När jag dagdrömmer om oss två så tänker jag att allting skulle kunna vara så himla enkelt, äventyrligt och fartfyllt. Samtidigt som passionen flödar och kärleken är så stark att den brinner.
Jag tänker att vi två alltid kan bli bättre, vi har nått botten så många gånger och att vi inte har mer att förlora. Bara varandra. Om vi skulle lämna varandra. Vi har en potential vi två som jag aldrig sätt förut, en gnista som aldrig dör och som gör att vi i vått och torrt stått bredvid varandra hur jävla vidrigt det än varit mellan oss ibland.
Jag sitter i bilen och tittar ut genom fönstret och ser oss på så många platser. Hur jag sitter på dina axlar i publikhavet på en konsert, hur jag dricker öl fast jag inte ens tycker om det. Vi tar bilen till olika platser bara för att se, tillsammans. Vi stannar och kysser varandra på en stig mitt ute i ingenstans, bara för att dragningskraften är så stor så kommer vi aldrig kunna låta bli varandra.
Vi dricker drinkar på uteserveringar och ramlar hem tillsammans och ner i sängen efter att vi båda blivit lite tipsy. Vi duschar tillsammans och sover tidigt den kvällen. Vi åker på en weekend och du skrattar åt dig själv när du tar Max lökringar under armarna och tycker du är rolig. Som charmen hos ett barn, och jag älskar det.
Och du skulle pussa mig hejdå varje morgon och jag skulle slita dig tillbaka och vädja efter att du skulle lägga dig under täcket med mig igen.. Men du måste jobba och vi ses ju sen, jag skulle gå med täcket runt om mig till dörren för att kyssa dig en sista gång.
Det skulle kunna vara så lätt allting men våra olikheter skapar våra stunder i hat, istället för att prata så är det som att vi börjar slåss över sms. Och det gör så ont, så fruktansvärt ont varje gång. Och för varje slag vi slår mot varandra så närmar vi oss det eviga slutet och jag förbannar den dagen vi kommer dit, för aldrig har jag velat att någonting i mitt ska fungera så mycket som jag vill att vi två ska. Jag vill dela allting med dig, och börja om från början. Bara med dig har jag velat det.
Men kanske att vi kommit hatet och slagen för nära nu.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Jag ligger i sängen och gråter medan jag läser "Jag är inte perfekt, tyvärr" av Michela Forni. Helvete vad ont man kan ha ibland, det är som att man bryter något och smärtan bara växer i kroppen men man kan inte gipsa hjärtat man kan bara låta tiden laga det. Men hur hittar man lusten till att laga ett hjärta man vill att någon ska ha tagit hand om?

Det går så otroligt lätt att relatera till allt hon skriver. Varenda ord är något jag själv kunnat skriva och som jag hat känt. Bara att det handlar om min person och inte Michelas. Precis som med SKAM så vill jag tipsa alla både tjejer och killar om den här fantastiska boken.
God natt från den lille

Likes

Comments

Efter någon som kommer att vilja älska dig villkorslöst även när du gör fel och gör bort dig. Som kommer se dig, för det vackra du är. Det finns, han kommer vara där.

Likes

Comments

Men den vidriga biten av misslyckande är total och ingenting är vackert med dom känslorna. Mardrömmarna varje natt, rädslan, skräcken. Tänk att se personen i någon annans famn. Otillräckligheten och skuldkänslorna över att det aldrig höll, över att det aldrig funkade eller över att inte ha slitit sig loss från den tunna tråden. Ens sämsta sidor är det som man ser och det är sidor hos en själv man kanske inte ens trodde fanns?
Att förälska sig i någon är att befinna sig i en av de mest utsatta och sårbara positioner man kan vara i. Man känner att allting kretsar kring personen man är kär i, man vill veta nästa gång man ska ses, analyserar varenda konversation och värderar varje form av fysisk kontakt. Man blir på något sätt besatt, för man vill så gärna, mer än allt, få den andra att känna samma sak. Men samtidigt så vet man att man inte är där, inte tillsammans. Och man kommer kanske aldrig vara där i sängen bredvid varandra igen som att hela världen försvunnit och det enda som existerar är ni två. Men känslan av besatthet kanske försvinner, när du sliter dig loss från den tunna tråden. Men det är svårt för Du tror inte att någonting övervinner er två och det ni två kulle kunna ha.

Likes

Comments

Jag minns när vi cyklade ut till Djurgården och köpte ett kilo godis. Så många gånger jag sätt dig på sin cykel och du skrattade till och sa "det här är första gången jag ser dig cykla" du log och sen tävlade vi ner från värtavägen. På vägen hem stannade vi vid Skansen och tog en cigg, jag satt med båda benen över dina lår och lutade mig mot dig. Min person. En skåpbil kom men vände vid vändplatsen. Vi sköt iväg våra cigg, du alltid längre än mig som knappt kan. Sen cyklade vi hem, gick sista backen med svetten rinnandes från vår nacke. Sen kröp vi ner i sängen och åt godis, både från påsen och av dig, min godisbit, och det dröjde inte länge innan vi båda sov. Med huvudet mot ditt bröst och du med näsan i mitt hår.

