View tracker

Åh, nu är vi på väg in i säsong 2016 och det är så nära tillmatchstart!

Ja, självklart pratar jag om footballen, den amerikanskavarianten.
Förra säsongen hade jag så sjukt roligt, det var en upplevelse jag sent kommeratt glömma och jag är säker på att det likadant även denna säsong! Fotbollenbetyder så mycket för mig och det ger mig en sådan kick och energi att fåträna, tacklas och svettas.

Jag träffade även en kille förra året som då och även nu ärmin coach samt spelar quarterback i herrlaget. Efter evigheters tisslande ochtasslande så bestämde vi oss för gå ut med vårt förhållande och det minavänner, är verkligen det bästa som har hänt! Fantastisk människa, jag kundeinte önska mig annat. Jag älskar verkligen att vi håller på med samma sport,det hjälper oss ganska mycket på traven då vi båda lägger större delen av vårfritid på den, jag är dessutom lagledare för herrlaget vilket gör att jag somförra året kommer att spendera min lediga tid med grabbarna. Bortamatcher,hemmamatcher, möten, närvaro, resultat osv osv! Jag är med andra galet lyckligoch skulle inte byta bort mitt liv för något annat.

Jag har skrivit på detta inlägg i två dagar nu, jag haringen inspiration och det är egentligen ingen som läser min blogg.. men jagbehöver få skriva av mig! Jag vill hitta tid till att skriva minst ett inläggom dagen, även om det inte är något viktigt. Ja, jag antar att det är helt upptill mig att finna tid och lugn och ro. Nu ska jag bara ladda här hemma införträningen ikväll. Vi kommer även att ha några tjejer från Halmstad som skahänga på, riktigt kul!

​JAG ÄLSKAR DIG!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Varit filminspelning här på jobbet, jätte skoj att få chansen att göra sådant här ibland! Och idag var även Thomas Ravelli med oss en stund.

Kiss & Love




Likes

Comments

View tracker

I morse va det jobbigt att kliva upp ur sängen, men jobbar man så måste man! Klockan fem ska jag träna också.. fast bara en halvtimme eftersom vi ska tvätta ikväll. Att tvätta är nog det tråkigaste som existerar i hela j*vla världen, städar hellre tusen gånger om! Det är såhär vuxenlivet är I guess. Jaja, får skriva mer ikväll eller i morgon för lunchen tog precis slut

 

Kiss & Love

Likes

Comments

Trött på att ständigt låta vissa saker och ting bara vara som det är. Nu för tiden är jag den som bara håller käften.. jag har aldrig varit sådan innan! Jag brukade alltid vara den som sa ifrån eller bara sa vad jag tyckte och tänkte. Men idag är det annorlunda och jag undrar varför? Varför säger jag ingenting.. jag är tuffaste tjejen i världen och borde inte ha svårt att öppna käften men nu har jag tydligen det.


Kom inte hit och tro att något ska hända, du har inte en jävla suck. Sådana som dig äter jag till frukost, lunch, middag och kvällsmat. Lilla lilla flicka... tycker synd om dig!


Kiss & Love

Likes

Comments

Fredag.soffhäng.med.mitt.hjärta.

Lååång dag på jobbet, go känsla att få komma hem och slänga sig i soffan, ta ett bad och dricka en kopp kaffe! Vi stannar hemma ikväll i alla fall.. orkar inte röra mig en meter ur soffan och jordgubbarna i kylen är alldeles för goda för att lämna såklart.

Kiss & Love

Likes

Comments

Jag fyller år om en månad ungefär.. och för ett par dagar sen fick jag frågan om vad jag önskar mig! Ja..vad önskar man sig när man fyller 22? Inte den blekaste men så kom jag och tänka på att jag läser ju en hel del faktiskt. Ibland läser jag inte alls och ibland har jag nojja på böcker och läser så fort jag får chansen.. jag kanske ska önska mig presentkort på Akademibokhandeln eller kanske Bokia? Det där är så svårt för jag brukar gå till båda två. Glömmer varje gång vart jag köpte boken jag läser just då och har självklart slängt kvittot.. jaja vi får se


Back to work!

Kiss & Love

Likes

Comments

Läste precis min systers blogg..

Jag älskar dig!
Jag har alltid älskat dig och kommer alltid att göra det.
Du är min skyddsängel som fanns där när ingen annan gjorde det.
Du har alltid skyddat mig med ditt liv och jag vet att du gjorde allt
för att jag skulle känna mig trygg! Vet du.. i din närvaro så var jag alltid
trygg och det är jag än idag. Jag vet att jag var jobbig när jag var lite men trots det så stod du ut med mig.. idag så undrar jag hur du orkade men det är nog det som kallas äkta syskonkärlek.
Jag är så tacksam för att du är min syster!

Min fina vackra skyddsängel, I love U!!!


Kiss & LovE

Likes

Comments

När jag tänker på dig, på oss, familjen, våran familj!

Någon gång ska jag acceptera att du valde att leva det liv du gjorde.
Någon gång ska jag acceptera att du inte gjorde det för att såra mig eller någon annan i familjen.

