Header

I helgen när jag var hemma i Trollhättan hann jag med en långpromenad med Rizzla. Solen sken och det var så fantastisk vackert att gå längs vattnet, Rizzla fick springa fritt en liten stund och passade då även på att bada. Hennes päls är så fin nu tillsammans med alla höstfärger. Vet dock inte om man kan kalla detta höst längre.... De senaste dagarna har det visat minusgrader och oavsett om jag ligger i sängen under täcket med filtar runt mig så fryser jag. Kommer ihåg när jag bodde i Australien och det var 12 grader där en morgon och DET tyckte jag var så kallt haha, det var inte värre än att man fick ta på sig jeans istället för shorts.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Jag studerar Turismprogrammet på Karlstad universitet för er som inte vet det sen tidigare. När man berättar att man pluggar turism undrar många om det är för att jag vill bli reseledare. Svaret är nej. Självklart kan man bli reseledare efter denna utbildningen, men det är inte mitt mål i första hand.. Det jag pluggar är Turismvetenskap, vilket täcker den teoretiska delen inom turism. Turismprogrammet beskrivs enligt Karlstads universitets hemsida såhär: "Turismprogrammet har en tydlig inriktning mot samhällsplanering och kommunikation. Utbildningen fokuserar på viktiga frågor som: Hur kan vi planera och kommunicera hållbara resmål och företag? Hur kan vi utveckla och anpassa turismen och samtidigt ta hänsyn till miljö, besökare och de människor som bor på platsen? Hur kan resmål marknadsföras och kommuniceras genom nya medier och med ny teknik? Turismprogrammet ger dig förutsättningar för en karriär inom turism bland annat genom kurser i samhällsplanering, kommunikation och nya medier, marknadsföring och projektledning."

Jag har nu studerat i snart tre månader och har bland annat läst kurserna Turism och samhällsutveckling, Natur- och kulturturism och håller just nu på med Planering och hållbar turism. So far, so good skulle jag säga om utbildningen. Trivs väldigt bra i min klass vilket underlättar en del de dagar då skolan inte känns lika intressant. Det jag ser mest fram emot är vår fria termin som sker under sista året, då kommer jag förhoppningsvis få möjligheten att studera utomlands!

Likes

Comments

Varje gång jag handlar mat försöker jag planera så det ska räcka i två veckor. Denna planering fungerade väldigt bra för mig i Australien när jag hade ont om pengar, så tänkte att det även skulle passa utmärkt nu här hemma i Sverige som student. För er som inte redan vet så är jag lakto-ovo vegetarian vilket innebär att jag inte äter varken kött eller fisk men fortfarande mejeriprodukter och ägg. Sen lite över en månad tillbaka har jag börjat tänka mer på min konst och försöker undvika allt onödigt socker på vardagarna för att kunna koncentrera mig bättre i skolan. Är så stolt över mig själv då jag verkligen lyckats hålla mig borta från allt onyttigt på vardagarna. På helgerna är jag inte lika strikt, då äter jag de jag är sugen på men inte i överdrivna mängder som jag kunnat göra tidigare. Mår väldigt bra på hur min kost ser ut idag och här nedan ser ni vad som brukar finnas med på min inköpslista. Har några varor som alltid finns med på min lista så som ägg, sojabönor, oliver och broccoli. Men gillar även att testa nytt, denna gång fick det bli en ny libanesisk hummus och en röd quinoa mix. Allt det jag köpte gick på 500kr, räcker som sagt i två veckor med undantag att jag eventuellt behöver köpa mer kvarg och frukt.

Likes

Comments

Ungefär en gång i månaden har jag varit hemma och hälsat på i Trollhättan. Det brukar vara de helgerna det händer något speciellt på. Nu i helgen var jag hemma för att gå på namngivelse för Eddie. En av mina bästa vänner Sandra fick barn i somras och nu var det dags för en namngivelse för lilla Eddie Larsson.

