Projekt Bokklubben

Inledning

Att ungdomars läsning minskar är en fråga som i dagens samhälle framställs som ett växande problem, och det är ett återkommande ämne som vi har diskuterat under utbildningens gång. Som Åse Hedemark och Anna Hampson Lundh tar upp i kapitlet Bibliotek som arena för barns litteraciteter (2014) så finns den en stor diskussion om svenska barns försämrade resultat i internationella läs- och skrivtester och vad som är orsaken till detta. Något som man har kommit fram till när man har diskuterat är att det är nödvändigt med läsfrämjande projekt, och det finns en del institutioner som kan driva olika projekt och nå ut till olika personer och åldrar, såsom BVC, studieförbund, förskola, skola och bibliotek. I detta fall kommer vi främst representera biblioteket, det kommer således främst ha som avsikt att skapa ett projekt där deltagandet är helt frivilligt, om än uppmuntrat.

Samtidigt är det många forskare som aktivt arbetar med att inspirera barn och ungdomar att läsa mer utan att de ska känna sig tvingade. Ett sådant exempel kan ses i projektarbetet Läsmuskler som genomfördes i Ulricehamn, där fokusen var att barnen inom idrottsrörelsen skulle få en positivare inställning till läsning. Ett annat projekt arbetade mot att bygga om en husbil och sedan resa runt för att finns tillgängliga på olika platser där barn och ungdomar kunde komma och läsa i en avslappnad miljö. Det gemensamma med dessa olika projekt var att de som utförde dem ville få barnen att läsa mer på sin fritid, och det går att hitta många fler liknande läsprojekt runt om i världen. Det återkommande temat i alla dessa projekt är att de jobbar med att stimulera barn och ungdomar att vilja läsa mer, ordet är stimulera, inte att tvinga utan att inspirera barn och ungdomar till läsning. Grundtanken i detta projekt är just att inspirera barn i mellanstadieåldrarna att få en positivare inställning till läsning på fritiden, och även skapa en dialog mellan barnen där de kan diskutera böcker och läsning. Det ska även finnas möjlighet för barnen att på djupet tala om sin syn på karaktärer i böcker och deras egen koppling till den lästa litteraturen, vilket kan tänkas stärka dem ännu mer i sin privata läsning. Vår förhoppning med detta är att öka ungdomarnas intresse till läsning på fritiden, att läsning blir mer än något som görs på skoltid tillsammans med lärare och pedagoger.

Vårt val av verktyg för detta projekt är att göra en blogg med inriktningen att ge ungdomar möjlighet att dela med sig av boktips, diskutera litteratur och författare och även att de kan ställa frågor direkt till bibliotekarierna och andra ansvariga vuxna. Vi kommer även göra reklam för författarbesök och andra relaterade aktiviteter som kommer ske i och runt biblioteket.


I boken Webben i undervisningen (2012) skriver författaren Patricia Diaz om användandet av bloggen som digitalt verktyg i undervisningen. Att det är ett enkelt sätt att hålla ordning på information då det nyaste alltid hamnar högst upp och därför blir synligt direkt, samtidigt som det är enkelt att titta bakåt i flödet för att hitta gammal information och tidigare inlägg. Men den största och viktigaste fördelen hon tar upp är hur lätt det kan vara för personer att skapa en blogg och få ut den i världen, att det inte behöver finnas stora kostnader eller programmerande bakom detta skapande. Detta var en stark anledning till att vi valde att fokusera detta projekt runt just användandet av en blogg.

Podcast

Som ett återkommande tema är planen även att göra en podcast där vi diskuterar böcker och läsning utifrån olika teman, såsom vilken eller vilka böcker inspirerade personerna till att vilja läsa mera, varför de tycker om att läsa och deras generella inställning till läsningen. Just användandet och skapandet av podcasts är ett väldigt populärt område och idag finns det podcasts inom alla tänkbara områden, från matlagning till rollspelande. I Webben i undervisningen (2012) berörs podcast genom att författaren talar om hur enkelt det är för användarna att nå ut till andra med egenproducerade inspelningar, att dessa enkelt kan nå ut till hela världen. Som personlig erfarenhet är det något som kan sägas helt sant, podcasts som undersökts och lyssnats på kan innehålla nästan alla tänkbara ämnen och en av oss som arbetar med detta projekt följer ett antal podcasts där ämnen av intresse berörs regelbundet.

Det faller sig således naturligt att podcasts som verktyg skulle vara ett passande inslag i projektarbete för att få ungdomarnas röster hörda och på ett mer avslappnat sätt tala om deras relation till läsningen. Idéen för projektet är att försöka få till ett avsnitt i månaden där grundtemat alltid kommer att röra läsning och litteratur, men det valda ämnet att tala om kommer naturligtvis vara olika från avsnitt till avsnitt.

