Jag håller i gång med springandet och har ökat på distansen en del. Jag har faktiskt till och med tagit mig runt en runda på 2 mil vilket kändes riktigt bra att klara av. Jag sprang dessutom rundan om 2 mil på under 6min/km och knät höll i princip hela vägen. Utöver den rundan har jag sprungit några på 1,5 mil vilket också dem känts bra, senast i lördags.

På söndag ska jag springa ett seedingslopp vilket kommer bestämma min startgrupp på Göteborgsvarvet i maj. Varvet på söndag på 1 mil och banan man springer inne i Göteborg ska vara platt och fin för att kunna få till riktigt bra tider. Jag tror dock det är mestadels asfalt vilket gör att jag nog inte kommer våga köra fullt ut för att inte riskera att skada mig. Jag sprang 8,5km på bara asfalt i måndags och kände nästan ingenting i knät men det kändes istället ordentligt i resten av benet om jag höll för högt tempo. Vet inte om det kanske var i benhinnorna jag fick lite känningar, oavsett en annorlunda smärta i form av att det typ sved rejält fast inne i benet. Vissa stunder kändes det som en blixt som gick genom benet men trappade jag ner på farten så höll det sig borta. Så jag får nog försöka ta det lite lugnt på söndag och se lite längre än näsan räcker 😊

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Som jag nämnt innan är det väldigt öppet i stallet och det blåser därmed en hel del. Malte har hittills haft sitt ha i hagen på backen eller i en tunna. Ligger det på backen blåser det lätt bort. Nu är ju Maltes som han är så de där med tunna var ju bara att glömma att här skulle ligga kvar i den. Desamma gällde bildäck och pall med pallkragar. Den senare varianten trodde man ju ändå skulle fungera, men icke. Nä jag kom till hagen på eftermiddagen stod pallen i mitten av hagen mot stora gnagmärken och pallkragarna bredvid även dör med duktiga bitmärken efter Maltes tänder.

Så jag fick helt enkelt tänka om. Pallkragar la jag ner direkt det kändes livsfarligt med tanke på hur han behandlade dem. Murbruksbalja kändes mest safe men jag behövde nåt dom höll den på lats. Så jag monterade helt enkelt fast en 90L Murbruksbalja och en på 65L på en pall. Vatten i den ena och hö i den andra.

Har funkat en dag så här långt iaf så verkar ju lovande. Fick dock smörja in kanterna på pallen med tjära så han skulle låta bli att bita sönder den, men de var ju minsta jobbet i den här historien.

Likes

Comments

För dem som hängt med ett tag här kanske minns att jag, efter operationen, räknade alla ridpass som gick vägen utan kick eller smärtreaktion. Jag lät rubriken heta YES 1, YES 2 osv. Så nu kör vi version 2.0 och idag gjorde vi första passet som gladeligen blev YES 2.1.

Vi hade ju ett minst sagt galet pass igår där Maltes flippa ur totalt flera gånger. Själva passet blev långt men med mycket skritt mellan gångerna för att skulle coola ner sig. Idag när jag hade planerat att sitta upp utrustade jag Maltes med en extra nödbroms i form av bomull i öronen 😊 Bomull i öronen i kombination att han fick pysa ut överskottsenergi igår gav mig en lugn och trött Maltes idag vilket var en stor fördel inför vad som komma skulle.

Jag började med att skritta honom för hand i 10 min för att sedan låta honom skritta ytterligare nästan 5 min på lina. Efter detta fick han sedan jogga med en del övergångar innan han galopperade snällt åt båda hållen. Efter drygt 30 min totalt var vi redo för uppsittning. Annika tog Maltes i lina och jag hoppade upp.

Väl uppe fick han massa klappar och beröm och sedan skrittade vi iväg. Jag kände att han spände sig i början, sköt lite rygg och taktade lite men höll sig ändå okej. Vi skrittade en stund, jag testade lite start och stopp vilket funkade fint. Annika släppte linan efter en stund och jag testade att trava några varv på volten innan jag avslutade och hoppade av och Maltes fick sin godis.

Just skritten är svårast och han kommer snabbare till avslappning om han får jogga lite. Därför valde jag att trava några varv för att sedan igen låta honom skritta på långa tyglar. Själva traven var väl ingen höjdare kanske men han skrittade väldigt avslappnat och fint efteråt vilket faktiskt var syftet med traven från första början.

Nu ska vi inte ropa hej än. Det här är inte första gången det går bra pass 1 och blir katastrof pass 2. Men självklart är det betydligt mer positivt med en sån här bra start än hur de hade kunnat sluta.

