Låt se nu.... Var va det jag slutade sist... Just ja akuten.... Väl inne på mitt rum på akuten kom en sköterska och satte en pvk i min hand. En infart. Han passade även på att ta lite blod från samma. Han kopplade på dropp och jag skakade.. Inte för att jag var rädd, ne utan för att jag frös så att jag hoppade upp och ner på båren. Om det är något jag verkligen inte tycker om att göra så är det att frysa. Speciellt när man har feber.. Den frossan usch.. Nåja en medicin doktor kom in i rummet. Han tittade på mig och sa - jaha hur är det här då? Hur mår du? - ja de är inte då bra, sa jag då. För där och då kändes det verkligen inte alls bra. Han frågade om jag hade ont någonstans jag pekade på njurarna. Eller på min ländrygg.. -Ja här och i magen. Han lyssnade på min mage, mina lungor och på mitt hjärta. Allting lät som det skulle. TACK GODEGUD! Han knackade lite överallt på min rygg.. Det gjorde ont även när han kände på min mage. Vissa punkter tog väldigt ont. Doktorn konstaterade och såg att jag var för dålig för att åka hem. Så dom rullade mig ännu längre in på akuten till ett annat rum. Här skulle jag få ta en massa andra prover och en annan medicin doktor kom och ställde miljontals frågor. Hon lyssnade på magen, lungorna och mitt hjärta. Hon kollade i min mun, i mina öron. Kände på mina lymfknölar. Sen blev det provtagning... Två undersköterskor satt på varsin sida utav min säng. Och stack mig i armvecken. Mycket olika tester och många olika provrör blev det. Sen skulle doktorn ta ett blodigas prov. Jaha tänkte jag... De går säkert bra. Sen berättade hon att de skulle tas i handleden. I en artär där... Jag kan säga såhär.... Smärtan... Helt sjukt va ont de gjord... Jag skrek rätt ut.. - Men dra åt helvete... Helveeeeete... Jocke satt och höll mig i andra handen. Sedan tog dom näsprov. Med en liten tops liknande grej pillade dom lite inne i näsan haha åh.. Sen skulle dom suga ut lite snor ur näsan fy så obehagligt. Jag fick lite panik å samtidigt som undersköterskan skulle pilla in sugen ryckte jag till. Så hon kom åt kärlväggen så ett kärl brast så lite näsblod på de.. Haha ingen fara sa jag, det är sådant som händer. När hon sedan kom tillbaka och frågade om Joakim var min närmaste anhörig och vad han hade för telefonnummer sa jag - ja de är vän ifall dom skulle häva ihjäl mig... Varför lyckas jag alltid häva ur mig det mest knäppaste och konstigaste sakerna någonsin? Önska jag vore lite normal ibland. Sen rullades jag iväg på röntgen. Lungröntgen. Sen blev jag upprullad på mitt rum. På en avdelning. På den avdelningen är jag även just i detta nu. Bilden jag har lagt upp är min sista måltid på den avdelningen. För jag har nyss pratat med doktorn och jag får permission nu. Till imorgon... Sen blir jag utskriven. Dom har fått provsvaren... Men jag skriver om de senare.. För nu ska jag gå ut på toa.... Och de mina vänner har jag inte fått göra förut.. Mer om de senare. Kram kram

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments