Vardagligt

I lördags hade jag verkligen mysigaste dagen. Det började med att jag och ett gäng fina poddlyssnare var på Afternoon Tea tillsammans med Ida och Sofie från Ångestpodden! Vi satt i tesalongen på Svensk Tenn här i Stockholm och allt var bara så himla mysigt! Det var verkligen superkul att få träffa Ida och Sofie, dom båda är verkligen så otroligt inspiererande, vackra och kloka. De andra poddlyssnarna var också så himla fina allihop! Kommer kunna leva på den dagen länge.

Efter den mysiga stunden på Svenskt Tenn mötte jag upp Lollo för en liten fika, följt av tacokväll framför en serie tillsammans med min mamma.

Lördagen slutade inte riktigt lika kul då jag under natten till söndagen åkte på en förjävlig förkylning blandat med en förstörd hals och migrän. Så sedan dess har jag bara legat inne och försökt kurera mig så gott jag kunnat. Har bara denna och nästa vecka kvar på jobbet innan jag får en veckas semester, så jag vill ju kunna vara på jobbet och prestera där. Speciellt med tanke på att det finns mycket att göra och jag avskyr att vara den som ställer till det för mina kollegor. Men men, vad ska man göra? Nu gäller det bara att försöka bli frisk så fort som möjligt!

Hoppas allt är bra med er, kram

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Psykisk ohälsa

Vet ni vad? Jag är trött, så jävla trött. Trött på att behöva känna som jag gör, trött på att behöva skriva det här och trött på att läsa liknande inlägg på bloggar, facebook och instagram. För saker som denna ska inte behöva skrivas och pratas om - för alla borde få kunna må bra i sin egna kropp, oavsett.

Det enda jag känner, förutom att jag är så jävla trött på det här, är att jag inte orkar bry mig något mer. För jag vill inte ha ångest över min kropp något mer. Jag vill inte känna att jag behöver skyla eller dölja min kropp pga osäkerhet. Så vet ni vad jag tänker göra? Jag tänker sluta med det. Från och med nu tänker jag acceptera min kropp och vara glad över att den gör det den ska. Den tar mig dit jag vill, tillåter mig att känna både fantastiskt fina och hemska saker och den fungerar utmärkt, precis som den ska.

Så nu tänker jag sluta se ner och hata på min kropp och försöka älska den istället. Det kanske inte blir lätt, men jag ska försöka i alla fall. Och det önskar jag att ni andra också gör, försök älska era kroppar. Hatet tar oss ingenstans, men det gör kärleken.

Likes

Comments