Någon gång ska jag acceptera.


Jag vet att du inte orkade, jag vet inte hur du kände men ibland ville jag känna den sorgen du kände så jag kunde förstå dig bättre! Kanske jag hade kunnat rädda dig från helvetet.. Jag vill gå tillbaka i tiden så jag kan göra ändringar, umgås mer med dig och ta fler bilder på oss tillsammans! Jag har ingen bild på oss när jag är varken tonåring eller vuxen och det känns hemskt. Jag ska erkänna att jag inte gråter ofta, jag gråter inte nu när jag sitter och skriver detta. Men jag tror det är för att jag fortfarande har svårt att acceptera att du inte finns hos oss längre.


Jag minns såväl dagen då jag besökte dig första gången på sjukhuset.. du var inte med oss alls, du var helt borta p.g.a. av att allt gift gick rakt upp i hjärnan innan det försvann. Jag satt bredvid mamma och jag såg hur ledsen hon va, jag började få gråten i halsen och ville bara springa därifrån men jag gjorde inte det! Till slut insåg vi att det var meningslöst att försöka få kontakt med dig. 

Vi gick ut och pratade med läkarna och då ville dom bestämma tid för ett möte, alltså ett möte i ett rum där dom berättar dåliga och hemska saker!! Jag blev så rädd men jag visste att jag var tvungen att gå denna vägen...

Nästa dag satt vi där.. i rummet. Läkaren berättade en massa saker och hon berättade även att dom hittat någonting som kunde vara cancer, jag trodde inte det var sant. Men jag fick acceptera läget och förstå att pappa kanske aldrig kommer kunna bli helt självständig/frisk igen.

Efter detta är allting rätt suddigt men jag och mamma besökte pappa då och då, en dag hade han vart nere på röntgen så vi gick ner för att se hur det var med honom. Han pratade men vissa meningar var helt osammanhängande... jag kollade på pappa som kollade på mamma och han lovade mamma att bli bra igen, att han inte skulle lämna oss än! Dagarna gick och det verkade som att pappa blev bättre och under mötet vi hade haft med läkaren så berättade jag för läkaren att jag inte ville att pappa skulle få åka hem igen.. visst låter det hemskt men jag visste att han skulle behöva få komma till ett hem annars skulle han inte klara sig! En dag gick jag och min syster och hälsade på honom och jag var så glad denna dagen för jag minns allting.. det jag minns mest är att han sa hur mycket han älskade mig och att han visste nu hur nära han hade varit att stryka med . Efter att jag pratat klart med pappa och med min syster så berättade läkarna att han skulle få komma till ett hem på morgondagen!! Jag var så glad men visste att det skulle bli en kamp då pappa inte alls gillar sådant, jag antog att dom skulle få det skit svårt att få honom dit och jag varnade dom för det också.. dom var medvetna om det och eftersom dom hanterat honom ett tag så visste dom även hur hans humör var. Vad jag då inte visste var att detta var sista gången jag såg min pappa i livet, att det var sista gången vi sa hur mycket vi älskade varandra...


Jag ringde till sjukhuset samma dag han skulle åka och läkarna berättade att det hade gått hur bra som helst att få in honom i bilen till hemmet, jag blev helt ställd och tänkte att pappa förstod väl då att han inte hade så mycket till val, men idag ser jag på det ur en helt annan synvinkel.

Hemmet lovade att ringa mig om det skulle vara något, jag skulle nämligen åka bort hela helgen så jag var rätt nervös. Jag fick inget samtal på hela helgen som jag antog att allt var som det skulle! Dumma dumma mig... (tänker jag i efterhand)

Den 6 augusti 2012 berättade mamma att pappa fått åka in till sjukhuset igen. Jag blev rasande över att hemmet inte hade ringt till mig och berättat det men jag struntade i det och fokuserade mer på pappa och att jag skulle åka och hälsa på honom.. den 8 augusti åkte jag och mamma dit, vid 16 tiden var vi där och jag berättade för sköterskan att jag skulle träffa min pappa, hon kollade på mig och mamma och gick sedan och knappade på datorn (redan då förstod mamma) och så kom hon sedan tillbaka med en annan lite äldre sköterska. Hon kollade på mig och sa frågande " ja du skulle träffa Roger? - Ja min pappa...  sköterskan tar mod till sig och berättar att han tyvärr hade avlidit vid elva tiden samma morgon.


Jag hamna i chock, jag skrek och grät och mamma förde mig till soffan och höll om mig som aldrig förr. Jag blev helt tom i huvudet,, när jag hade samlat mig frågade sköterskan om ville gå in och säga hejdå till honom för han låg fortfarande kvar på rummet... och det gjorde jag.

Nu orkar jag inte skriva mer om detta.. Jag vet att allt låter rätt flummigt just nu men jag orkar inte gå in på detaljer m.m. inte än i alla fall. Och en vacker dag så skall jag berättade för er varför min pappa var sjuk och vad för sjukdom han hade. Behövde bara skriva av mig lite just nu!


Kiss & Love


Likes

Comments