Efter bröstförminskning

Andra gången jag bytte tejp gick allt mycket smidigare. Jag visste vad som skulle ske och hur det såg ut. Jag fick inte samma känslor alls denna gång. Jag var lugn och förväntansfull enbart under hela bytet. Det bästa med det här bytet var att jag redan ser skillnad. Det var två veckor mellan bytena och det är väldigt häftigt vad som kan ske under den tiden.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Efter bröstförminskning

Jag har nu bytt tejp. Det var läskigt, obehagligt och helt fantastiskt. Jag hade sällskap vid bytet, vilket verkligen var välbehövligt. Jag blev både svimfärdig, illamående och grät som ett litet barn. Jag vet inte varför jag reagerade så, men det var läskigt. Tejpen satt fast på vissa ställen så att jag drog bort lite sårskorpor (kanske inte var superbra men tejpen började ju lossna så var tvungen). Det blödde även lite grann. Men så fort jag satt på ny tejp var allt så skönt!! Det var intressant att se hur det såg ut under. Det har börjat läka fint, men det ska bli intressant att följa läkningen. Längtar redan tills nästa byte!

Likes

Comments

Efter bröstförminskning

Nu har det gått två veckor (+några dagar). Än så länge känns allt super. Jag har nu slutet med alla mediciner, så äter inget smärtstillande längre. Fungerar super! Idag ska jag även byta min tejp för första gången. Är så nervös verkligen. Jag har läst om en tjej som skrev att varje gång hon skulle byta sin tejp var det som att öppna ett paket. Precis så känner jag! Kommer bli väldigt spännande. Jag har köpt både 3Ms bruna tejp och vanlig vit kirurgtejp. Får se vilken jag föredrar, just nu har jag 3Ms, som min läkare satte på efter mitt återbesök.

Mitt återbesök kändes toppen. Läkaren var verkligen nöjd med resultatet, vilket måste vara positivt! Jag kikade lite på ärren, men bara runt bröstvårta. Så ska bli intressant att se vad som finns där under idag. Jag tänkte även ta kort på ärren och följa utvecklingen. Finns det intresse att jag ska lägga ut de får ni höra av er.

Mitt ena bröst är större än det andra just nu, det är mer svullet antar jag. Läst lite om detta då jag varit lite nojig över detta, men inser att brösten läker olika och kommer se asymmetriska under läkningen. De kommer självklart vara så senare också, men just nu är det lite väl stor skillnad på brösten. Min läkare sa att jag får ha tålamod för att få se slutresultatet.

Det som har varit jobbigt efter operationen var de första dagarna, jag hade så ont i ryggen för jag sov enbart på rygg i början, nu kan jag ligga mer på sidan. Men det är helt klart värt det, mina bröst är så fina. De sitter fint på pålats och hänger absolut inte längre, men är fortfarande inte för små heller!

Likes

Comments

Efter bröstförminskning

Tänk. Jag har fått göra min operation. Det känns fantastiskt, är så glad. Här är min berättelse om själva operationsdagen. Har ni frågor är det bara att skriva en kommentar!

Jag duschar och tvättar mig med HiBi-scrubb som jag köpt på apoteket kvällen innan operationen. Jag gör detsamma på operationsmorgonen. Jag och min pojkvän åker in till sjukhuset. Där på plats får jag fylla i en liten hälsodeklaration om jag röker, tar mediciner och liknande. Efter en liten stunds väntan ropas mitt namn upp och en sjuksköterska samt läkare följer mig till mitt rum. Jag får säga hejdå till min kille, vilket kändes lite jobbigt. Jag och doktorn går iväg och han ritar på mig och berättar vad han kommer göra.. Jag får en väldigt bra känsla av läkaren. Det märktes att han har erfarenhet, vilket var en sak jag varit nervös över. Tänk att få en läkare som ska göra det här för första gången. Läkare har väldigt lång utbildning, och alla läkare är nybörjare någon gång, men jag blev mindre nervös av att det var en erfaren som skulle göra min operation. Läkaren berättade att jag hade bra hud samt körtlar så vi skulle ej göra det "vanliga" ankar-snittet, utan ett annat snitt. Jag har sökt fram information och det kallas lollipop. Man gör inte snittet under bröstet då. Efter han ritat klart går jag tillbaka till mitt rum. Där får jag träffa en narkosläkare som vill kolla ner i mitt svalg och han berättar lite kort om hur han ska få mig att sova djupt. Han var väldigt rolig och det kändes väldigt bra. Strax efter kom någon och hämtade mig och jag fick komma in i operationssalen. Ombytt i operationsstrumpor, operationströja och ett hårnät lägger jag mig ned på en slags säng. Jag måste ligga med armarna rakt ut, så jag såg ungefär ut som bokstaven T. Narkossjuksköterskan ser till att jag ligger bekvämt och sätt en PVK (infart) i min hand. samtidigt kopplar narkosläkaren massa utrustning på mig. En platta på låret, plattor på axlar/rygg och blodtrycksmachett m.m. Därefter ger narkosläkaren mig någon medicin som gjorde mig lite dizzzy i huvudet, och strax därefter gav hon mig det som fick mig att somna in.