Det blev en väldigt lyckad dag och kväll ute i Sjuntorp. Både Jennifer och Emelie var också där med deras barn. Vi minglade först runt en stund innan det var dags för mat och sedan tårt-och kakbuffé. Sandra och Sakarias hade fixat så fint och allt var verkligen jättegott! Senare blev det presentöppning och det var roligt att se alla fina presenter Eddie fick. Jag hade beställt en tavla av Franca som var målad speciellt till Eddie med en liten elefant som svävar i luften med ballonger runt sig.

Efter hjälptes vi åt med städningen och jag passade även på att få lite egentid med Eddie så att Sandra och Sakarias kunde slappna av en liten stund. Finns ju faktiskt inget mysigare än att gå runt med han i vagnen, sjunga disneylåtar och bara mötas av två stora ögon som stirrar på en och förmodligen undrar vad jag håller på med.

Efter vi åkt från lokalen som namngivelsen varit i så var vi några som drog vidare hem till Sandra och Sakarias hus där vi bara satt och prata och tog några glas vin. Så himla mysig och fin dag, tack mina vänner för att jag fick vara med och dela den med er!

Medans jag ändå var hemma passade jag på att fira pappsen, umgås med släkten i Mellerud och självklart träffa fler vänner. Det blir aldrig en minut över att ta det lugnt på när man bara är hemma en helg, för man vill hinna med så mycket som möjligt. Men lite avkoppling efter allt tentaplugg blev det allt då bästa mamma bjöd mig på massage.

Nästa gång jag kommer hem till Trollhättan blir först till jul, men med tanke på att jag snart får nycklarna till min egen lägenhet så finns ju nu även möjligheten för mina vänner att komma hit en helg också, så jag får visa upp fina Karlstad som jag trivs så bra i.

Likes

Comments

Efter jag kom hem från Thailand i Januari var det en tid där jag inte alls mådde speciellt bra. Det var dålig sömn blandat med ångest och nedstämdhet. Jag kunde inte förstå vad som pågick. Det var som om jag helt plötsligt stod utanför min egen kropp och såg på mig själv. Det tog sin tid men idag inser jag att jag aldrig bearbetade olyckan som skedde i Thailand. När jag väl visste vad det var så kände jag mig på något sätt lugn. Samtidigt var jag arg att jag inte fick den hjälp jag behövde de gånger jag besökte läkare och berättade vad som hade hänt och hur jag mådde. Jag fick helt enkelt ta mig ur den skiten på egen hand och med hjälp av min fantastiska familj och mina vänner så mådde jag bättre för var dag som gick och där någonstans så fann jag mig själv igen.

Enligt läkaren så var det inte lämpligt för mig att dra utomlands på nytt, mest för att vi skulle se hur min nya medicinering fungerade. Därför vore det bäst att jag stannade kvar i Sverige året ut. Jag som fortfarande var lite kvar i min bubbla fick helt enkelt tänka om. Jag flyttade in hos mamma och skaffade mig ett jobb som jag trivdes väldigt bra på men kände ändå att detta inte var en vardag som jag var helt nöjd med. Så slog tanken mig att jag länge funderat på att börja studera. Jag letade upp några utbildningar jag tyckte var intressanta och mitt första val blev turismprogrammet i Karlstad.

Så en morgon i Juli när jag jobbar så skriver Malin att de första antagningsbeskeden har släppts. Jag har ingen möjlighet att kolla så jag ger Malin mitt lösenord och ber henne logga in. Hon ringer upp mig några minuter senare och berättar att jag kommit in på mitt första val i Karlstad. Jag minns att jag nästan skrek av lycka då jag faktiskt inte trodde jag skulle komma in då mina betyg från gymnasiet inte är de bästa. Så på bara några minuter beslutade jag mig för att tacka ja och drygt en månad senare gick flyttlasset till Karlstad.

