View tracker

Måste skriva av mig lite. Är så glad över att jag ska få göra den här operationen, men och väldigt nervös också. Jag tänker på allt positivt med operationen, men också på det negativa. Sannolikheten för att kunna amma mina framtida barn är väldigt liten till exempel. Min mamma har gjort en sådan här operation för många år sedan, så jag är inte ammad till exempel. Jag tror inte jag kommer bli ledsen om jag inte lyckas amma mina framtida barn, men man vet ju aldrig. En annan sak som händer efter en sådan här operation är att man förlorar känseln i bröstvårtorna efteråt. Det kanske inte gör så mycket egentligen, men jag har ingen känsel i mina bröst heller. Jag märker till exempel inte om min pojkvän ligger och bara smeker brösten. Jag känner först om man klämmer hårt. Jag kan även nypa i skinnet hur hårt som helst utan att känna något, precis som på armbågen. Så att förlora den ändå känseln jag har i brösten kanske inte är superkul. Men ju mer jag tänker på det så tycker jag det är värt det. 

Det jag längtar absolut mest efter är att kunna använda kläder som jag inte skulle kunna ha idag. Jag längtar även efter att få bära tjocktröjor utan att se stor ut, eftersom jag måste köpa stora storlekar på tröjor sitter de ofta löst vilket gör att jag ser större ut än vad jag är. Set sistnämnda sitter nog mycket i mitt huvud, men det är så jag känner. Längtar tills jag får ett brev med ett datum för operation! 

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Efter att jag skickat in mina bilder till Karolinska fick jag hem ett brev om att jag skulle få komma dit på en bedömning. Tiden jag fick var igår, så jag och åkte dit och visste ingenting om hur det skulle gå till. Nervös som tusan fick jag komma in till ett undersökningsrum där en kvinnlig sjuksköterska skulle göra undersökningen. Vi satt och pratade lite om vilka problem jag upplever att jag har och om lite allt annat. Jag berättade om mina ryggproblem och att jag är spänd i nacken jämt. Även om att jag är väldigt yr ofta. 

Efter det så fick jag klä av mig på överkroppen och väga mig. Sen hade hon massa små koppar som hon mätte bröstens volym i. Hon mätte även med ett måttband från halsgropen (om jag minns rätt) ner till bröstvårtorna. Efter det fick jag klä på mig och hon visade mig en pärm på hur operationen går till. I pärmen fanns det även massa bilder på hur det kan komma att se ut, om det skulle bli fel av någon anledning. Hon var noga med att poängtera att om det blir något kosmetiskt fel, får man kosta på sig det själv om man vill fixa till det. 

Efter hon visat mig alla bilder sa hon att jag uppfyller alla krav man måste uppfylla (-rökning, jag brukar feströka så det får det bli stopp på nu). Jag tackade och gick ut och förstod ingenting (gör jag typ fortfarande inte). Jag står nu på en väntlista som är ca 6 månader. Har fortfarande inte smällt det. Nästa sommar kommer jag att kunna köpa en vanlig SNYGG bikini. Helt underbart!! 

Likes

Comments

View tracker

Jag ringde vårdcentralen förra veckan och bestämde en tid för bland annat ryggproblem. Jag var där i måndags och vi diskuterade bland annat mina bröst. Tack och lov hade jag en förstående läkare och som kunde skämta lite. Han sa bland annat att det inte är särskilt vanligt att en läkare behöver fråga om BH storlekar och vi skrattade. Det var skönt tycker jag. Han var väldigt förstående. 

Nu är i alla fall remissen skickad till plastikkirurgin på Karolinska. Jag skickade in bilder till dem idag, så nu väntar jag på svar. Jag håller alla tummarna för att det här ska gå vägen. Känner verkligen att jag vill göra det här, och om landstinget kan hjälpa mig med den biten så vore jag evigt tacksam! Om de av någon oklar anledning inte skulle godta mig, kommer jag nog gå igenom det här genom att betala själv. Men det får bli om flera år då.. 

Likes

Comments

Det här kommer vara ett inlägg om bröst. Jag tänkte börja med att berätta lite om mig själv. Jag är 23 år och har BH storlek 65J. Det var i alla fall den senaste storleken jag fick när jag var och köpte en ny BH. Får alltid nya storlekar och det är alltid större än sist. Dock var det här en ny butik jag hittat, och ingen annan affär jag kollat i förut har haft den storleken. Pris på BH:n, 750 kr. Inte så kul när man är student.

Mina bröst började komma i 9:an och i början av gymnasiet. Min uppfattning är att de aldrig slutat växa riktigt. Snabbt blev jag tjejen med de stora brösten, vilket inte alltid var helt dumt. Där i tonåren uppskattade jag uppmärksamheten jag fick på grund av dem. Tror de stärkte mitt självförtroende väldigt mycket då. Alla mina kompisar var (är?) avundsjuka. Mitt svar är alltid detsamma; de kanske ser fina ut såhär i en BH. Men så fort jag tar av den har jag två hängande saker. De hänger över magen, och har jag ingen BH svettas jag som f*n där. Och som alla (nästan i alla fall) med stora bröst, har jag stora vårtgårdar.

Jag har tänkt länge på att fixa mina bröst. Göra dem mindre, så jag kan hitta BH:ar som passar, kläder som passar. Tajta tröjor är bara att glömma. Ser ut som att jag går runt med två vattenmeloner då. Sen smärtan. Min nacke och mina axlar gör så ont, likaså med ryggen. Sen att slippa alla kommentarer från olika människor jag inte känner. Senast jag fick en sådan kommentar var förra veckan. Jag jobbar på hemtjänsten nu under mitt sommarlov. Sprang lite för att det regnade när jag skulle in till en kund. Utanför dennes port står ett killgäng på ca 16-17 år och röker och hänger vid sina mopeder. Att tillägga till den här historien är att jag fått en t-shirt i storlek S (vilket gör att den sitter tajt). När jag kommer där joggandes ropar någon av killarna direkt "åhhh jäävlar vilka bröst!!". Börjar bli trött på sånt nu... 

Det är därför jag nu har tagit tag i saken. I mitt nästa inlägg kommer jag berätta om det!

Likes

Comments