni kan tänka er decibelnivån. Lite som att kommit hem efter en riktigt jäkla bra utekväll, typ så.
Bergen var fina iallafall.

Ett berg vi passerade var väldigt likt en hund, osäker vilken ras men ni får avgöra själv och kommentera vad ni tror.
Ett annat berg såg precis ut som en krokodil.

Tillslut så kommer vi fram till stället som var själva highlight. James Bond Island, här spelades någon av alla (tjugotal?) filmer in. Jag har själv varit stort Bond fan men det är förlegat som jag vuxet säger. haha

Klart man kände igen klippan, den är ju med i en av favvo filmerna. Vi trodde att kapten skulle släppa av oss på ön men det skulle vi betala extra för. Det blev en hel del diskussioner kring detta då vi redan skulle ha betalt allt i förväg men jag vet inte om det blivit missförstånd eller om dom gjort en liten fuling.
Det gjorde inte hela världen att vi inte fick gå iland, det kostade föresten 100thb/23sek pp men det tyckte vi inte var värt.

Vägen tillbaka gick fort, kapten höll ett bra tempo. Vi stannade till snabbt under ett tillfälle och kollade på gamla målningar från forna dar. Jag har absolut ingen koll på vad det heter och det står helt stopp i huvudet men ni lär fatta när ni ser bilderna.

När vi kommit fram till hamnen så blev vi upphämtade av en minibuss som körde oss tillbaka till centrum.
Vi fortsatte diskutera med ägaren av resebyrån för att försöka reda ut missförståndet och eventuellt få lite pengar tillbaka men den chansen var lika stor som att vinna på bingolotto.
Såhär såg diskussionen ut:
jag: do I need to pay the nationalpark fee?
han: coffee? (och pekar mot 7Eleven)
jag: no, not coffee. nationalpark fee. money.
han: yes, coffee. (han börjar bli irriterad och pekar igen mot 7Eleven)
jag: thx bye

Senare på kvällen så hade många lokalbor tagit sina små rullande kök och styrt dom mot en parkeringsplats där det dagligen sätts upp för en matmarknad.
Vi var fortfarande mätta efter senaste maten och tog endast till ingens förvåning varsin pannkaka.

När vi börjar gå hem mot hostelet så går vi snabbt inom ett ställe där vi bokade bussbiljetter här ifrån imorgon.
Nu när det händer saker hela dagarna så blir det svårt att få ihop inläggen, betydligt lättare när man ligger i en solstol men då finns det ingenting av skriva om ju.. typiskt..

GLÖM INTE RÖSTA ÄR NI SNÄLLA
http://www.travelmarket.se/sverigesbastareseblogg/rostapaenreseblogg/230/

Dagens spenderade slantar
Mat 83sek
Nöje 352sek
Vatten 6sek
Boende 82sek
Transport 47sek
Total 570sek
Dagens snitt (baserat på antal dagar i asien)
460sek

påväg till bussterminalen

en del av vår frukost

kanske dumt att rita med en grön färg..

mopeder dominerar asien

bussen som tar oss till hamnen

ensamma på båten! känns gött

såhär ser mangroveskog ut på nära håll

väldigt god mat!

ser ni hunden?

James Bond Island

krokodilen..

måste föreställa en delfin?

fanns Simpsons på den tiden? detta är helt klart Homer!

Koh Panyee.

tillbaka på fastlandet och matstånden förökar sig på parkeringen

första gången sushi, vad har vi missat?!

två roti banan&choklad som avslutning

Likes

Comments