Header

Inlägget innehåller adlinks.

1 | 2 | 3 (fast svart) | 4 | 5 | 6

Idag fyller min pojkvän 24 år det firar vi med att jag bjuder (FÖRSÖK INTE ENS ATT BETALA OM DU HINNER SE DETTA INNAN) på middag då lata jag har bokat bord på O'Learys samt att han fick öppnat sitt paket igår, då han var lite otålig. Hade dock önskat att det fanns några roligare restauranger här i stan som har veganmat, man blir så låst till vissa på grund av detta. Han blev nöjd över presenten iaf, så det var ju bra!

Likes

Comments

Jag tror att jag talar för de flesta studenterna just nu, om inte annat så borde de flesta känna igen sig i detta. Under de tuffaste perioderna som man verkligen har gett sitt allt, verkligen pressat fram kunskapen. Man har försökt att vara så påläst som möjligt. Man har kämpat igenom med knappt någon sömn, tårar som sprutar utan anledning och stressen som forsar genom hela kroppen. Man är totalt slutkörd i både kropp och huvud, ögonen orkar inte läsa en endaste mening till. Man vill inte öppna en bok på flera veckor! MEN det som gör allt värt i slutändan är ändå ett mejl med dessa ord som får en att komma ned på jorden igen. Det blir en lättnad och stressen lämnar kroppen för en stund. Glädjen rusar genom kroppen och man känner att det finns ett hopp om att man faktiskt kan klara av utbildningen. Någon annan student som faktiskt känner igen sig?

Likes

Comments

I lördags körde vi på middag hemma hos mig innan utgång och mitt i allt passade vi på och inviga mina softboxar. Blev ett gäng bilder på Pontus då han ville ha några nya. Nu ska jag bara försöka lyckas övertala Jesper till att ställa sig framför kameran (inget han verkar vara så jätte pepp på tyvärr). Annars har jag iaf Michelle som säkerligen ställer upp på lite bilder. Blir ju en aningen tråkigt om det enbart kommer upp produktbilder och bilder på mig liksom.

Likes

Comments