View tracker

Vi alla har hamnat i situationer där allt har känts helt hopplöst, right?
Om ja så kommer du troligtvis känna igen dig i vad jag kommer skriva här nere.

Alright then, jag kom i måndags (igår) hem från skolan å ba kände att allt var helt hopplöst, allt var total skit. Snackade med min mamma i hopp om att hon skulle förstå mig och kunna prata med mig om det.
Men guess what? Vet ni vad hon sa?

Hon frågade mig:
"Men Karin, vad kan du göra åt det?"

Jag vart otroligt förvirrad. Så jag frågade henne vad sjutton hon menade oså. Hon fortsatte fråga samma fråga med hårdare ton. Till slut blev jag faktiskt smått irriterad. Jag som hade väntat mig att hon skulle lyssna och på nått sätt finnas där som en tröst. En sån där som bara nickar instämmande åt allt jag sa. Men istället sa hon sådär.

Till slut sa hon att mitt klagande och allt med att jag tycker synd om mig själv gör att jag glömmer bort att jag själv måste göra något för att det ska förändras för mig på det sättet jag vill. Jag måste själv försöka. Det hjälper inte att sitta å tjura osv.

Det fick mig att tänka efter lite. Varje gång jag har suttit å tjurat som en bortskämd unge så har jag istället haft chansen att själv kunna förändra det jag behöver ändra på. Men jag skrotade chanserna blint. Varenda gång.

Jag kunde se samband mellan flera saker och händelser. Exempelvis perioderna då jag mådde otroligt dåligt.
En person som står mig närmare än de flesta brukade mest vara så som jag ville att mamma skulle regera när jag berättade. Men efter ett tag började hen att säga till mig att jag inte blir bättre av att tycka synd om mig själv. Jag behövde själv försöka göra något. Att söka hjälp var mitt ansvar. Om jag ville bli bättre så var det bara jag som kunde ta tag i problemen. Efter mycket tjafs insåg jag att hen faktiskt hade rätt, men jag fattade aldrig på vilket sätt hen hade rätt på.

Nu när jag tänker tillbaka till då jag var en sån där som blint tyckte synd om mig själv ser jag alla de saker som jag då istället hade kunnat göra bättre.

Men det går inte att tänka så. Hänt har hänt.

Nu säger jag det till dig som läser. Nästa gång du klagar över något eller tycker att något är hopplöst, jobbigt, omöjligt ellr ngt annat. Vad kan DU göra åt saken? Det hjälper inte att tjura över det. Om du vill göra en förändring som ska gynna dig så måste DU starta processen. Du kan inte sitta och vänta på att någon ska göra det för dig. Det funkar inte så.
Jag vet att jag har varit sån som inte har tänkt själv och tyckt att det inte är min plikt att ens försöka. Jag står för det!
Men tänk på det, gör inte samma misstag som mig. Att tjura och deppa tar bara massa energi och ger absolut ingenting positivt.

Det bästa du kan göra är att själv ta tag i problemet om det är värt att försöka reda ut. Om det bara är trash så är det bara att lämna det bakom dig.


(Palla kolla efter stavfel)

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Sho alla

Det här inlägget kommer att handla om stress. Mest stress i skolan men även utanför. Jag vet att jag har skrivit ett snabbt inlägg om det förut men tyckte att det var dags att ta upp det igen eftersom det är mycket stress kring att skolan har startat igen oså.
Det är otroligt viktigt.

Jag börjar med stress kring skolan. Jag går själv sista året i grundskolan och det är mycket hit och dit. Så var det också näst sista året.
Jag har haft mycket problem med stress i skolan men det blir mer och mer.
Just eftersom det är sista året så är det mycket snack och hets runt nationella proven, betygen och gymnasievalen. Det kanske är svårt för vuxna att förstå men det lägger mycket press på oss elever och det orsakar stress och utmattning.
Ju äldre man blir desto mer arbete blir det i skolan. Iallafall i grundskolan. Uppgifterna och arbetena ökar i takt med stressen.
Allt fler jag känner (ink. Mig själv) blir allt mer stressade över skolan och den ständiga prestationsångesten. Pressen till att ha bra betyg och vara tillräcklig.