Bloggandet

Om vi går bort från vad andra har skrivit om hur bloggande kan användas och istället beskriver hur arbetandet runt detta projekt har påverkat synen på bloggande. Tidigare har bloggandet inte varit en så attraktiv aktivitet och det mesta som syns från bloggandet i dagens samhälle är runt personer som gjort det till sitt yrke att tjäna pengar på och runt sina bloggar, vilket kan tänkas göra att området känns hotfull för de som inte är vana vid hur bloggandet fungerar. Bonusen i detta projekt är att de flesta ungdomar är medvetna om vad en blogg är och hur de fungerar och det blir ett naturligt verktyg att använda sig av. Det är även ett bra tillfälle för oss bibliotekarier att utforska hur vårt bloggande kan utvecklas och bli bättre för framtiden.

Helena Francke & Fredrik Hanell skriver i Användning och värdering av sociala medier

i skola och högre utbildning (2014) om hur ungdomar ser på information dem tilldelar sig i social medier, hur ungdomar använder dessa verktyg som en del av sitt lärande. Som tidigare nämnts är ungdomar ofta vana vid användandet av sociala medier, något som berörs i denna texten som en bonus bland en del forskare. Dessa forskare menar att det är bra att föra in lärandet till ett verktyg som många av eleverna redan är bekanta med hur det fungerar och att det då inte krävs någon större inlärning för att få dem delaktiga i projektets aktiviteter. Forskarna menar även att ungdomar ofta uppskattar en mer informell omgivning där lärandet inte alltid är lika framträdande, vilket är en känsla som en blogg eller en podcast kan ge även om eleverna jobbar med skolarbeten.

Ett extra tillägg som vår blogg kan ge är att den kan skapa en dialog mellan ungdomarna om vikten av att veta varifrån informationen de använder kommer och hur källkritiska de kan tänkas vara i sin relation med texter som de delar och diskuterar. Som bibliotekarier är en av våra viktigaste uppgifter att belysa vikten av att tänka kritiskt och alltid granska källor där man hittar information. Att rent av göra ett inlägg för ungdomarna att få prata om källkritik på ett avslappnat sätt blir ett användbart verktyg. Källkritik kommer inte vara en stor fokus i detta projekt, men det känns som en naturlig del att beröra om tillfälle ges och frågan kommer upp. Ämnen som relationer mellan karaktärer är ju väldigt subjektivt och vi kan ju inte sätta en källförteckning på en individs åsikter, det skulle i så fall visa sig viktigare om ämnet börjar röra sig in på artiklar från vetenskapliga tidningar som Illustrerad Vetenskap eller Allt om Vetenskap som båda är väldigt populära, till den punkten att en del bibliotek tvingats ha dessa bakom disken för att förhindra stöld.

Rena utformningen av bloggen vill vi ha så enkel som möjligt, med text och bild som kan tänkas väcka intresse och roa läsaren. Av denna anledning kommer vi försöka använda ett så vardagligt språk som möjligt, för att undvika att inte framstå som för relaterade till skolan. Biblioteket vi representerar är naturligtvis ren fiktion och kommer kallas för Blåkulla bibliotek, vart detta bibliotek ligger är av mindre betydelse. Vi kommer även ha svårt att få tag på faktiska ungdomar som kan skriva på bloggen, men vi kommer konstruera en grund för att ge en tydligare bild av vad bloggen kan tänkas innehålla och vilka resurser som finns tillgängliga för teoretiska ungdomar.

Bokklubben

På det stora hela kommer bloggen fungera som både ett verktyg för oss som bibliotekarier att lägga ut inspirerande material som tidigare nämna podcast, göra reklam för författarbesök och aktiviteter på ett sätt som lättare når ut till besökarna, men även skapa en plattform där ungdomarna kan känna sig fria att tala om det som intresserar just dem. Forskare inom pedagogik, då främst Lev Vygotsky, talade om det sociokulturella lärandet. Att lärandet startar som en social aktivitet känns som en viktig utgångspunkt att ha i åtanke, då det är just den sociala interaktionen vi vill använda oss av för att inspirera till läsning. Patricia Diaz berör även detta sociala samspel och talar även om Vygotskys teorier i sin bok Webben i undervisningen (2012). Att elever, barn och ungdomar lär sig tillsammans i en form av social process, att detta är återkommande i lärares undervisning. Av personlig erfarenhet från barndomen går det att visa att flera personers inställning till läsning och litteratur reflekterades av vilken inställning deras kompisar hade till detta.Var det flera kompisar som inte läste var läsningen inte av något intresse heller för den förstnämnda personen, men detta kunde även påverkas av inställningen som föräldrar och familj har. Lärandet som en social process är just det vi vill använda oss av i detta projekt, att det är just tillsammans med andra som delar deras intressen och passioner som ungdomarna kan upptäcka att de kanske är mer intresserade av att läsa än de tidigare trodde möjligt? Lägger vi sedan till sociala medier skapar dessa ännu större möjligheter till socialt lärande mellan individer, även individer som inte alls skulle ha börjat tala om ämnet i en vanlig social situation.