Jag vaknar senare av att någon säger mitt namn. Börjar direkt storgråta. De ger mig massa smärtlindring, och jag får tillslut fram att jag tror jag drömt något, för hade inte särskilt ont. Resten av dagen sover jag mest, spyr på grund av starka smärtstillande och får i mig lite lite mat. Jag träffade läkaren ett flertal gånger under dagen, då han kom in och berättade lite och svarade på frågor. Det uppskattar jag väldigt mycket! Jag får sedan träffa min sambo på kvällen en stund, vilket var väldigt skönt. Sen fick jag sova kvar på kliniken över natten. Var en ganska jobbig natt. Var obekvämt att sova på rygg, hade även höjt huvudändan på sängen lite, trodde jag. Den var höjd ganska mycket, vilket gjorde att jag gled ner under natten till fotändan och jag behövde trycka upp mig själv med fötterna. På morgonen kommer en sjuksköterska och drar bort de två dränagen jag har (ett i vardera bröst), samt tar bort en stor kompress eller liknande och sätter på mig en mjuk kompress-bh. Jag kunde då se mina nya bröst en snabbis uppifrån. De såg helt fantastiska ut. Jag träffade läkaren en gång till på morgonen, och sen efter det fick jag åka hem.

Skriver i ett annat inlägg om hur det varit hemma, men det blir efter måndag. Då har jag nämligen återbesök, så då kan jag skriva om det samtidigt. Är så lycklig!!

Likes

Comments

Innan bröstförminskning

Idag kom det ett brev till mig. Äntligen vet jag när jag ska göra min operation! I Slutet av augusti blir det av. Känns verkligen superbra. Skolan börjar dagen innan, så jag hinner vara med på mitt upprop, men sedan får jag vara borta i någon-några veckor. I papperna står det att man kommer bli sjukskriven 1-2 veckor beroende på vad man arbetar/gör. Så jag tänker skriva i förväg ett mejl till min lärare att jag kommer vara borta en del. Detta på grund av att vi kommer ha en del grupparbeten. Hoppas på att jag kan få göra allting själv, typ en större inlämning eller något hemifrån istället.

Längtar massor nu!!

Likes

Comments

Innan bröstförminskning

Har hänt en del och min operation har fortfarande inte blivit av. Surt. I Stockholm har man en vårdgaranti på 90 dagar, och en dag fick jag ett samtal från någon som sa att de kom från någon privatklinik och att sjukhuset jag skulle göra min operation på inte kunde uppnå den garantin. Jag fattade ingenting, vilka var de som ringde mig? Allt blev lite luddigt, men de erbjöd mig operationsdatum, men de kunde inte jag. Jag ändrade om mina kurser i skolan för att få göra operationen i januari-februari. Men eftersom det sköts upp kunde jag inte, då jag har haft praktik, vilket jag ej kunde skippa för då skulle jag ej få jobba på mitt nya sommarjobb. Jag vet helt ärligt inte vad som kommer ske nu, men jag ska ringa både det första sjukhuset och privatkliniken senare i juni och se vem det är som ska göra min operation.

Likes

Comments

Innan bröstförminskning

Jag har nu fått reda på vilket sjukhus jag ska få göra min operation på. Jag har även fått träffa kirurgen. Känns väldigt bra. Jag fick se på massor av bilder på operationer de gjort. Såg väldigt bra ut! Längtar så. Jag vet också att operationen kommer bli inom 90 dagar., helt sjukt! Är så glad, för då hinner såren läka tills sommaren så jag kanske kan bära en bikini om jag har tur!