Redan i fjärde klass hade klassen (min gamla klass) jämt snack och prat om betyg. Minst en timme i veckan var det genomgång utav betygssystemet och hur det kommer att fungera. I femman blev det allt mer tjat och jag fick större och större rädsla för att få betyg. En lärare sa till och med att det är svårt att ens få godkänt i alla ämnen.
Just det är en stor anledning till att jag även idag känner stress över mina betyg trots att jag inte har några större problem i skolan.
Sen är det också tjatet om nationella proven. Att man måste göra BRA ifrån sig eftersom "allt är kört annars". Förberedelser inför proven kommer ibland över ett år innan självaste provet äger rum. Elever stressar upp sig över proven och även över tidspressen.
Tiden innan nationella är värre än vanliga prov. Det är så mycket tjat kring det. "Om du inte klarar det...." "Om du gör fel..." "Om, om, om"

Det är flera som inte riktigt förstår vilka konsekvenser stress kan medföra. Depression, sömnproblem eller enorm trötthet är vanligt. Det kan till slut leda till att man blir utbränd.
Stress är farligare än man tror och är därför något som är värt att öppna ögonen för. Lärarna i skolan BÖR vara medvetna om den ökande stressen bland eleverna. Jag själv tycker att skolan borde uppmärksamma det mer än vad de gör nu (iallafall i min skola) eftersom jag tycker inte det känns som att det faktiskt tas på allvar.

Saker som stress, mentala sjukdomar, ätstörningar och sånt borde diskuteras mer i skolan så att fler får ta del av kunskapen kring det eftersom det är så otroligt viktigt. Just idag känns det inte riktigt som att det är så många som verkligen förstår vad saker som stress innebär.

Skolan har precis börjat och flera är redan skoltrötta och nästan slutkörda pga stressen. Undersökningar har visat att stressen bland eleverna har ökat ordentligt.

Dags att skolan tar tag mer i problemet innan vi går sönder.

Likes

Comments

View tracker

Hej igen!

Jag kände nu att det började bli dags att skriva ut mina funderingar kring rasism eftersom det används mer och mer runt i min närhet, ser det ordet minst en gång per dag.

Vad är rasism?
Rasism är (vad jag har lärt mig) när man kränker baserat på hudfärg, kultur, ursprung osv, ja ni fattar.
Många använder idag ordet rasist som ett vardagsord och flera vet inte vad det egentligen betyder.
Rasism är inte något som man ska blunda för, det är något vi alla i samhället måste hjälpa till att stoppa även om det är otroligt svårt när alla har olika åsikter och uppfattningar kring olika saker.

Mitt flöde på speciellt Facebook har kaosat flera gånger då en viss person har uttryckt sig på ett sätt som kan tolkas som rasistiskt då man har 'kränkt' en grupp människor, i det fallet flyktingar. Personen blev kallad rasist osv. Det hela spårade när säkert tio pers sa emot och personen som kommenterade blev kallad för rasist osv. Det spårade ut mer när personen sa att hen ville uttrycka sin åsikt men blev påhoppad bara för det.
Många reagerar starkt när man uttrycker sig på ett sätt som kan ses som rasistiskt.

Visst, vi har yttrandefrihet i Sverige men samtidigt om man inte vill bli kallad för rasist osv så får man tänka lite på vad man skriver och hur man uttrycker sig. Det finns fler som tar riktigt, riktigt illa upp.

