Jag får oftast frågorna, ''gör du något annat än att äter? Hur får du vardagen att gå ihop? Hur går det med mattider? Hur påverkar det dig i livet? Får du avstå från saker du egentligen vill göra för att du måste sköta maten? Hur påverkar det dig? Är det inte fruktansvärt jobbigt att ha koll på tider och inte kunna styra över din sjukdom på det sättet längre?''

Det är en skitsjukdom, ibland blir jag arg ibland ledsen, irriterad, besviken och förtvivlad på mig själv för att jag har satt mig i den situationen, hur fan kunde det gå såhär jävla snett? Hur har jag kunnat förstöra mig själv på det här sättet och förstöra relationer pga av att jag har hamnat här, sjukdomen är fruktansvärt stark, jag kan inte påverka det som har varit jag kan bara påverka nuet och fokusera framåt och göra det bästa av situationen - ingenting är omöjligt.

Jag har mina 6 måltider, frukost mellanmål lunch mellanmål mellanmål, middag.

Två ordentliga mål och fyra små mål, just för att få in en rutin och lära mig att mat ska ingå i vardagen, kroppen anpassar sig och blodsockret håller sig i schack.

Jag lever som en helt normal människa även om jag nu ska äta regelbundet, vilket en person utan en ätstörning ska göra också, få ihop vardagen är inget problem och man får anpassa sig. För min del har jag aldrig låtit mattiderna hindrat mig för det jag vill göra, det ÄR JAG som har kontrollen över sjukdomen INTE tvärtom, vill jag hitta på något så får jag säga till att ta med mig det jag ska äta om nu det berörs av tiderna, ingenting är omöjligt jag tänker inte känna mig låst över att jag inte kan göra eller hitta på saker som jag vill göra bara för att jag har ett schema att följa. Man behöver inte göra saker så komplicerat.

Visst, det är skitjobbigt att hålla tider och det är skitjobbigt att hela tiden äta för det känns som att det är det enda man gör, men jag har ju mig själv att skylla på, det är ju jag som har satt mig i den här situationen, jag tänker ALDRIG mattiderna påverka mig för det jag vill göra, man får ta med sig. Svårare än så är det ju inte.

Så frågan '' är det inte fruktansvärt jobbigt att inte ha kontroll över på maten? Eller ha kontroll överlag?''

Det är ju just det här det handlar om, JAG ska inte ha kontroll på maten jag ska inte räkna, jag ska inte kompensera och jag ska inte tänka på kalorier överhuvudtaget.

Det är JAG som ska ha kontrollen på att inte sjukdomen ska ta över, inte över maten och det är det här det handlar om. INTE HA KONTROLL ÖVER MAT UTAN SJUKDOMEN.

Jag brukar oftast säga ''It's my time to shine, fuck anorexia''.

Jag låter inte maten få påverka mitt liv på det sättet att jag inte kan göra vad jag vill.

ingenting är omöjligt - om man inte gör det omöjligt.

Allt är möjligt - om man väljer att det är möjligt och tillåter möjligheterna.

Jag väljer hellre det friska livet än det sjuka, FUCK ANOREXIA.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Jag tror på personlig utveckling, vad är personlig utveckling? Hur kan man utvecklas? vad är personlig utveckling för just dig?

På vilket sätt gör man en personlig utveckling?

Jag tror verkligen det inte finns ett korrekt svar på dom frågorna, för alla utvecklar sig själv på olika sätt och det finns inget rätt eller fel, alla gör vi våran personliga resa med olika förutsättningar, det handlar bara om att ge det bästa av sig själv, men också att kunna komma ut ur sin ''comfort zone'' för det just precis det handlar om, hur ska man annars kunna utveckla sig om man inte tänker utanför boxen och gör det vi inte är vana vid? Att utmana sig själv och att våga kasta sig ut, göra det man aldrig tror man skulle klara av, ibland tänker vi för mycket än att ''bara'' göra det.

