View tracker

En öde grusväg där jag vandrat hela mitt liv.
Den gamla stigen som leder en till sjön.
Varje meter bär en dröm, ett minne för oss.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Ireland ❤❤










Likes

Comments

View tracker

I'm just to tired to blog everyday, so you'll have to manage with only pic's from the last few days. Sorry!












Likes

Comments

These last couple of days I have truly been a lousy blogger. I am supposed to blag almost every day, have I? No! Sorry about that, lads.
No to the actual question; What have I been up to?

This weekend was my first here on Ireland, and my first days of from all the farming "stuff". It was really nice to be able to sleep in, though I like milking in the morning (it helps me to wake up properly). The weekend was spent shopping in Waterford with my hosts, reading and running. Me and Anna, the mother of the family, went up a hill to check out the view.It was amazing! Apart from that, nothing much actually happened.
Then Monday came along, and I went up to help with the milking as usual. We ate breakfast, and started off with the other things we were supposed to do during the day. That was when my brother called, and sed: "Hey, I'm here now. Where do you want to meet?". So I went in to Kilkenny to meet up with my brother and spend some time there with him. Now I'm laying in a sofa, of work again. I'm so thankful that Martin let me of work so I can spend time with my brother, in the lovely town of Kilkenny.
If you are ever going Ireland, go to Kilkenny. You won't regret it.










Likes

Comments

Same.
Kor.
Sparky.
Quad.
Sam.
Vy.












Likes

Comments

Varje morgon går jag upp kl 7, klär på mig och går över fältet mot ladugården. Landskapet runt omkring är alltid lika sjukt fint. Martin, min praktikvärd, har hämtat korna och jag ska bara stänga grindarna bakom dem.
Efter mjölket åker vi upp till den andra gården och kollar boskapet som går på bete där. Den ganska köttiga tjuren på bilderna är en av dessa.
Efter det jobbar vi med sådant som behövs göras för dagen, tillexempel täcka silos eller städa. Nästan hela tiden finns familjens lilla son med som hjälpreda.
Alla barnen spelar Hurling, en Irländsk nationalsport. Det är en blandning av fotboll och rugby fast med en klubba. Fråga mig inte någonting om regler eller liknande, för jag förstår inte ett dugg. Dock är disskutioner om matcher, träningar eller en lekmatch en del av vardagen.







Likes

Comments

Idag var en grå dag.

Ösregn.
Hemlängtan.
8 grader.
Blåsigt.



Inga bilder på det, nej.

Likes

Comments

Igår var första dagen som jag faktiskt var med och arbetade på gården. Vi mjölkade, flyttade kvigor och stutar samt lagade en kraftfodersgiva. Allt arbete är i princip samma gamla tråkiga, men eftersom gården ligger uppe på en kulle är utsikten helt otrolig. Man kan se milsvid ut över kullarna, där får och kor betar dag ut och dag in. Sen spelar det ingen roll vart jag än går på gården, så är det nästan alltid en hund där. Allt är annorlunda från hemma, men det är bara att acceptera.

På kvällen fick jag även följa med när den mellersta dottern i familjen tävlade med sin häst i en by några mil bort.









Likes

Comments

En absolut fantastiskt utsikt över böljande kullar, brukade åkrar och betande kor bjöds för de tusentals människor som gick på marknaden ett par mil från Mullinavat. Boskap ställdes ut, hästar och ryttare tävlade i både dressyr och hoppning samt jättar till irländare som skrikande kastade allt från stenar till hö i traditionsenliga tävlingar. Runt omkring stod tält med säljare, åkturer med högljud musik och tjuvrökande tonåringar. Röken blandades med lukten av mat, godis och djur som på något sätt kändes tryggt. Det var samma lukt jag känt under vad som kändes som tusentals marknader hemma i Sverige, när pappa tvingat ut en.

Denna dag har betytt många första gången. Första gången jag umgåtts på riktigt med min värdfamilj. Första gången jag sätt mig omkring på Irland. Första gången jag sätt en Belgian Blue i verkligheten (usch). Första gången jag kunnat avgöra vad det är jag gett mig in på. Första gången jag haft hemlängtan. Första gången jag insett att jag helt klart kommer klara detta, trots allt.













Likes

Comments

Väckarklockan ringde vid 04:00 nu på morgonen och upp ur sängen flög jag. Efter alla om och men, stopp på vägen och diverse annat lämnade jag mamma bakom mig på flygplatsen.

Roligast var nog när tjejen bakom disken på frukostbuffén ifrågasatte varför jag frågade vart köttet kom ifrån. Det var som om ingen någonsin gjort det förut.

Efter att ha sprungit till bussen, fått låna en telefon av några tjejer från Kongo, velat strypa busschauffören, klev jag äntligen av bussen i Mullinavat. Mamman i min värdfamilj, Anna, plockade upp mig för att ta mig hem till den lilla familjegården i utkanten av byn. Med barn och hundar springandes runt benen kommer jag nog snart bli en del av familjen.

Förutom att familjens dialekt är näst intill obegriplig, måste jag säga att detta kommer bli bra. Första dagen har varit bra!







Likes

Comments