Att skolor startar projekt för att få sina elever att läsa mer kan kännas som en bra idé eftersom lärarna ofta träffar eleverna och kan på så sätt hålla lite koll på att de gör det de ska, men dessa projekt kan rinna ut i sanden eller helt enkelt inte fungera. I en skolmiljö kan det bli tävlingsinriktat, eleverna tävlar om vem som läser fortast och mest och är någon då inte en snabb läsare kan den personen tycka att läsning är tråkigt. Det kan också bli press på eleverna i en skolmiljö, även om läsningen inte blir bedömd så finns känslan av ett möjligt misslyckande i luften och tar bort det roliga ur läsningen. Om eleverna istället befinner sig på biblioteket kan de förhoppningsvis släppa den pressen, även om det är ett skolbibliotek och en eller flera lärare är närvarande. På biblioteket bör det inte finnas några prestationskrav på eleverna och de läsfrämjande projekten som drivs där bör utveckla barns läslust utan att kräva något av dem mer än att de försöker ha roligt. Vi kommer naturligtvis försöka få igång verksamheten genom att öppna upp med några inledande diskussioner, lägga ut ett avsnitt av vår podcast och göra lite reklam för alternativa vägar till läsning på fritiden.

Något som tas upp av Hedemark och Hampson Lundh (2014) är att en del forskning antyder att de flesta biblioteksverksamheter har ett starkt engagemang för barn och deras läslust, men det som görs för att stärka denna läslust präglas av ett barnperspektiv. De vuxna på biblioteket anser att läsning för barn är viktigt och de aktiviteter och projekt som då startas för att öka läslusten skapas utifrån hur de vuxna tycker och tänker. Ett sådant projekt kan ha ett gott syfte, men även tappa detta goda syfte då det kanske inte intresserar barnen alls. Då är det bättre med ett projekt där barnen får vara med och planera, där de kan få komma med idéer och hjälpa till att skapa. Att de får vara med genom hela processen kan göra det roligare för dem och de kan enklare förstå varför de gör vad de gör. Ett av målen med vårt projekt bör därför vara att ha väldigt lite förutfattade meningar om vad som är bra för barnen och istället prata med dem, försöka få barns perspektiv istället för barnperspektiv (Hedemark & Hampson Lundh, 2014).

Avslutande tankar

Det finns alltid några problem som projekt träffar på, även om projektet är ur barns perspektiv och det mesta fungerar bra. De barn som är ovilliga till läsning, de som är vårt största mål med projektet, hur får vi med dem utan att de känner sig tvingade? Det är en stor del av skolan att ungdomarna måste läsa den litteratur som behövs för deras utbildning, detta är något vi vill arbeta bort från, då vi inte är en skola. På det stora hela är vårt projekt ganska fritt, barnen får själva välja vad de vill läsa och ingen är tvingad att skriva ett blogginlägg eller prata i podcasten om man absolut inte vill, så länge man är aktiv under bokprat med en lärare eller bibliotekarie. Denna frihet kan ge dem anledning till större läslust, i alla fall då de har friheten att välja vilken bok de vill utan att bli bedömda, och ha möjligheterna att tala om saker som de själva finner intressant, viktigt eller bra. Man kan även tänka utifrån Aidan Chambers modell över boksamtal: Gilla, Ogilla, Frågetecken, Mönster för att tänka igenom det man har läst och kanske förstå texterna på olika sätt. Det blir även ett verktyg för att belysa att det finns mer litteratur än bara den traditionella boken, att sådant som serier, fan-fictions och även ljudböcker kan diskuteras och ses som lika betydande som den mer traditionella boken.

Det kan även vara nyttigt för ungdomarna att få reflektera över vad de läst, och se hur andra upplever samma texter. Kristin Bie talar om vikten av reflektion i sin bok Reflektionshandboken för pedagoger (2014), tolkningen från det hon skriver om vikten med reflektion är att det kan hjälpa personer utvecklas och förbättra färdigheter. Lära känna sig själv och på ett kritiskt sätt granska sin egen utveckling, att utforska sina egna svagheter. Ett citat från det hon skriver är. “Du upptäcker vilken syn du har på dig själv och ditt förhållande till andra” (s.22). Att få diskutera något vi tycker om kan inspirera andra till att bli intresserade för det med, men det kan även hjälpa till att upptäcka att det finns saker om oss själva som vi inte kände till innan. Ett exempel kan vara att en av ungdomarna påstår att denne inte läser, men att hen följer flera fanfictions och inte sett denna aktivitet som läsning förrän diskussionerna kring ämnet kom upp.