(Det här inlägget spårar ur men jag måste få allt skrivet)

Påfyllning med åsikter kopplat till mitt förra inlägg som handlade om flyktingar:

Jag ser överallt då en eller fler personer skriver att det är bättre om man inte släpper in flyktingar och andra invandrare i Sverige eftersom man är rädd att de ska ta exempelvis våra jobb.
När folk då har påpekat att man har vänner som är utländska & flyktingar så dyker argumentet "
Men vänner är inte samma sak för de är mina vänner"
DET.ÄR.PRECIS.SAMMA.SAK
Alla vi är människor och färgen på huden, landet man är ifrån och vad man tror på förändrar inte våran storlek på hjärtat. Man är inte bättre bara för att man är vit och svensk. Vi alla människor har rätt till att få känna oss trygga. Ingen är sämre baserat på ursprung, kultur och hudfärg.
Bara för att man är vän med en utländsk betyder det inte att vännen är mycket bättre än alla andra utlänningar. Vi alla är lika värda och man ska inte särbehandla folk baserat på hur de ser ut osv. De flesta invandrare är väldigt godhjärtade. Bara en liten, liten del är sånna som vill förstöra. SAMMA GÄLLER OSS SVENSKAR. Bara för att man är helsvensk och vit betyder det inte att man är värsta Tomten.

Tänk efter lite innan ni springer runt efter varandra och skriker rasist och TÄNK EFTER vad du skriver. Du kanske tycker att alla invandrare ska dra hem till sina hemländer, fine det är din åsikt då, men håll den gärna för dig själv då det kan väcka starka känslor och massor av ilska.

Om du skriver ngt som kanske ses som kränkande/rasistiskt ellr ngt sånt så bli inte förvånad om du får massa arga människor mot dig plus massa hat. Starka åsikter väcker starka känslor.

Just saying.


(Palla kolla efter stavfel)



Likes

Comments

Efter ett otroligt långt uppehåll så är jag tillbaka igen. Jag har liksom inte vetat vad jag ska skriva om och så.

Under tiden som jag har varit inaktiv så har jag haft tusen olika funderingar kring massor av saker.
En av de saker som jag har funderat över är debatten om flyktingar och hur det är i Sverige nu.
Det är mycket som skrivs där vissa tycker att det är självklart att flyktingar ska få komma hit medan vissa tycker att de bara tar upp plats och kör ut helsvenskarna.
Jag har varit väldigt neutral och passiv och inte sagt så mycket utav mina åsikter men nu är det seriöst nog.
Jag är trött på allt tjat.
Flera av de som kommer hit som flyktingar har flytt från sitt hemland pga olika anledningar. Flera flyr bland annat pga krig i hemlandet och att det inte går och bo där.
Till er som säger att de tar upp plats här i Sverige:
Tänk er att det blir krig i Sverige och ni bestämmer er för att fly till ett annat land för att kunna starta ett nytt liv. När ni väl kommer fram så får ni inte stanna i landet och blir istället tillbakaskickade till hemlandet. Hur skulle det kännas?
Vi som aldrig har varit med om det kommer aldrig att förstå. Men vi som redan har det bra och så borde lära oss att kunna sträcka ut en hjälpande hand till flyktingarna.
Det där med att de tar våra jobb och pengar är bullshit. När det kommer fler folk så skapas fler företag och fler jobb.
Dessutom så är flyktingar bara en liten del av invandringen. Folk som flyttar från ett viss land till Sverige är också en del av invandringen.

Jag märker även av mycket där det skrivs att man vill att muslimska flyktingar ska lämna landet för att man är rädd att de ska förstöra. Man säger att muslimer och ISIS tycker samma...
Skärp er.
Religion ska inte spela roll. Var man kommer ifrån ska inte spela roll. Vilken hudfärg man har spelar inte heller roll. Vi alla är människor och vi är lika värda.
Våga inte ens förknippa islam till ISIS, islam är en religion och ISIS är terrorister. Muslimer är precis som vi, helt vanliga människor.
Jag har läst flera gånger där man säger att flyktingar från Mellanöstern alltid våldtar och misshandlar helsvenskarna. Seriöst? Det finns flera svenskar som gör precis detsamma.

Och till er som säger att vi inte borde ta emot flyktingar:
Tänk på era vänner från andra länder. Jag är säker på att flera av er har vänner som är/har gener från andra länder. Flera av er känner minst en muslim.
Förstör de i samhället? Är de terrorister? NEJ.