Jag känner mig ändå glad och positiv efter dagens minuterar i sadeln. Men jag försöker vara realistisk och plocka ner mig själv från dem rosa molnen med vetskapen om att det kanske inte håller ens ett pass till. Vi får ta dag för dag och se vart vi kommer helt enkelt. Oavsett dagens positiva pass en seger i sig det får man inte glömma bort 😀

Likes

Comments

Idag är det dags att sitta upp. Maltes var helt sprittsprångandes galen igår på lina. Det var rena rodeohästen i andra sidan longeringslinan. Är han lika galen idag på lina innan så hoppar jag inte upp, det känns bara onödigt. Förhoppningsvis har han tagit sitt förnuft till fånga och kommer hålla hovarna på jorden idag och då testar jag att sitta upp så får vi se vad som händer helt enkelt!

Likes

Comments

Maltes har promenerats i 4 dagar efter klinikbesöket. Igår fick han som avslut på promenaden jogga ett par minuter på lina. Hela "passet" gick han med sadeln på för att vänja in sig och det var inga problem, även om han mest skrittade de 50 minuterna vi var igång.

I dag ska han få göra ett mer ordentligt pass på lina med sadel på i samtliga gångarter för att sedan på måndag kväll testa att sitta upp och se hur han reagerar. Annika i stallet har lovat att vara med och hjälpa mig. Hade inte känts helt 100 att vara själv första gången, man vet ju aldrig.

Likes

Comments

Maltes är promenerad i 45 minuter och fick sedan lite LED ljusbehandling av snälla Annika i stallet samt lite stretching och avslappning vilket uppskattades av Maltes. Jag fick dock avvika för när jag stod och höll i honom ville han bara leka så jag mockade medans Annika grejade och då gick det mycket bättre när han kunde koncentrera sig på henne lite mer :)

Efteråt fick Maltes knapra hösilage i boxen och lufta pälsen lite medans jag och Terence fixade det sista i stallet med hösilagepåsar, kraftfoder och iordningställande av allt i hagen till i morgon.

En fin fredagskväll som nu avslutas hemma i lägenheten med ett glas vin och pulled pork i ungen, inte helt fel på en lång arbetsvecka.


Likes

Comments

Jag är glad över solen men gisses vad det blåser! Stallet Maltes bor i ligger dessutom väldigt öppet så förblöder det om möjligt ännu mer.

Med anledning av solen så trotsade vi blåsten och promenerade utomhus idag. Maltes var såklart på tårna men med luva på och lite bomull i öronen så gick det fint. Försökte passa på att ta lite bilder i solnedgången men Maltes var lite högt och lågt hela tiden så resultatet blev väl sådär 😊

Bjuder ändå på en drös med bilder som trots allt ändå blev okej! 😊

Likes

Comments

Då sitter jag äntligen i köket efter en heldag på språng. Vi åkte 0530 från lägenheten och jag har bara varit hem om som snabbas för att hämta lite saker i eftermiddags innan jag åkte iväg igen för att komma hem nu för 15 minuter sedan ungefär.

Allt har gått bra och Maltes har skött sig som den stjärna han är som vanligt, precis som underbara Karro som var med oss även denna gång <3

Dagen började med att Maltes hade en tid kl. 08.00 hos en kiropraktor / osteopat, låt oss kalla honom M, på Husaby hästklinik där han blivit behandlad de senaste åren. M kom och mötte oss med ett leende och en suck där han i utandningen sa - "Det var igen liten journal att läsa igenom" som ursäkt till att han var lite sen. Maltes fick gå in i ett behandlingsrum och blev genomsökt av vana händer som kände efter samband och triggerpunkter. M började med att koncentrera sig på Maltes bäckenparti. Han lyfte ena bakbenet och började rotera det i diverse riktningar, i början såg det stelt ut men allt eftersom började det röra sig mer och mer i Maltes kropp allt eftersom det släppte. M var inte riktigt nöjd utan tog även hjälp av ett instrument kallat Schockwawe för att släppa på spänningarna i bäckenet för att senasre även gå vidare till ryggen och i ena frambenet. M fortsatte att lossa låsningar i Maltes kropp och hade sedan kommit fram till en sammanfattning. Enligt honom stannade det inte kring bäckenet och ruggen utan det fanns också en koppling till vänster framben.

Efter besöket hos M hade vi ett besök hos veterinären inbokat. M pratade ihop sig med veterinären som sedan tog emot oss. Vänster framben är ju där allting började egentligen sommaren 2015 då Maltes slog sig själv och fick en "senvarning" på djupaböjsenans förstärkningsband. För att vara på en säkra sidan och eftersom flera saker nu pekade på vänster fram rakade man helt enkelt hela benet från knät och nedåt och ultraljudade allt. Allt såg i princip fint ut, det man kunde se var att det kanske var aningens lite för lite ledvätska kring karpalsenskidan där man anade ett bråck vid hans andra senvarning sensommaren 2016. Man kan ana en lite förtjockning, inte ärrvävnad i sig men en liten förtjockning som kan leda till en liten minskad rörlighet vilket kan uppfattas av M.