Avslutningsvis går det att diskutera att vi inte vet exakt hur detta projekt kommer utspela sig, men det känns som en stabil grund att stå på som inte kostar biblioteket mer resurser än bibliotekariernas tid. Vi kan bli överraskade av vad ungdomarna väljer att skriva om. Nu kommer detta projekt ha fokusen på ungdomar i Sverige, men för framtiden vore det intressant med ett internationellt projektarbete riktat mot att skapa en social interaktion mellan ungdomar i olika länder. Det blir något att tänka på för framtida forskning.


Litteraturförteckning

Bie, K. (2014). Reflektionshandboken för pedagoger (1. uppl. ed.). Malmö: Gleerups.

Chambers, A., & Chambers, A. (2014). Böcker inom och omkring oss (Ny utg. ed.).

Stockholm: Gilla böcker.

Diaz, P. (2012). Webben i undervisningen: Digitala verktyg och sociala medier för lärande (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Rivano Eckerdal, J., Hedemark, Å., Sundin, O., & Lundh, A. H. (2014). Bibliotek som arena för barns litteraciteter. () Svensk biblioteksförening.

Francke, H., Hanell, F., Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, & Högskolan i Borås. (2014). Användning och värdering av sociala medier i skola och högre utbildning. (pp. 51)


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

https://www.acast.com/mellanraderna

Då vi på grund av tekniska problem inte har kunna få upp vårt eget första avsnitt av vår podcast delar vi istället med oss av en annan som berör samma område, läsningen. Detta är Mellan raderna, och det är en intressant podcast där dem diskuterar böcker och läsning. Tveka inte att diskutera avsnitten eller kom med tips på egna podcasts som skulle vara intressanta för oss andra att lyssna på.


Likes

Comments



Vi kan glädja alla med att vi kommer få besök av Filip Wärn, författaren till boken Child of Water, första delen i hans bokserie Chronicles of Magic. Besöket kommer ske 14 Januari klockan 14 i föreläsningssalen Grodlåret. Det uppmuntras att ställa många frågor.

Likes

Comments

Det är inte alltid vi har tid, ork eller lust att läsa. Men i sådana fall är ljudböcker alltid ett passande alternativ! Det fungerar att lyssna medans man gör något annat, är det tråkigt att städa sitt rum eller åka buss? Berätta för oss och era vänner om vad ni har lyssnat på och ge tips för vad ni vill att andra ska lyssna på.

Likes

Comments

Vilken bok inspirerade er till att läsa? Var det en serietidning som ni kommer ihåg mest? Eller kanske en ljudbok som var extra spännande. Dela med er av dessa stunden och berätta för alla varför denna stund var så rolig eller inspirerande.

Likes

Comments

Denna blogg kommer att handla om böcker på olika sätt och ens känslor runt det man har läst. Vi som administrerar denna blogg är två bibliotekarier, Steve och Louise, men de som kommer att skriva inlägg är mellanstadieelever. Här kommer det att komma boktips från dessa elever, men också bokprat om vad man kände när man läste boken och om man kunde känna igen sig i det man läst.

Denna blogg är en del av ett läsfrämjande projekt som görs i samband med en skola. Vi provar andra sätt att prata om böcker än vanliga boksamtal samtidigt som vi visar eleverna att det finns många sätt att nå ut till andra människor. Det kommer även att spelas in podcasts med eleverna som kommer att läggas upp här på bloggen, där vi pratar mer djupgående om vad de tycker om att läsa, vad som fick dem att börja läsa och varför de tycker om, eller inte tycker om, att läsa.

Det kommer även att läggas ut inlägg när det händer något intressant på biblioteket eller skolan för att nå fler personer. Dessa inlägg kan handla om författarbesök, aktiviteter på biblioteket, utställningar och liknande.

Vi på biblioteket och skolan hoppas att vi med detta projekt kommer att få fler unga att inse att läsning inte behöver vara tråkigt och inspirera dem att läsa mer. Kanske kommer denna blogg och dessa podcasts att inspirera inte bara eleverna som är med i projektet utan även andra som läser och lyssnar på det vi gör.

Vi hoppas även att ni kommer att tycka att detta är lika roligt som vi tycker att det är. Snart kommer det första inlägget om böcker, ha det så trevligt fram tills dess och läs en bra bok!

Louise

Likes

Comments