Så snälla, lägg av med att säga sånna saker utan en faktiskt RIKTIGT BRA anledning.
Om ni säger att argumentet "flyktingar tar våra jobb" är en bra anledning så har ni fel. Det finns alltid lösningar. Visst, det är era egna åsikter och jag respekterar det men snälla, de är människor med samma rättigheter och lika värde som oss. Så varför ska ursprung, religion, utseende och hudfärg spela roll?


Likes

Comments

Haha man förstår nog redan genom rubriken vad jag ska skriva om. Precis, det alla snackar om och det som står överallt i nyheterna;
Terrorattacken i Bryssel.

Det är ju självklart hemskt att det har hänt och flera är säkert väldigt oroliga pga ISIS osv. Många lägger sitt fokus på Bryssel och hashtaggar #pray4brussels osv. Det är lite som när den där händelsen i Paris inträffade. Bara den händelsen fick hela världens uppmärksamhet och landet fick stöd från flera olika håll. Ni fattar.

Men vad hände med Syrien? Vad hände med Turkiet? Vad hände med Irak?

Varför bytte folk profilbilder till franska flaggan när något inträffade där när ingen byter till Syriens flagga trots att det har gått år med inbördeskrig där och massvis med människor som har dött?! Varför är det så mycket mindre andel människor som bryr sig om länderna som drabbas mycket hårdare. Länderna där bombregn är vardag och döda människor är något helt vanligt.
Det är way mycket hemskare än just det som hände i Bryssel och den tidigare händelsen i Paris.


Det är bara så pinsamt. Till resten av världen; ni skämmer ut er.
Det som pågår i Mellanöstern är mycket, mycket värre än de terrorattacker som har inträffat i både Frankrike och Bryssel. Ändå lägger hela världen fokus på de drabbade länderna i Europa?
Det är inte rättvist, så ska det inte vara. Alla människors liv är lika värda. Uppmärksamma då det som pågår där också. Vi kan inte bara ignorera dem och tro att de inte behöver stöd alls.

Överallt står det nu "pray4Brussels" och många visar sitt fulla stöd för Belgien. Tänk om alla kunde göra så för de hårdast drabbade länder som faktiskt ÄR drabbade av krig osv istället för att böla över EN händelse. Om världen kan stå upp för två europeiska länder och grina över två terrorattacker så borde världen lika bra kunna ställa upp för länderna i Mellanöstern som har det tusen gånger värre och där sånna attacker är vardag.


Vi människor är så dumma och orättvisa ibland. Ni borde skämmas, jag skäms iallafall grovt mycket.


#prayfortheworld

Likes

Comments

Jag tror att flera undrar över rubriken och vad sjutton detta inlägg kommer att handla om.

Jag tror att flera av de som håller på med en sport kommer att känna igen sig litegrann. Framförallt de som håller på med en lagsport.

Jag ville ta upp det här om när tränare har favoriter i lagen eftersom jag tycker att det är så otroligt viktigt att folk ska förstå. Allt som jag säger är utifrån mina egna åsikter och upplevelser.

Så ja, jag håller på med flera sporter och har utövat flera innan de jag tränar nu.
I nästan varje sport har jag upplevt att tränarna har favoriter. Framförallt i lagsporter. Visst, det är okej att tycka mer om någon än någon annan men man ska inte visa det. De flesta gångerna då tränare har haft favoriter så har favoriterna alltid fått fördelar och extra uppmuntran även om de inte gör rätt eller är lika bra på en viss sak som vissa andra som inte är favoriter är.
Istället för att de som inte är favoriter blir uppmuntrade blir de istället på sätt och vis nertryckta. Det är inte så att det alltid händer men det har hänt flera gånger. Iallafall för mig.

Och grejen är att då gör favoriterna detsamma.
I värsta fall får de beröm för det.

Förstår ni hur det känns för de som inte är favoriter? Inte nog med det. Laget blir oftast splittrat och gör inte lika bra ifrån sig som det borde göra.

Innan jag fortsätter så vill jag säga att flera tränare kanske inte är medvetna om att de ger sina favoriter mer fördelar. Andra är inte medvetna om att de behandlar vissa som om de var favoriter.