Maltes fick springa upp för veterinären, vänster framben böjdes ordentligt, allt u.a., han fick sedan visa upp sig på lina på stor och liten volt i båda varven även där u.a. En liten anmärkning på att han fortfarande inte är lika stark i sitt vänstra bakben som sitt högra men ingen hälta. Man gick sedan vidare med en liten specialutrustning i form av instrument på kroppen som mätte hans belastning av kroppen under rörelse. Utrustningen är till för att uppfatta skillnader i hur hästen belastar sin kropp. Maltes fick en kamera på rumpan, sensor på benet och på huvudet och fick sedan springa upp igen.

Utrustningen visade att Maltes inte snedbelastade något och var 100 % rak i rörelse vilket var roligt att få se. Detta skedde ju efter M hade behandlat honom och så här i efterhand hade det så klart varit intressant att se om han hade fått samma resultat innan som efter men det är alltid lätt att vara efterklok.

För att inte missa något bad jag även om att få träffa klinikens hovslagare om ett utlåtande kring hovvinklar och skoningen på Maltes. Hovslagaren tyckte generellt skoningen var bra och i fin balans. Han hade dock ett par rekommendationer som han skickade med mig som en hälsning till min befintliga hovslagare, mer än så behövdes inte enligt honom vilket kändes väldigt skönt.

Så planen det närmsta är nu att se vad behandlingen av låsningar och spänningarna i Maltes kropp bidragit med. Maltes ska nu skrittas för hand upp till 1 h om dagen i 4 dagar innan han får börja jobba på lina igen som vanligt. Efter 5 dagar får jag sedan testa att sitta upp för att se hur det känns. Känns det bra ska jag sitta på honom korta stunder max varannan dag. Det kanske inte kommer vara perfekt direkt men man får ha lite tålamod för behandlingen slutar inte här utan den kommer bli mer långsiktig arbete.

Vi har bokat in ett besök om 14 dagar där Maltes ska få schockwawe igen på samma ställen som idag sedan är han inbokad till ett återbesök hos M igen den 11/4 där han ska genomgå samma behandling som idag samt få ytterligare schockwawe behandling. Samma dag har jag även en veterinärtid innan där jag ska visa honom riden för veterinären bland annat för att se status och kunna bedöma hur vi ska gå vidare.

Man är lite lätt omtumlad (läs känner mig körd i en torktumlare på högsta intensitet) efter en sån här dag men när allt kommer omkring så finns det ju faktiskt hopp om att vi ska lyckas ta oss ur detta trots allt. Det känns hoppfullt även om jag inte vågar hoppas fullt ut ännu så känns det ändå hoppfullt och inom några dagar ska jag få testa sitta upp igen på min älskade häst <3


Dagen till ära var det helt proppfullt på kliniken kändes det som och jag räknade till hela 12 hästtransporter på parkeringen, det blåste hal storm ute men Maltes gick utan tvekan raka vägen in i släpet och stod sedan helt stilla så jag kunde stänga bommen på första försöket denna gång. Guldstjärna!


Likes

Comments

Än så länge är vi inte så mycket klokare än när vi kom men alla försöker i alla fall med alla halmstrån vi kan finna. Maltes har bland annat fått springa med mätutrustning som mäter hur han belastar sin kropp när han springer, fräckt! Han har även blivit behandlad med schock wawe och varit inne på ultraljud igen.

Nu väntar vi på veterinären för hennes samlade bild av allt samt att jag även bett att få träffa klinikens hovslagare för att få ett utlåtande på hans hovar och dess vinklar.

Fortsättning följer..

Likes

Comments

Jag var inte riktigt haft orken att skriva så mycket om Maltes det senaste, väntan är tung och den gräver ett hål i mig djupare för varje dag. Det värsta är att jag inte vet om jag kommer bli så mycket klokare av besöket i morgon heller. Ovissheten
är det värsta av allt, en så pass hård ovisshet också i form av kommer han någonsin kunna bli bra. Inte en ovisshet över hur lång tid det kommer ta för honom att bli bra utan en ovisshet över OM han någonsin kommer bli bra. Ingen vet vad problemet är bara att något inte är som det ska.

Jag longerar honom i ridhuset, jobbar honom över bommar, gör tusentals övergångar och promenerar dag ut och dag in. Jag undrar hur många steg jag gått bredvid denna häst under snart 2 års tid. Om jag bara visste att han skulle bli bra, hade jag kunnat promenera i 2 år till, om jag bara visste.

Jag mår uppriktigt sagt illa, men jag biter ihop och ser till att ta mig igenom även detta klinikbesök. Glad över att Karro är med mig och att jag slipper åka själv ❤️

Jag hoppas jag kommer få sitta på din rygg igen älskade häst ❤️

Likes

Comments