Hej! Här kommer det sista inlägget som har med "Sofies Värld" att göra! Jag tycker att det är både skönt och lite tråkigt att lämna den bakom mig. Jag har nämligen väldigt blandade åsikter om den här boken, den har varit tids och tankekrävande på ett positivt sätt, samtidigt som den har varit långtråkig.

Jag gillade att boken var skriven på ett lite oklart och mystiskt sätt, med oklara iakttagelser och de många adjektiven som beskrev Sofies liv, det fick mig att snabbt komma in i den. När jag väl var inne i bokvärlden var det lugnande att tänka på så stora frågor och inse att vi bara är små prickar i något oändligt mycket större, och hur små våra frågor egentligen är. Men om jag inte lyckades komma in i den där zonen blev det jättesvårt att hitta koncentrationen.  

Konceptet med fakta blandat med vardagsliv fungerande bra de första hundra sidorna, efter att ha stått ut med samma sak i tvåhundra till, insåg jag att ingen förändring skulle komma. I början var det jättekul att fråga sig själv alla livets frågor, och att varje gång ha lika lite svar, men oavsett hur olika frågorna var så krävde de ändå samma tankesätt. Det gjorde att det i slutet kändes som att jag läste samma sida om och om igen. Ibland blev jag också frustrerad när jag aldrig fick något rakt svar, du ska alltid ha dina egna vinklar på allt. Jag tror att det är bra att lita på sig själv, men vissa saker vill i alla fall jag vara säker på till hundra procent.

Jag tror att en anledning till att jag tröttnade på boken var tidsbristen. Eftersom jag insåg att jag inte skulle hinna läsa ut boken i tid så började jag att stressa och skumma igenom boken. Detta gjorde att jag slutade förstå innebörden i vissa saker eftersom språket är ganska komplicerat. Det går inte att slarvläsa boken om man fortfarande vill få ut något av den, som jag nämnt tidigare så behövs det bearbetningstid. Detta gjorde också att jag blev irriterad eftersom jag upplevde att jag inte orkade reda ut innebörden av varje litet blad.

Om jag hade läst boken på fri hand tror jag att det skulle ha tagit mig upp åt ett års tid, vilket kanske hade gjort att jag tröttat på den. Men det hade nog varit bättre än att stressa mig igenom den utan att jag blir det minsta berörd. Jag tror fortfarande att boken kan vara bra som avkopplingsläsning, när man inte är det minsta stressad. Därför vill jag försöka ge den en chans till, kanske under ett lov. Hejdå! /Tjej2

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Jag ska nu berätta om mina tankar och åsikter om (Ibland mår jag inte så bra).

Jag tycker att boken var helt underbar och jag älskar allt med den, Hon skriver på ett underbart sätt och man fastnar lätt i boken. Hon börjar boken så otroligt bra och jag tycker inte heller att den blir tråkig någon gång.

hon är en väldigt stor före bild för mig och det gör såklart att jag tycker att det är roligare och läsa då, Jag fick en helt annan känsla för det kändes som att jag kände henne och allt blev mer känsligare, Tillexempel när hon berättar om händelser i boken som var typ sorgliga så fick jag empati och kände mig dyster osv. När jag började läsa boken mådde jag väldigt dåligt och kände att allt va omöjligt, Men när jag va klar med boken så kände jag att allt va möjligt. Hon påverkade mig så himla positivt. Jag tror att hon verkligen kan hjälpa många med den boken.

Jag kan absolut rekommendera den här boken till alla sorters åldersgrupper, Det är en underbar bok, som jag tycker att alla ska läsa.

Likes

Comments

Hej! Nu ska jag försöka förklara några av budskapen som gömmer sig i min filosofiska bok.

Ett av de mest framstående budskapet i min bok är att försöka hitta din egen syn på världen. Boken innehåller massor av exempel på hur andra har sett på vår existens, och hur olika alla forna filosofers livsteorier har varit. All den fakta som tas upp är exempel och inspirationer till den teori som du, och Sofie väljer. För vissa är religionen meningen med livet, för andra handlar det om reinkarnation, musik eller vetenskap.

Den lite barnsliga synen på saker och ting är också något som boken förmedlar, barn tänker oftast mycket mer positivt, och ser inte samma problem i saker som vuxna gör. Ett exempel på detta är fjortonåriga Sofie, som alltid ser något ljust i alla situationer, och hennes medelålders mamma som är betydligt mer kritisk till de flesta händelser.  

En annan mening med denna bok är förmågan att kunna tänka kritiskt, och att alltid ställa sig frågan "varför?". Nu låter det kanske som att jag ska skriva en stor uppsats och behöver Googletips, men det handlar inte bara om Wikipediakällor. Om jag ändå skulle ha skrivit en skoluppgift, så skulle jag ha behövt tänka logiskt, och kanske också ställa mig frågan "hur?". Där är skillnaden, det behövs ingen logik för att du ska tro på vad du vill.

Av boken lärde jag mig därför att inte ta allt så självklart, saker som verkade helt logiska, är ju egentligen saker som jag bara har hört från omvärlden. Boken tar exempelvis upp de oskrivna reglerna för kvinnor, och jämför dem med männens liknande. Nu, ställ dig frågan "Varför är det så här?", du kanske kommer på ett vettigt svar. Det har inte jag gjort, och tycker därför inte att det är acceptabelt. Detta är ett typiskt exempel från boken, den påbörjar en frustration i ditt huvud (en orättvisa), som du måste lösa för att inte bli arg. /Tjej2

Likes

Comments

Eftersom Therese skriver en självbiografi så tycker jag att det är svårt att hitta budskap, Men jag har i alla fall försökt. Det här är såklart bara mina åsikter och vad jag tror är budskapet.