Har nu studerat i Karlstad i snart tre månader och detta är helt klart de bästa beslutet jag kunde ta. Jag trivs så oerhört bra i denna vackra stad där jag får studera något som jag verkligen brinner för och genom det fått möjlighet att träffa så många underbara nya vänner. Har under denna tid bott hemma hos Malin och Oliwer i deras hus i Skoghall, dom har verkligen ställt upp mycket för mig och det är jag så tacksam för. Men nu i början av december ska jag få nycklarna till min alldeles egna lägenhet inne i Karlstad.

Jag har länge funderat på att börja blogga igen. Mest för min egen skull då jag tycker det är kul att kunna kolla tillbaka och läsa om allt man varit med om, men även så att familj och vänner kan följa min vardag här i Karlstad. Kommer blogga om mitt vardagsliv som student i Karlstad, men kommer även dela med mig av lite smått och gott så som vegetariska recept, smink, och med all säkerhet en hel del netflix-tips och Disney citat. Välkomna tillbaka till min blogg med ett nytt och lite personligare namn. 

- www.nouw.com/burmansanna

Likes

Comments

19 januari landade jag på svensk mark. Efter 16 månader på resande fot var det dags att komma hem och landa lite i vardagslivet. Tanken från början var inte att jag skulle hem så "tidigt" men man vet aldrig vad som händer och var livet tar en och just för stunden kände jag att jag var tvungen att komma hem för att hitta en stabilitet och ett välmående som tyvärr inte hade funnits där den senaste tiden. Hur mycket vi än försöker planera och styra våra liv och vår framtid så går tyvärr inte alltid detta. Ibland måste vi stanna upp, andas in nuet och verkligen känna efter vad vi behöver och kanske inte vad vi vill. Så nu har jag landat och varit hemma i en månad och fått känna in Sverige igen på nytt. Tänka om, andas och fokusera på nya mål och drömmar. För även om vi kanske inte ska försöka styra allt i våra liv så är det så viktigt att alltid blicka framåt.

Jag har med mig så mycket från dessa 16 månader. Erfarenheter utan dess like, fantastiska minnen men framförallt så mycket nya kontakter och vänner för livet. Jag skulle verkligen rekommendera alla att någon gång bara våga ge sig ut och prova något nytt om de så gäller två veckor eller 16 månader. Det värsta som kan hända är att det inte känns rätt men då är det bara att åka hem igen. Man måste våga chansa och drömma lite, för det ger dig så mycket tillbaka.

Nu är det Trollhättan som gäller för min del fram till höst och sedan förhoppningsvis börja studera. Men som sagt man vet aldrig, vad som helst kan hända men jag tänkte att bloggen ändå ska få sig ett nytt utseende och följa med i min vardag även här hemma i Sverige.

Likes

Comments

15 månader har vi varit utan varandra men nu så äntligen är vi tillsammans igen i Thailand. Det var så pirrigt och nervöst att sitta och vänta på att taxin skulle komma och ögonen fylldes av glädjetårar när jag såg henne stiga ur bilen och gå mot mig. Så nu har min mamma varit här i nästan två veckor. Jag lyckades få tre lediga dagar tillsammans med henne under tiden hon varit här sen har hon även varit med på båten två dagar och vi har tagit oss en sväng nere vid Ao Nang nästan varje kväll tillsammans. Ska bli så oerhört tråkigt att säga hejdå redan imorgon, jag önskar så hon hade kunnat stanna längre hos mig. Det har varit så skönt att ha mamma här igen speciellt över jul. Känner redan att jag saknar henne fast hon fortfarande är här men som tur är dröjer det bara några månader innan vi ses igen.