Likes

Comments

Innan bröstförminskning

Måste skriva av mig lite. Är så glad över att jag ska få göra den här operationen, men och väldigt nervös också. Jag tänker på allt positivt med operationen, men också på det negativa. Sannolikheten för att kunna amma mina framtida barn är väldigt liten till exempel. Min mamma har gjort en sådan här operation för många år sedan, så jag är inte ammad till exempel. Jag tror inte jag kommer bli ledsen om jag inte lyckas amma mina framtida barn, men man vet ju aldrig. En annan sak som händer efter en sådan här operation är att man förlorar känseln i bröstvårtorna efteråt. Det kanske inte gör så mycket egentligen, men jag har ingen känsel i mina bröst heller. Jag märker till exempel inte om min pojkvän ligger och bara smeker brösten. Jag känner först om man klämmer hårt. Jag kan även nypa i skinnet hur hårt som helst utan att känna något, precis som på armbågen. Så att förlora den ändå känseln jag har i brösten kanske inte är superkul. Men ju mer jag tänker på det så tycker jag det är värt det. 

Det jag längtar absolut mest efter är att kunna använda kläder som jag inte skulle kunna ha idag. Jag längtar även efter att få bära tjocktröjor utan att se stor ut, eftersom jag måste köpa stora storlekar på tröjor sitter de ofta löst vilket gör att jag ser större ut än vad jag är. Set sistnämnda sitter nog mycket i mitt huvud, men det är så jag känner. Längtar tills jag får ett brev med ett datum för operation! 

Likes

Comments

Innan bröstförminskning

Efter att jag skickat in mina bilder till Karolinska fick jag hem ett brev om att jag skulle få komma dit på en bedömning. Tiden jag fick var igår, så jag och åkte dit och visste ingenting om hur det skulle gå till. Nervös som tusan fick jag komma in till ett undersökningsrum där en kvinnlig sjuksköterska skulle göra undersökningen. Vi satt och pratade lite om vilka problem jag upplever att jag har och om lite allt annat. Jag berättade om mina ryggproblem och att jag är spänd i nacken jämt. Även om att jag är väldigt yr ofta. 

Efter det så fick jag klä av mig på överkroppen och väga mig. Sen hade hon massa små koppar som hon mätte bröstens volym i. Hon mätte även med ett måttband från halsgropen (om jag minns rätt) ner till bröstvårtorna. Efter det fick jag klä på mig och hon visade mig en pärm på hur operationen går till. I pärmen fanns det även massa bilder på hur det kan komma att se ut, om det skulle bli fel av någon anledning. Hon var noga med att poängtera att om det blir något kosmetiskt fel, får man kosta på sig det själv om man vill fixa till det. 

Efter hon visat mig alla bilder sa hon att jag uppfyller alla krav man måste uppfylla (-rökning, jag brukar feströka så det får det bli stopp på nu). Jag tackade och gick ut och förstod ingenting (gör jag typ fortfarande inte). Jag står nu på en väntlista som är ca 6 månader. Har fortfarande inte smällt det. Nästa sommar kommer jag att kunna köpa en vanlig SNYGG bikini. Helt underbart!! 

Likes

Comments

Jag ringde vårdcentralen förra veckan och bestämde en tid för bland annat ryggproblem. Jag var där i måndags och vi diskuterade bland annat mina bröst. Tack och lov hade jag en förstående läkare och som kunde skämta lite. Han sa bland annat att det inte är särskilt vanligt att en läkare behöver fråga om BH storlekar och vi skrattade. Det var skönt tycker jag. Han var väldigt förstående. 

Nu är i alla fall remissen skickad till plastikkirurgin på Karolinska. Jag skickade in bilder till dem idag, så nu väntar jag på svar. Jag håller alla tummarna för att det här ska gå vägen. Känner verkligen att jag vill göra det här, och om landstinget kan hjälpa mig med den biten så vore jag evigt tacksam! Om de av någon oklar anledning inte skulle godta mig, kommer jag nog gå igenom det här genom att betala själv. Men det får bli om flera år då.. 

Likes

Comments