Hej.

Klockan är 8:31 på en söndagskväll och jag är ganska så all over the place. Har lite över en vecka kvar samt graduation och prom tills jag flyger till Toronto och träffar mamma och pappa och vi far ner till Michigan tillsammans för att se mammas gamla hostfamilj. Vi tar nog en sväng tillbaka till Ottawa före vi flyger hem den 19.7 men jag är ganska säker att jag inte kommer att ha så mycket tid för vänner osv. då, så för tillfället kan man väl säga att jag har en vecka kvar av livet här, som en utbyteselev. Skolan tog slut förra veckan och märkte nyss att jag väl har missat tillfällen att säga hejdå till vissa människor. Inte de allra närmaste, men vissa som jag inte ser på graduation eller prom eller för andra orsaker. Tänkte väl att jag hade mer tid...

Från en utomståendes perspektiv är det väl inte SÅ svårt att lämna allt här - social media gör ju det så mycket lättare att hålla kontakt, och så kan jag ju alltid komma och hälsa på, och vice versa. Men något jag inte tänkte på tidigare då jag såg alla utbyteselever fara hem och göra en så "big deal" av det var det svåraste med att fara, och något jag nu är mitt i; När jag far härifrån och återvänder till mitt liv hemma, lämnar jag inte bara min vardag, mina vänner och alla mina favoritplatser, jag lämnar delvis också människan jag var här. Att vara ensam och i en helt olik kultur med egentligen inget annat än dig själv att hålla fast vid och att bygga helt själv ett liv åt sig utav det okända är helt j-vla svårt, men huvudsakligen så underbart givande och belönande på så många olika sätt. Jag har ändrats - hoppeligen förbättrats - som en person på sätt jag inte visste jag kunde och detta har givit mig en sorts hunger för att helatiden lära mig mera och för att finna sätt at förbättra mig själv eller världen runt mig. Men detta kommer också med en sorts rädsla; jag är rädd att gå tillbaka till livet i Finland och delvis falla tillbaka till "rollen" jag hade tidigare. Jag vill säga att detta inte kommer att hända men din miljö har ju sin inverkan på dig om du så ville eller inte. En sak som många av mina utbyteselev-vänner kan relatera till är också rädslan att dom som väntar på dig där hemma inte förstår "nya dig" men jag försöker att inte tänka på det så mycket, jag är lyckligt lottad med vännerna jag har och innerst inne vet jag att de är ännu också där för mig.

Nog kommer det ju ändå vara så underbart att fara hem. Har väntat att se min familj och vänner i 10 månader, och visst kommer det ju vara kul att berätta åt alla om allt här och mina tankar :-) Har lite för många tankar i huvudet just nu för att skriva ett mer strukturerat och välformulerat inlägg och förstår också varför jag inte uppdaterat bloggen i en stund... Svenska. är. svårt.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

  • 65 Readers

Likes

Comments

Hej! Det här med att skriva har visst varit svårt på sistone. Livet går riktigt bra, fast har haft bihåleinflammation i snart en månad... fick influensa kvällen jag for från Finland efter julen så har varit "smått snuvig" men far tillbaka till läkaren imorgon så det borde fixa sig. Jag orkar inte alltid skriva långa texter här så om ni vill se mer av min vardag är det fritt att följa mig på social media :-)

Hade provvecka och ny period, har nu engelska, business management och musical theater som är alla roliga och enligt mig relativt lätta kurser. Såg en massa bilder från gammeldansen, alla var så fina! Skulle ha smått kanske också viljat vara med... bara lite, har ju prom här sen i juni. Hemma är det ju nu sportlov, vi har också march break om typ 2 veckor, får se vad för planer det blir då. Har nog haft så mycket lediga dagar, dels för all snö har vi haft en massa snow days, och så idag blev skolan stängd pga en gas leak??