Likes

Comments

Mycket har hänt sedan jag skrev inlägget om Raya Divers. Jag har mått dåligt och jag har mått bra. Jag har gråtit, skrattat,och känt mig både svag och stark på samma gång. Tanken var ju att jag skulle jobba som snorkling guide för Raya Divers under denna säsongen men riktigt så blev det inte. Min största dröm har länge varit att få ta dykcertifikat och när jag började jobba hos Raya Divers så kände jag att detta var ett perfekt tillfälle att äntligen få ta det. Men med tanke på att jag har Epilepsi sen flera år tillbaka så var jag tvungen att besöka en läkare innan jag skulle påbörja min kurs. Jag har endast haft ett stort epilepsi anfall senaste fyra åren så han sa att det var lugnt så jag fick klartecken att åka med till poolen på söndagen och påbörja första dagen av kursen. Det kändes bra och trots att det var en lång dag och jag var väldigt trött efter så kände jag mig otroligt spänd för att åka ut på havet nästa dag och göra mina första riktiga dyk i Thailand. Båten gick ut till Bida Nok och det var dags att hoppa i havet med all utrustning och träna några tekniker innan vi gick ner 8 meter under vattnet. Till en början kändes det bara ovant men sen njöt jag bara och allt kändes bra och det kändes som om jag plötsligt var i en helt annan värld!

När vi kom upp på båten igen var jag väldigt trött men samtidigt eld och lågor över vad jag precis upplevt och jag var mer än redo att hoppa i vattnet igen. Vid andra stoppet skulle vi inte träna så mycket tekniker vid ytan utan direkt gå ner och träna lite under vattnet, när vi är 6 meter under vattnet ska jag ta mig upp med en viss teknik men känner genast att något är fel. Jag hinner signalera till min instruktör att något inte står rätt till och sekunden senare börjar hela min mask skaka och jag inser precis innan jag förlorar medvetandet att jag får ett epilepsi anfall 6 meter under vattnet.

Jag minns fortfarande inte så mycket vad som hände men min instruktör lyckas få upp mig till ytan. Jag minns att jag ligger på rygg, kroppen känns bortdomnad och jag är inte medveten om var jag är och någonstans hör jag bara någon skrika att jag måste andas. Vi lyckas få tillbaka mig till båten men när jag kommer upp krampar fortfarande min kropp och jag känner hur allt runt om mig går i slow motion och att mitt huvud känns tungt. Jag har haft epilepsi anfall tidigare men aldrig på denna nivån. I nästa sekund börjar tårarna rinna för det är då jag inser allvaret men också att jag aldrig mer kommer få dyka igen.

Alla på båten såg till så jag mådde bra tills de vi kom iland igen. Kroppen och speciellt nacken och ryggen värkte då de hade slagits emot tanken under anfallet. Jag grät hela den natten minns jag. Jag hörde allas röster säga att jag hade en otrolig tur, att det kunnat sluta mycket värre men det är så svårt att tänka så i den situationen för detta var ju för mig det värsta, att känna sig begränsad och inte kunna kontrollera sin kropp.

Dagarna gick efter anfallet och väldigt mycket förändrades. Jag hade möte med chefen och det beslutades för både min och gästernas säkerhet så var jag inte tillåten att vara i vattnet längre under jobbet. Jag var redo att packa mina resväskor och åka hem, för vad ska jag nu göra om jag inte kan få vara i vattnet längre? jag jobbar ju för ett företag som i huvudsak är till för dykning och snorkling. Jag blev då, till min stora förvåning erbjuden en annan tjänst så kallad Boat-Master. Utan någon som helst aning om vad detta innebar så tackade jag ja, för tanken på att åka hem efter detta nedslag fanns inte på kartan. Jag ville ta mig tillbaka från detta hundra gånger starkare än vad jag var innan.