Det blir så fel då. Flera som inte är favoriter känner sig ofta sämre. Man känner inte att man har en chans att kunna utvecklas. Man får den där känslan av att tränaren inte tror på en.

Så om det är någon tränare för något lag som läser detta;
Tänk lite extra på det där. Det är hemskt viktigt att man behandlar alla lagmedlemmar lika. Få dem alla att känna sig bra. Det är helt okej att man tycker mer om någon än någon annan men VISA INTE DET!!!
Jag lovar, laget blir starkare som ett lag om alla känner att de är lika mycket omtyckta.
Och
Det finns flera som är lite tillbakadragna och blyga. Få dem att känna sig välkomna till träningarna och som en riktig del av laget.

Och till alla som idrottar i något lag;
Få alla att känna sig delaktiga och se till att ingen är ensam!!

Tack på förhand

Likes

Comments

Förlåt för att jag inte har uppdaterat så ofta nu på slutet. Jag har bara varit väldigt upptagen så har inte direkt haft tid att skriva. Sen har jag inte heller vetat vad jag ska skriva om.
Fram till igår typ.

Igår var jag med några andra i klassen på "möte" hos BO. För er som inte vet vad BO står för så är det Barnombudsmannen.
Men iallafall. I höstats var vi på första mötet hos dom och igår var det andra mötet.
När jag var där så hade jag chansen att berätta om hur jag har varit utsatt och hur jag har mått pågrund av det. Jag fick berätta alla mina upplevelser. Många händelser är pga att jag är döv.

Men jag kom på att tänka på en sak. Relaterat till det och hur jag mådde. Det finns en sak jag vill säga till alla som mår piss.
SÖK HJÄLP!!!
Prata med någon. Det kan vara vem som helst. Någon du står nära, ngn på en ungdomsmottagning osv. Någon du känner att du helt enkelt kan prata med.
Jag sökte inte hjälp förrän det nästan var försent och jag ber er alla som mår dåligt; gör inte samma misstag som mig!!
När man väl slutar nere på botten blir det bara sjukt jobbigt att ta sig upp igen.

Och sen till alla er som känner ngn som mår dåligt:
Om personen pratar med dig om det. Försök att INTE få personen att känna sig sämre genom att bara vifta bort det. DET.SKA.ALLTID.TAS.PÅ.ALLVAR!!!!
Det är alltid allvarligt när någon mår piss under längre perioder. Man vet aldrig hur personen faktiskt känner på riktigt.
Prata med någon som kanske står personen nära så att den personen kan få hjälp.
När personen berättar för dig så är det oftast ett rop på hjälp även om hen inte vill erkänna det själv.

Så vad jag vill säga med det här inlägget är att det är otroligt viktigt att söka hjälp. Det spelar ingen roll om du själv mår dåligt eller om du känner någon som mår dåligt. SÖK HJÄLP OAVSETT!!!!!!

Likes

Comments

Jahapp...
Det verkar som att det där tjatet om att vara oaktiv å blablabla börjar komma tillbaka.
Men har inte direkt vetat vad jag ska skriva om.. Har redan skrivit mina åsikter kring samhället, skolan osvosv. Så vet inte direkt vad mer jag ska skriva om.
Först tänkte jag att jag skulle skriva lite om hur det var för mig i min gamla skola å blablabla. Ni fattar. Men insåg att jag redan hade skrivit det på min gamla blogg och det blir lite tjatigt om jag skriver det här också.

Men på tal om det.
Under den tiden mådde jag inte direkt helt toppen som flera nog redan vet om.
Jag var som flera vet deprimerad. Jag åt knappt något heller och jag skadade mig själv.
Ja, mentala sjukdomar om man ska säga så. Och JA det finns.