Men också att tillåta sig själv att göra saker som vi känner oss obekväma med, på så sätt utvecklar man sig och upptäcker nya saker på vägen, dessutom så upptäcker man nya saker med sig själv som man inte visste om.

Vad är det värsta som kan hända? Jo, att man misslyckas, men om man vänder misslyckandet till att man har lyckats, för har man misslyckats så är det ju ändå att man lärt sig av det och då lyckats med att göra något som får en att ''gör om gör rätt'' och på så sätt blir det en vinst.

Det finns ingenting som heter ''jag kan inte, det går inte, det funkar inte eller det är omöjligt''.

Jag brukar oftast säga att ingenting är omöjligt om man inte gör det omöjligt, gör man det möjligt blir det möjligt.

ALLTING är möjligt om man tillåter sig att det är möjligt och vågar tro på det.


Likes

Comments

​Början till ett helt nytt liv där jag ser ett helt annat perspektiv på livet, jag genomgår just nu en process på många olika plan. 

Jag ska precis börja mitt nya liv med KBT behandling samt psykologiträffar, jag går på möten för att lära mig att hantera mig själv och för att lära känna mig själv efter så mycket jag tappat mig själv med anorexian, men också för att hitta inre styrkan och för att kunna utvecklas på ett personligt plan, jag älskar ju personlig utveckling.

Möten för att kunna strukturera upp min vardag,/rutiner  men också för att kunna leva ett fungerande liv, det är mycket planer och det är mycket som är igång, mycket möten och möten för flytt inom dom kommande 6 månaderna, men jag tror det är viktigt någonstans att kunna ha sitt eget place för att kunna starta upp ett helt nytt liv, förutsättningarna är ju höga.

Föreläsning inom psykisk ohälsa och anorexia som jag börjat lite smått på, det kommer bli grymt. 

Börja ett nytt kapitel, som jag längtat, nytt liv mer förutsättningar. 

Denna resa är något jag fruktat för länge och den har bara börjat.

Jag vänder motgång till motivation.


Likes

Comments

Stark text, stark titel.
"Jag vill inte leva, jag vill inte dö" orden som är så extremt rätt när ångesten kommer som en käftsmäll "jag vill inte leva" och när man är sådär sagolikt lycklig "jag vill inte dö" när livet är sådär jävla bra men när allting rasar efter bara några få minuter.
Boken som jag nu ska börja skriva som kommer heta "jag vill inte leva, jag vill inte dö" kommer att handla om psykisk ohälsa, min uppväxt, ångest, hur det är att växa upp med mobbning, medberoende för alkoholism, att alltid känna att man aldrig duger för den man är, revansch, men framför allt om min kamp att vinna mot anorexian, träningshets och ideal.
Anorexian som höll på och ta livet av mig, min psykiska ohälsa som jag ständigt blir påmind av.
Här på bloggen kommer jag att dela med mig av min vardag, mina tankar, mina känslor, min anorexia men framför allt att vara en inspiration och förebild.

Det är dags att vi pratar om psykisk ohälsa och lyser upp den och inte mörkar. #fuckpsykiskohälsa #fuckideal #fuckanorexia

  • 132 Readers

Likes

Comments

Igår var det en heldag letande efter försvunnen person, Patrik 22 år som är försvunnen sen 22:e Maj, kommer ifrån Karlsborg och jag som faktiskt kan göra något kände att jag inte bara kunde sitta och inte agera.
Vi är ändå ett samhälle där vi faktiskt ska hjälpa varandra och visa empati. Det är iallafall en självklarhet från min sida.
Bästa citatet "alla kan inte göra allt, men någon kan göra något". Tänker på anhöriga, jag vill göra skillnad. Någonting iallafall, känna att jag är delaktig.
Jag vill hjälpa till, för hade jag varit i den situationen så vet jag bara hur jag skulle känna.