Så här är jag nu exakt en månad senare kvar på Raya Divers som tagit väl hand om mig och jag kommer föralltid vara så otroligt tacksam för hur de ställt upp för mig och speciellt min instruktör som faktiskt räddade mitt liv. De har låtit mig stanna på båten som Boat-Master där jag bland annat har ansvar över att övervaka gästerna som är i vattnet, läsa av hur tidvattnet och strömmarna påverkar våra stopp, tala om för personalen hur dagarna ser ut och vad som behövs göra samt kommunicera med kapten. Det har varit en intensiv månad med mycket jobb och otroligt mycket nytt att lära men jag trivs bra och jag är så glad att jag valde att stanna med dessa fantastiska människor. Vi har blivit som en stor familj som spenderar nästan varje vaken minut tillsammans. Självklart gör det lika ont att bli påmind av att jag aldrig kommer få ta del av den fantastiska värld som finns under ytan och att släppa en dröm jag haft så länge gör mig fortfarande ledsen men jag är övertygad om att de motgångar vi möter här i livet bara är där för att göra oss starkare oavsett hur klyschigt det faktiskt låter. Jag mår bra, jag bor i de landet jag älskar och jag lever och det är det enda som spelar någon roll just nu. Så mina månader här i Thailand kanske inte kommer bli så som jag tänkt mig från början, men det betyder inte att de kommer bli sämre för de snarare tvärtom. Efter regn kommer alltid solsken

Likes

Comments

kan inte förstå att det nästan gått en månad sedan jag sist skrev här på bloggen. Dagarna här är så långa att tiden bara inte har räckt till. Det händer något nytt varje dag och jag ska verkligen bli bättre på att uppdatera er från nu men istället för att skriva ett långt inlägg om allt vi gjort så delar jag med mig av en bildbomb som talar rätt bra för sig själv hur mitt liv ser ut här nere i Krabi, Thailand.

Likes

Comments

Dagarna rullar på här i paradiset och mitt i sorgen av morfar har jag ändå funnit styrka och känner att för varje dag som går känns det lättare. Mycket har varit tack vare mitt jobb. För er som inte läst tidigare inlägg så är jag alltså här i Thailand för att jobba för Raya Divers. Raya Divers är ett finskt företag som har fem olika kontor i Thailand. Phuket, Raya Yai, Koh Lanta, Khao Lak och Krabi där jag kommer vara denna vintersäsong. Som ni kanske förstår på namnet Raya Divers så erbjuder vi dykning både för nybörjare och de med mer erfarenhet men vi har även andra turer bland annat då snorkling som jag kommer jobba i första hand med då jag är deras skandinaviska snorkelguide så alla gäster från framförallt Sverige men även Danmark och Norge kommer jag ha hand om. Mitt arbete går ut på att vara deras guide under våra olika turer, vilket innebär att jag bland annat ska berätta mycket om det marina livet, förklara och visa hur man exempelvis hittar rätt mask och snorkel och hur man tar sig fram med simfenor i vattnet. När jag sedan tar med gästerna i vattnet så ser jag till att allt går säkert till och att vi även då får se lite fiskar och koraller såklart.

De första veckorna har nu egentligen bara bestått av att lära sig allt om våra turer, det marina livet, Thailand och komma i ordning på vår nya fina båt, Donna. Jag har även haft två prov nu i början så de kan se om man är lämplig för jobbet. Ett skriftligt prov med olika frågor om Thailand, Raya Divers och självklart havet och det marina livet. Sedan hade vi även ett fysiskt prov där dem testade våra simkunskaper samt livräddning i vattnet. Jag klarade båda proven och är därför redo att börja jobba på riktigt med våra Skandinaviska gäster.

Det har varit några intensiva veckor men vi är ett fantastiskt bra team som stöttar varandra och alltid håller ihop och jag har en känsla av att detta kommer bli en helt otrolig vintersäsong. Jag har kämpat hårt för detta jobbet och är så lyckligt lottad att få ha havet som min arbetsplats för det är verkligen där jag mår som allra bäst. Så om ni har vägarna förbi Thailand och då framförallt Krabi och är sugna på en båtutflykt, snorkling eller dykning så är det bara att höra av er! All info finner ni på vår hemsida www.rayadivers.com men har ni fler frågor så kan ni höra av er personligen till mig på min email sanna.burman92@hotmail.com

Likes

Comments