Flera vet inte direkt om vad det innebär. Det kan vara svårt att förstå hur det känns om man inte har upplevt det själv. Och tro mig, det är inte kul.
Samtidigt som man mår dåligt så vill man ju inte att folk ska veta. Flera som mår dåligt är bra på att dölja det. Det brukar inte alltid synas på utsidan.
Men många är också rädda att prata ut om det. Flera kanske till och med SKÄMS för att de mår dåligt. Man känner sig otillräcklig och mindre värd än alla andra.
Självklart är ingen mindre värd än någon annan. Och det är viktigt att få folk att förstå det.
I mitt fall kändes det oftast inte som att folk tog det på allvar. För de VET INTE hur det känns. Det blir bara istället massa skitsnack om att tänka positivt och se livet som en fin vacker gåva. Så enkelt är det inte.
Och när folk svarar med sånna svar känner man sig inte hörd. Jag gjorde iallafall inte det. Det känns som att ens problem inte är viktiga alls. Det känns som att man faktiskt FÖRTJÄNAR det.
Så nästa gång någon som mår dåligt vänder sig till er. TÄNK EFTER PÅ VAD DU SÄGER. Var försiktig med orden. Få personen att FÖRSTÅ att den är viktig. Men du måste MENA det. Det blir ofta fel. Tro mig.

Sen är det också det där med oskrivna regler..
..
.......
....
..
Jadu.. I vårt samhälle är man en attention seeker om man talar ut om sina problem. Samtidigt tycker flera att det är "coolt" att må dåligt och utnyttjar det för att få uppmärksamhet medan de som faktiskt mår dåligt inte blir hörda.
Bara lägg av.
Mentala sjukdomar är inta vackra, så sluta göra de till något betydelsefullt.


(Pallar ej leta efter stavfel)

Likes

Comments

Asså.
Jag har inte direkt något att skriva om atm. Men måste ändå uppdatera haha.
Såå...
Men aja hahah.
Som flera vet så tränar jag cheerleading. Å första tävlingen är om två dagar 😍 Plus att det är lagkväll img 😍
För er som inte fattar vad cheerleading är:
Det är INTE tjejer i kortkorta kjolar å pompoms som skriker hejaramsor. Nej, nej.
Cheerleading är en sport som går ut på att man ska ha ett program på ungefär två å en halv minut där det är med gymnastik, hopp, bygg och rörelser typ.
Så NEJ det är inte en grupp tjejer som står vid sidan om i en match å skriker hejaramsor okej?
Men asch D ksk it e så intressant att veta men kåååå.
Osen har vi skolan...
.....
...
.......
Påriktigt jag pallar inte. Det e bara för mycket med allt plugg, press, betyg, läxor oså. Man orkar helt enkelt inte. Jag är inte ens motiverad längre haha. Det känns som att man inte kommer någonstans. Samma hela tiden, vecka ut å vecka in. Plus en massa jäkla tjat om betyg.
Ne det är jobbigt.

Jag har typ inget mer att säga HAHAH

Likes

Comments

Låt rubriken tala..
Jag tror inte jag är den enda som tycker att det är så stressigt i skolan. Läxor, plugg, prov.. Allt.
Visst, det är ju bra att gå i skolan å lära sig men ofta blir det för mycket. Iallafall för mig som går i nian (motsvarande åttan i vanliga systemet).
Jag iallafall blir så stressad och får ganska mycket prestationsångest. Man ska ha bra betyg, klara av alla prov, läxor, allt.
Jag kan inte vara på topp hela tiden. Jag är ingen robot.
Ibland vill man bara ta en paus från allt plugg.
Enda gångerna man får vila ut är ju loven och helgerna.

Och om jag måste vara ärlig så avskyr jag betygen. I mitt fall bidrar de till att sänka mitt självförtroende när det kommer till plugget. Man kanske får ett E men man vet att man kan göra bättre. Man kan inte alltid vara på topp hela tiden.
Ibland känns betygen som att man har lyckats men oftast är det som ett slag i ansiktet. Man VET att man kan göra bättre men man kan inte alltid visa det.
Är det så svårt att förstå?

Det finns så mycket jag skulle kunna spotta ur mig men jag är så trött nu att jag inte vet vad mer jag ska säga. Förmodligen kommer det mera i andra inlägg framöver..

Likes

Comments