Tyvärr, så fann vi honom inte. Mycket spekulationer men jag hoppas att han kommer hem välbehållen och hel och i säkerhet. 💗

Efter några timmar sökandet så har vi haft en helt underbar dag med massor med bus och kvalitétstid med moster och hennes barn. Badat, ätit glass och bara njutit. Såna här dagar är verkligen helt underbara. Jag mår så himla bra just nu, umgås och ha människor som betyder så mycket för en och alla fina människor i sin omgivning gör extremt mycket.
Nu ska jag fortsätta och tvätta och städa här. Hoppas ni har haft en helt underbar morgon.
💗


  • 145 Readers

Likes

Comments

Den dyrbaraste och den finaste tiden jag kan få är med människor man verkligen älskar. För mig är det min familj.

Denna dagen har verkligen varit helt fantastisk och underbar på alla sätt, jag fick tillbringa den med min kära mor och moster till en början, skratt, skvaller och en riktig god middag och shopping tillsammans, dagen kan ju verkligen inte börja bättre. Få tillbringa sin tid med dom människorna man verkligen älskar och uppskattar värderar jag högt, som har fått mig att inse så himla mycket, som alltid har funnits där när jag behövt dom, speciellt att det finns så himla mycket att leva för.

Kunna koppla bort allting och bara få vara, slippa tankar och bara vara i nuet, skratta och njuta av det bästa sällskapet.

Vi hämta upp lilleman (kusinen) och avslutade dagen i hamnen med en glass massa bus och lek vilket var väldigt uppskattat från hans sida, såklart! ;).

Härligare unge finns inte, glädjen i hans ögon, hans skratt gör att man blir alldeles varm inne i själen, när jag ser han mår bra, så får det mig att må ännu bättre.

Det är så himla mycket kärlek i den lilla krabaten och han är inte dålig på och charma och få som han vill när jag är i närheten iallafall. ;).

Min familj betyder verkligen allt för mig, ren terapi att få umgås med människor man älskar och såklart alla människor som står mig närmast.

Jag har iallafall fått en helt underbar start på denna helgen och verkligen haft en helt underbar dag med massa bus, skratt, glädje och kärlek.

Nu är ju livet sådär fint igen, jag ler inombords.


Hoppas ni har haft en superbra dag, nu ska jag ta och göra något vettigt och ställa mig och laga mat! ;).

All kärlek och glädje på er!

Puss och kram!



Likes

Comments

Som rubriken lyder ''Vem är jag?''.

Just för att personer ska få en liten bild av just vem jag är så tänkte jag att jag drar en ''liten'' kort presentation.

Jag är vilken tjej som helst egentligen hopplös student och ja, jag ska faktiskt skryta lite, musiker glömde jag också.

Glad, sprallig, omtänksam tjej på 19 somrar, som har bloggat innan men tappade motivationen men valde nu att ta nya tag och faktiskt börja ta upp bloggandet igen, efter mycket betänketid! ;).

Jag sysslar med musik på fritiden, umgås med vänner och familj, utbildad estetiker som hade tänkt och läsa Undersköterska till hösten som inte blev av pga av andra orsaker.

Jag är en spontan tjej med mycket humor och energi som älskar det mesta av livet nu tänker ni ''hon är säkert en sån där positiv jävel'' och ja, det stämmer rätt bra.

Jag älskar allt med fart och fläkt att göra och älskar äventyr.

Utmana sig själv och utvecklas som människa och att göra skillnad är något jag brinner för och min dröm är att bli polis.

Just den här spänningen att man aldrig vet vad som man kommer att mötas av och variationen i arbetet är det som lockar och framför allt att få göra skillnad, för det lilla kan verkligen göra skillnad och kanske är något stort för någon annan men som är väldigt lite för sig själv.

Och nu kommer vi till min största passion i livet, musiken.

Det som får mitt inre att leva, känslor väcks och jag får sätta melodi på ord.

​Nu får det räcka, lite jävla spänning får det vara ;).

Jag kommer att dela med mig av mina tankar, min vardag, erfarenheter, känslor och allt som livet innebär i stort sett.

Hoppas ni har haft en helt underbar dag så kommer ett nytt inlägg upp inom kort. 

Puss och kram!


Likes

Comments