View tracker

Har seglat till Grenadinerna och mött en kille med samma båtmodell som vi (har aldrig hänt). Han hade varit ute i flera år och var påväg mot stilla havet. Jag har drömt länge om att segla vidare dit och jag tror alla egentligen i familjen inte egentligen vill skiljas från båten. Den har ju varit vårt hem i tio år nu ... Aja drömma kan man ;)

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej igen kära blogg, orkar ärligt talat inte med dig så mycket nu men ska jag dra en liten snabb recap.
Har varit hemma en vecka på begravning och det var hemskt sorgligt.
Sedan har vi försökt ta nya tag och seglat vidare, nu söderut. Först st Lucia och nu är vi i Bequia (Grenadinerna). Härligt ställe här förutom att vattnet är platt så att man inte kan surfa, men snorkling finns det gått om. Ska försöka lägga ut fler bilder när vi seglar vidare genom resten av Grenadinerna.

Likes

Comments

View tracker

Har sagt bye till fantastiska Barbados och mina surfkompisar där på ett tag. Har seglat till södra Martinique. Har fyllt 18. Har hittat på ett sett att surfa på platt vatten, wake surfing. Många känslor. Crazy days.

Love u momi

Likes

Comments

​Vi har varit en dryg vecka i Barbados men det känns som flera månader. Mycket sorgliga känslor men också fantastiska möten med olika locals och surfare, äntligen SURF igen! När jag är ute med brädan tänker jag inte på något, känner inget, förutom ett slags magiskt fokus, jag bara älskar det! De första dagarna ägnades dock åt det praktiska. Vi har legat ankrade utanför en strand där det finns en strandbar, dit många kommer efter jobbet och tar en drink,. Bartendern som äger stället känns redan som min Barbadosdaddy och jag har även snackat mycket med en yngre bartender, som har surfat med John John och typ känner Kelly (!!!) Det är en klassisk ökultur, människor är otroligt vänliga och hjälpsamma och självklart finns det en tydlig koppling till havet ibland dem. I alla fall så har människor på den baren skämt bort mig med både surfwax, secret surfspots och spännande samtal. För några dagar drog jag med mig pappa och CB för att hitta det surfstället jag hört om. Det slutar med en bastubusstur och två timmars promenad igenom ett flygfält, några odlingar och en lång strand som konstigt nog hette longbeach (extremt vacker). Lagom till att sista droppen vatten var slut och hoppet om att hitta något att äta var bortbränt hitta vi mitt ställe! Ett supermysigt surfställe fixa hamburgare och en kille där berätta var stenarna var osv. Var själv ute större delen av surfen, kändes så sjukt härligt med varmt vatten och 4ft vågor efter all crazy surf i Portugal och på Canarieöarna. Nästa dag stack jag och B iväg för att hitta ett ställe som låg lite närmare, drill hall. Det var rätt rough och choppy där, precis när vi tänkte ge upp så kom en man fram och sa att det är bra surf på andra sidan udden, och jäklar vad han hade rätt!! Nästa dag stack jag dit igen, inte lika bra dock. Igår stack jag dit ännu en gång, riktigt dåligt då faktiskt. Nu ska jag vila en dag och sen ska jag sticka till southpoint och frieghts bay och förhoppningsvis ha tur med wwwavesen där. Turtlehugs.  

Likes

Comments

​Vi är framme på Barbados! Det tog 16 dagar att segla över Atlanten. De dagarna var fyllda av erfarenhet men även sorg. Jag ska berätta lite hur det egentligen var att segla dag och natt en sådan här lång period. I början tog sjösjukan över för en stor del av familjen. Detta för att det är ett speciellt gung som kastar båten ut i en surf och sedan sida till sida. Vi var tre som delade på passen. Man biter ihop och tar sitt pass så att de andra får sova. Sedan äter man, koncentrerar sig på att inte gå under, äter och tar nästa pass igen. Efter några dagar orkar sjösjukan inte mer och lägger sig liksom som en liten slapp klump i magen. Dagarna börjar mätas i måltider; gröt (16 dagar yum), lunch, fika, drink, middag och nattmat. Man rör sig inte mycket men energin behövs alltid fyllas på för att orka. Sedan försvinner tiden. Man vet bara att dagarna går för att solen går upp och ner, man kan inte avgöra om man gjorde något igår eller för en vecka sedan, det känns ibland som man har varit på havet tre år och ibland som tre timmar. Tre dagar innan land nåddes vi av beskedet att min älskade morfar plötsligt ryckts bort från jorden. De sista dagarna var den tuffaste seglingen jag varit med om. Samtidigt är jag så glad och stolt att vi är framme och vi har välkomnats så väl av denna vackra ö.

Likes

Comments

En dag i Las Palmas: 

Jobbar på båten på förmiddagen. Går sedan 45 min med brädan i boardbagen på ena axeln genom stan, känns typ lika mysigt som att bära skolväskan hemma, skillnaden är att det här är värt det. Las Palmas har SURF och inte bara det utan locals, vulkanberg, varmt vatten (kort våtdräkt, no blue feet!) omkring än. Alice's almost back in Waikki!!!! She's happy!!!!

Likes

Comments

Hejsan mina vänner! Det är en lång historia utan internet sedan jag skrev sist. Jag ska försöka dra den så konkret som möjligt. Vi blev kvar i Povoa rätt många dagar pga stängd hamn. Det regnade, jag surfade och lärde mig lite portugisiska. Sen har vi har seglat. No shit. Seglingen utanför Portugal var tuff. Vi surfade med båten i 30 knops slör i några av världen brantaste och högsta vågor. Det där med big wave surfing är nog kanske inte det jag ska satsa på om man säger så, det var rätt crazy. Vi tog en paus i Cascais, vilket var väldigt fint. Utanför Afrikas kust var det en helt annan grej, som mest 20 knops vind och det var första dygnet till havs. Sedan mojnade och hela Atlanten blev magiskt stilla. Det marina livet var magnifikt! Valar, sköldpaddor, delfiner, kaskelotter ... Det tog fem dygn med soliga dagar och stjärnklara nätter till Kanarieöarna. Vi anlände till en ö, Graziosa, som var ett glesbebott naturreservat som gav känslan av att vara på Mars och Hawaii samtidigt. Cyklade runt hela ön på en dag, jäkligt coolt! Sen drog vi vidare ett dygn till LAS Palmas. Där är vi nu, ska laga det som gått sönder och förbereda oss inför den längsta etappen över Atlanten. Skepp o'hoj mes amigos!

Cascais.

Island in sight!

Wow.

Likes

Comments

Idag begav jag och B oss till Porto tidigt på morgonen med tåg. Där gick vi runt och tittade brädor och swell. Jag köpte min första egna bräda på Kiber, en 7,4 BE funboard. Kan typ inte fatta det. Var såklart tvungen att prova den. Jag lånade en våtdräkt och stack ut. Vattnet var superkallt och strömmen superstark men jag bara älskade det ändå. Brädan var supersmidig och fastän jag tog det väldigt lugnt stod jag på några vågor utan problem men lyckades sträcka armen av ren lycka haha. På tåget drunkade vi i stirrblickar, men vafan. Imorgon ska jag sticka ut igen om stormen inte blåser in för hårt, annars ska jag försöka fixa (sy..) ett fodral.

Likes

Comments

+: Dagen före julafton. Det är höga vågor. Båten är i vattnet. De har säkert världens godaste muffins. All mat är svinbillig.
-: Inblåsta med motvind. Vädret suger. Balle.

The Three Wise Sharks

Likes

Comments