Likes

Comments

Jag minns när vi cyklade ut till Djurgården och köpte ett kilo godis. Så många gånger jag sätt dig på sin cykel och du skrattade till och sa "det här är första gången jag ser dig cykla" du log och sen tävlade vi ner från värtavägen. På vägen hem stannade vi vid Skansen och tog en cigg, jag satt med båda benen över dina lår och lutade mig mot dig. Min person. En skåpbil kom men vände vid vändplatsen. Vi sköt iväg våra cigg, du alltid längre än mig som knappt kan. Sen cyklade vi hem, gick sista backen med svetten rinnandes från vår nacke. Sen kröp vi ner i sängen och åt godis, både från påsen och av dig, min godisbit, och det dröjde inte länge innan vi båda sov. Med huvudet mot ditt bröst och du med näsan i mitt hår.

Likes

Comments

Ibland önskar jag bara att det var du som sa att du saknar mig, att det var du som älskar mig. Att du ville att jag skulle vara med dig, där, hos dig. Eller du hos mig. Att vi skulle ses snart, och att du skulle kyssa mig som du aldrig kysst någon innan.

Likes

Comments

Jag har det verkligen helt fantastiskt här och njuter av varenda sekund. Vi har besökt så extremt vackra platser, idag var jag på den finaste platsen jag någonsin sätt. Det var en beach club som heter Sundays beach club. Det vattnet och vattnet i den viken jag besökte i Grekland i somras slår alla hav jag någonsin skådat. Beyond words for real! Jag har ingen hemlängtan över huvud taget och ser så mycket fram emot våra kommande veckor. Jag saknar min mamma min syster, Linnea och Matilda innerligt mycket men dom finns ju alltid kvar när jag kommer hem igen, vilket är så skönt. Jag är så glad över att jag är på en ö mitt i indiska oceanen, och inga problem kan komma ikapp mig här, jag mår för bra. Ibland, som nu, när vi varit ute ikväll och klockan är halv tre och jag ska sova så kan det kännas ensamt även fast Alva och jag skedar på nätterna. Hon ligger varje kväll bredvid och skriver så fint med sin pojkvän, och bredvid ligger jag och tycker om någon som inte gör det tillbaka. Det är en plågsam känsla, obekräftad och oromantisk men jag vet att det kommer gå över en dag. Men det är en stund för sig, när man ligger där tätt intill och smakar på varandras läppar och ingenting slår den stunden.
Men jag njuter här, av varenda sekund, av ensamhet och ledsamheten som gör mig starkare trots att det svider i ögonen ibland. Jag vill inte klaga, men jag måste skriva vad jag känner. Jag älskar min vardag här men kan någonstans känna en rädsla och ensamhet. Nu ska vi sova, och imorgon ska vi till en vacker beach club vid namn potatohead 😄
För er som vill följa min resa, glöm inte min snap och min Instagram. Kram på er alla ❤️

Likes

Comments

Jag grät. Och jag grät. Och jag tänkte och min mage värkte och mitt hjärta sved och min hjärna ballade typ ut. Ingen. Jävla. Kontroll. Det gjorde ont. Men det går över. Det gör det alltid.

Vi ligger i sängen och ska sova, Alva skriver långs kärlekssms till sin pojkvän och jag stirrar mest upp i taket. Blir avundsjuk på henne, men är så glad för hennes skull så ger henne den lyckan och allt annat bra i världen. Vet ju att någon dag kommer jag också få så fina sms av någon som tycker om mig så mycket. 

Idag kom jag och Alva fram till Bali, jag älskar det här stället. Trots att vi endast sätt landet i mörker en så länge så är det helt fantastiskt. Varma vindar, fuktighet, härliga människor, god mat och goda drinkar. Är så otroligt glad och lättad över att vi är framme. Och hur bra dessa veckor kommer att vara för mig. Hotellet vi bor på nu är så fint. Vi blev uppgraderade till en svit istället för vanligt rum när vi checkade in så vi kunde fått plats typ 10 pers i den här lägenheten/hotellrummet. Imorgon ska vi upp tidigt för god frukost och sedan ska vi till dreamland beach och Single Fin. Googla vetja, eller följ mig på Instagram @ bianciss eller se allting på Snapchat @ Biancanilsson

Vi ligger sju timmar före så dags att sova efter det här omtumlande dygnet. ❤️

Likes

Comments