Har också planerat smått mammas och pappas resa hit i juli då jag far hem. Har ingen exakt dag men ser ut som att jag far hem runt den 27.7, vi måste vara hemma den 31:sta. Har inte riktigt hunnit sova på sistone, känns som jag alltid har något att göra eller någonstans att vara men det är väl helt bra, sova hinner man i graven! Brukar vara med kompisar, ute och äta, på yoga (låter pretentiöst men super kul speciellt med vänner 5/5 !!!) och så gör man ju läxor också ibland... Talar med nån hemifrån åtminstone 1-2 ggr i veckan, som är riktigt skönt så man inte är helt out of the loop :-)

Detta är kanske smått klychigt att säga men jag är ju en helt annan person än hon som lämnade Finland ett halvt år sen. För en finsk tjej som tror sig vara så social, fördomsfri och liberal av sig att vara i ett så multikulturellt och mångsidigt land som Kanada är ju en riktig eye-opener: jag har lärt mig SÅ mycket nytt om olika kulturer och religioner samt helt enkelt olika perspektiv och tankesätt utan att ens märka det själv. Är nog också tusen gånger mer självsäker och när jag gör misstag så försöker jag lära mig av dem. Det största jag lärt mig här har varit att det ju faktist inte är fast i om hurdan situationen är, bara hur du reagerar till den. (På den? Svenska...) Det mesta är inte alltid dans på rosor men man måste se det positiva, för det finns alltid där oavsett vad som händer.

Borde kanske skriva på min essä nu, vi hörs snart igen!

Emilia

  • 87 Readers

Likes

Comments

Likes

Comments

  • 218 Readers

Likes

Comments

Hej på er!

Länge sedan sist. Mycket har hänt men det slår tomt i huvudet då jag försöker skriva ner allt jag gjort på sistone. Livet rullar på som vanligt, dagarna går i skolan och med vänner. Korissäsongen tog slut och därmed min on-off tid över de senaste 10 åren med sporten jag älskar mest också. Är så tacksam för att fått över huvudtaget spela efter en lång paus, men också för att fått spela med ett så bra lag och så ljuvliga människor.

Halloween kom och gick med spirit week i skolan och fester, tog en sväng till Toronto med en massa utbyteselever, sätter nog bilder från resan men har så många att gör nog ett skilt inlägg för det. Med all stress runt om då alla här nu söker till universitet och college börjar jag också småningom inse vad jag vill göra efter gymnasiet och börjar planera vad skulle vara bäst.

Känner mej plötsligt som en helt annan person än den jag var då jag lämnade Finland nästan 3 månader sen. Att vara utbyteselev är helt sjukt svårt och tungt ibland men det är 1000% värt det då man jämför de bra stunderna till de dåliga. Känner mej så lycklig att ha hittat de vänner jag har i en så kort tid och det är så skönt att kunna lita på människor här.

Om ni har sett "grafen" som visar utbyteselevernas humör och hur det går upp och ner under året, jag har varit i första stadiet av att vara super glad hela tiden jättelänge och tror jag börjar gå in i "andra stadiet" av hemlängtan. Kommer inte hem och gråter hela eftermiddagen men vissa små saker kan ibland påminna om familjen eller något hemma och det är ju inte så kul. Det kommer och går och jag har ju mina vänner att tala med så är inte alls orolig.

Kan helt klart inte skriva på svenska mer, måste lita på google translate mer och mer med varje inlägg. Vill inte veta hur den kommer vara då jag far tillbaka hem haha

Måste nu fara på timme, vi ses :-)

  • 267 Readers

Likes

Comments

Hej! Kommer inte ihåg när jag sist varit så här glad. Livet rullar framåt väldigt bra, dagarna går i skolan och koristräningar eller med vänner. Sitter i bussen påväg hem från säsongens första spel, som vi vann. Det har faktist hunnit gå hela 4 år sen jag sist spelade på denna nivå så trodde att jag skulle vara helt rostig men spelet rullar helt som de gjorde förut. Kanske all tid spenderad på handbollen efter jag slutade paid off :-) Leticias födis var på torsda så vi hade en stor sleepover. Hade ingen skola förra fredagen pga Carp Fair här nära, vart vi for med en massa vänner. Jätte kul med långt veckoslut, skönt att få tänka på annat än skola och träning för en gångs skull hehe

Saknar inte hem på samma sätt som förut då jag inte har en massa tid att tänka på det och jag börjar "ha" det liv jag vill ha här om ni alls förstår vad jag menar. Har nu varit här en månad och känner mej så lycklig att ha hittat så bra människor som vänner och känner mej redan mycket självsäkrare och annars bara mer som mej själv. Typ alla mina vänner här är lokala så brukar facetima med nån av mina vänner på utbyte nån gång i veckan.

