Fredagsmys blir med mitt lilla hjärta framför tv i lugn och ro. De flesta andra i min ålder festar eller hänger äntagligen. Klär upp sig, sminkar sig för att gå ut på krogen och visa upp sig för att få någons uppmärksamhet så man känner sig snygg och uppskattad som människa. Denna besattheten att alltid känna sig snygg i andras ögon är sjukt. Det förstör allas självbild helt jävla totalt. Vi tänker att det vi ser i speglen är "jag". I själva fallet är vår hjärna det som gör oss till oss men det är nog ingen som tänker så i dagens samhälle. Jag har och är fortfarande sjukt besatt av vad andra tycker om mitt skal och det har fått mitt riktiga jag, mitt inre jag att balla ur och sjunka till botten. Det enda jag har tänkt på i alla år är att jag är för fet , tjock, mullig, rund och stor för att kunna se snygg och vacker ut.



Jag har varit besatt av min vikt för att alla omkring har påpekat detta sen jag kan minnas. Men jag har inte val mitt ska utan är född i det och alla har vi olika skal med olika former, färger och vikter. Vi alla har olika benstomme och utvecklas på olika sätt. Jag har under det senaste halvåret gått upp ganska mycket i vikt för att jag har varit och är i botten. Jag låg i soffan varje dag där jag sov, åt, sov och åt. Jag ville inte gå ut för allt fick mig att få ångest, speciellt att möta människor var sjukt jobbigt så jag undvek det. Nu har vi skaffat en hund som gör att jag blir tvingad till att röra på mig vilket är tur. Hon har räddat mig från att sova bort alla dagar och därför har jag börjat fundera kring min besatthet, då det är de ända jag tänker på. Jag har kommit fram till att jag ska försöka att sluta med att vara så besatt av mitt yttre. Jag ska se till att mitt psyke går före mitt skal, för sålänge mitt psyke och inre mår bra mår mitt yttre bra.



Jag är fin som jag är!



Min personlighet, mina bra och dålig sidor är vad som gör mig till den jag är. Jag är kreativa, musikalisk, empatisk, snäll, omtänksam, egoistiskt mm. Jag har även kommit fram till att det är okej att tycka att det är rätt skönt att vara själv på en fredags kväll och lördags kväll. Man behöver inte festa eller piffa upp sig när det är helg om man inte känner för det. Jag triv bättre i lugna miljöer just nu och jag har inget behov att få uppmärksamhet av folk jag inte känner. De vet inte vem jag är och de kommer inte komma fram till mig för att vilja lära känna mig för den jag är när de är fulla, kåta och besatta av samhällets sjuka idial. Jag har världens bästa flickvän som älskar mig för den jag är. Hon har verkligen gjort allt hon kan för att stötta mig i min depression trotts mitt vidriga beteende och all panikångest. Jag kan inte begära mer av livet, jag har min kärlek och vi har ett litet hus som vi bor i med vår lilla fralla valp och jag triv så. Jag är 21 år snart 22 år och mitt liv har knappt börjat.
Nästa vecka börjar jag min terapi och kbt behandling. Jag hoppas att jag kan få verktyg att kunna acceptera och hantera hur mitt liv ser ut i dag. Att kunna värdesätta det som faktiskt är värt att lägga energi på!



Aja, nu ska jag ta mina nötter, kolla på tv och mysa med mitt lilla hjärta!  ( finns garanterat stavfel )

Likes

Comments

Imorgon är dagen då jag får min första riktiga hjälp för att förstå varför jag mår som jag mår. Jag hoppas att jag får en klarare blick över hur en depression fungerar samt få veta att man kommer ur den onda cirkeln så småningom.

Jag har många frågor som jag vill ha svar på angående alla "symtomer" jag fått sen jag börjat må såhär. Detta är några av alla de frågorna jag önskar få svar på.


1. Varför jag inte känner mig närvarande eller att saker inte känns verkliga.

2. Varför mitt kontrollbehov är så stort.

3. Varför jag äter alllllt för jävla mycket eller inget alls.

4. Varför jag inte känner igen mig själv.


Jag hoppas att morgondagen ge mig lite mer vilja och motivation som får mig att kämpa ännu hådare. Det är väldigt lätt att gräva ner sig när man är sjukskriven om man fått vänta för länge på att få någon slags hjälp vilket jag känner har hänt mig. Det är bland annat därför jag börjar skriva här, för att fokusera på mitt tillfrisknande och hålla mer koll. Ni som har varit eller är i en depression skriv mer än gärna om ni har något som hjälpt er i erat tillfrisknande. (ingen aning om någon ens läser men värt ett försök)

Nu ska jag ut med fralla valpen på sista promenaden för idag sedan förbereda mig för sängen!

Likes

Comments