Jag tror att det stora budskapen är att "Hur långt ner du än är så kan du alltid klättra upp" Hon har varit sjukskriven flera gånger, Hon skriver mycket om sin panikångest och sin socialfobi, Om när hennes kille gjorde slut med henne och hur hennes liv har byggts upp efter allt, Hon har ju inte blivit av med sin socialfobi eller panikångest, Men jag tror det har blivit mildare. Jag tycker att et är ett väldigt fint budskap, Hon stöttar nog väldigt många och hjälper folk med samma problem. Jag kan Verkligen relatera till budskapen på grund utav händelser i mitt liv osv.. Jag har mått väldigt dåligt och känt att allt bara ska rasa ihop och att jag inte orkar mer, Och sen kämpar man sig upp och allt blir bara bättre och bättre. Jag vet inte om Therese går rakt på sak med typ livsfrågor och sånt, Men tittar du djupt i texten så tror jag att man hittar rätt många. Hon skriver ju en bok om hela sitt liv hur det har gått både upp och ner, När ens liv går väldigt upp och ner så tänker man väldigt mycket, Man ifrågasätter sig själv hela tiden och då tror jag att många livsfrågor dyker upp.

När hon skrev boken så tror jag att hon ville nå ut till folk med samma problem och få folk att inse att dom kanske behöver prata med någon eller bara börja må bra. Finns det den hjälpen folk behöver? I det här fallet med panikångest och socialfobi? Alltså, vad gör man? hur hanterar man en sån här situation? Vågar man söka hjälp? Eller vågar man ens själv inse att man kanske inte mår så bra? Jag tror att på ett eller ett annat sätt så förklarar hon det på ett lärorikt och förstående sätt.

Det va det jag hade och säga om budskapet. //tjej1

Likes

Comments

Vad jag tycker om boken hmm...

Jag tycker boken var jättebra man fick mycket lära utav den som t.ex "att alla kan om man verkligen vill" " ingen människa ska bli behandlad på nått sätt för den inte själv mår bra, eller kanske är lite mer knubbig eller tvärtom smal som en pinne" och självklart fick man veta hur hon har haft det i livet. att hon då inte har haft det så bra. Men samtidigt i boken blev det som att man själv börja må dåligt vissa gånger på nått sätt. Hon skriver väldigt utförligt och förståeligt. samtidigt som hon hade mycket bilder så man hängde med på det sättet också och det blev lättare bild av allt som hänt, att själv se de framför sig. <3

// tjej 3

Likes

Comments

jag tror hon vill nå ut till folk som själva mår som hon har mått, det menas med att hon har ju gått igen svåra perioder i livet där hon inte har mått så bra. Hon kan därmed mycket om allting, hon berättar lite snuttar i boken hur hon själv har gjort för att må bättre.

Tror också att hon ville komma fram till i boken att även fast man mår dåligt kommer man en dag bli bra och att alla kan jobba sig upp, även hur dåligt man ej mår. Att man aldrig ska ge upp för det är man ej värd. eftersom många har henne som förebild så lyssnar folk på henne, tar in sig hennes tips och kämpar därefter själv för att allting går bara du själv vill, du kan allt bara du tror på dig! <3

// tjej 3


Likes

Comments

Jag tycker att Therese Lindgren har en sån himla inlevelse när hon skriver, När man läser hennes bok fastnar man och allt känns så verkligt. Det känns nästan som att man sitter bredvid henne och lyssnar. Jag har kollat mycket på hennes youtube kanal så när jag läste boken, hör jag hennes röst för att hon skriver på ett helt otroligt sätt.Hon har dessutom väldigt mycket bilder i boken som gör att man får mer känsla när man läser.

Hon skriver på ett sätt som inte liknar någon annan. Hon skriver en så pass djup bok med alla sorters känslor att man lätt blir intresserad. Therese är en väldigt stor förebild för många så när hon skrev boken så tror jag att hon ville nå ut till folk med samma problem, Och det är speciellt med just hennes bok.

//tjej1 och tjej3

Likes

Comments

Hej! Idag ska jag berätta om vad som är speciellt med sättet som Jostein Garder har skrivit sin bok på, vilket är ganska annorlunda mot de flesta andra böcker som jag läst.

Boken är tydligt uppdelad i två olika skrivsätt som pendlar från kapitel till kapitel. Oftast börjar varje kapitel med en liten inblick i huvudpersonen Sofies liv, hur hon tvingar sig till skolan, för att sedan komma hem och få ett mystiskt brev, eller stöta på hennes speciella filosofilärare som skickar henne dessa skrifter . Det är när denna person träder fram som texten ändras, han framstår som mer gammaldags och bildande. Detta märks extra tydligt eftersom hans faktadelar är hoptryckta utan mellanrum, med ett tjockare typsnitt och långa och komplicerade ord, medan Sofies liv går fortare och enklare att läsa med mer vitt mellan styckena och ett lättare språk med mer adjektiv.

I ett annat inlägg har jag redan nämnt att denna bok kräver bearbetning och tanketid. Det tror jag beror dels på att handlingen är väldigt filosofisk och svår att förstå om man bara skummar igenom varannan sida, och dels för att den är fylld med komplicerade ord och svårt komponerade fraser. Jag tror att författaren har proppat varenda mening med förnäma ord som innehåller minst nio bokstäver med flit, just för att läsaren ska behöva stanna upp och reflektera. /Tjej2

Likes

Comments