Bokade igår resa till Toronto med utbytes"kontoret" och är ganska säkert på väg till Brasilien med familjen till julen, så försöker lära mej så mycket portugisiska som möjligt före, får se 😊

Som sagt mycket saker på g, vi hörs snart igen!

Likes

Comments

Hej! Just nu är klockan 20:38 och jag är ensam hemma, sitter i vårt basement med hunden och Netflix eftersom en ganska stor storm är på kommande (hörde om möjlig tornado) och detta är typ safest place in the house. Försöker kanske smått också distrahera mig själv från att bli för freaked out haha.

Har haft det jättekul de senaste dagarna. Skolan rullar framåt riktigt bra, valde bra och passliga kurser och börjar småningom hitta nära vänner. En positiv överraskning i skolan har varit att typ ingen, lärarna också, verkar märka att jag är utländsk före jag själv säger om det. Får höra att jag inte har en aksent dagligen, som är såklart kul men känns också konstigt för människor aldrig märker att jag är utbytare och därför inte typ bryr sig för till dem är man just another white girl haha, visst är mitt liv svårt?

Igår kväll for vi med flickgänget och tittade på en skräckfilm, Don't Breathe. Tyckte inte den var alls lika skrämmande som t.ex. The Conjuring 2:an som jag såg ett par månader sen men vi alla tyckte att de som gjort filmen kanske skulle behöva lite mental vård hehe, messed up stuff. Övernattade med ett par vänner hos Lucy och på morgonen for vi till Bayshore, ett mall här nära. Köpte en massa saker, bl.a. ett par byxor som jag typ grät över för jag trodde att jag inte kunde köpa pga högt pris tills jag märkte att de var på rea... Anyways hade så kul, saknaden hem osv lättar sååå mycket då man inte har tid att tänka på saken för mycket. Hade basketball tryouts på torsdag och har ännu på måndag. Kändes konstigt att spela igen efter 4 års paus men kändes ändå bättre än jag trodde det skulle. Får se hur det går, brukar vara ganska självkritisk :-)

Men ja livet är helt bra och kommer småningom in i en daglig rytm med skola och allt annat, mår bra!

Vi hörs

Emilia

  • 657 Readers

Likes

Comments

Hej! Som ni märker skriver jag på svenska. Har inga problem med engelskan men känns bara mer jag att skriva på svenska och märker nu att min svenska börjar smått tappa sin form, så kommer troligen skriva såhär from now on. Är som sagt vid liv, har nu varit här nästan 2 veckor och det har varit så kul men såklart också så otroligt tungt. Det är inget fel på familjen eller platsen men kunde bara inte veta i förväg att hemlängtan skulle vara så hård. När man är i en helt ny plats helt ensam och talar ett annat språk än man brukar, börjar man förståerligt lätt sakna sitt hem och det "lätta" livet. Har säkert aldrig gråtit så mycket på en vecka som jag gjorde första veckan, tårarna rann av dom konstigaste orsakerna haha. Har väl haft för mycket tid för att tänka nu när skolan inte ännu har börjat. Håller nästan varje dag åtminstone lite kontakt med m&p, som känns skönt och får saknaden att lätta smått.

I de nästan två veckorna jag varit här har jag hunnit göra en massa saker, har varit och shoppa, träffat en massa nya människor, varit sjuk, lärt mej portugisiska, fått nya vänner m.m. Känns lustigt hur jag har så mycket att berätta om på bloggen men kan inte hitta orden för att göra det. Kanske det är min svenska som som sagt börjar bli smått rostig. Dagarna här känns super långa (dock inte på ett dåligt sätt) och jag är alltid jättetrött både fysiskt och psykiskt ren ganska tidigt på kvällen. Svåraste delen var att förstå det att jag faktist kommer vara här, helt ensam, i ett år. Såklart inte egentligen ensam, men utan någon hemifrån, vän eller familjemedlem. Tror nog det lättar då skolan börjar. Vet inte hur ofta jag skriver hit i framtiden men ska försöka hinna åtminstone 1 gång i veckan. 

Klockan är nu 20.56 och efter en hel dag på stranden idag ska jag till skolan imorgon. Ögonen vill inte riktigt hållas öppna, så jag ska ta och gå i säng asap. Inga bilder idag, orkar inte börja såsa med collage osv. Hälsar till vänner och familj där hemma, sköt om er :-)

Mvh, Emilia

Likes

Comments