Jag började dagen på bästa sätt. För att verkligen börja må bra är rutiner prio ett! Fasta tider när jag ska äta, när jag ska gå upp/lägga mig och så vidare.
Idag åt jag en väldigt proteinrik frukost med proteinbröd och gott pålägg, en kopp the och avslutningsvis honungsmelon. Mums! Det brödet kostar en del, men det är så värt det när smaklökarna får sig en rejäl omgång. ;)

I veckan kommer jag att påbörja min träning också. Tanken är att komma i form igen och stärka kroppen eftersom att jag vill orka mer, tycker det är roligt att träna och dessutom tror jag att kropp och knopp hör ihop. En ohälsosam kost och/eller livsstil bidrar nog definitivt till att jag lättare får en obalans i stämningsläget.
Så jag tänkte göra en lista på hur jag tänkt gå tillväga för att på flera sätt må bättre:

1. Styrketräna på gymmet. Mycket bra! Har alltid älskat just detta och det är väldigt skönt att ha det att fokusera på. På gymmet är det jag och träningen, inget annat.

2. Yoga! Herregud JA! Jag tror det är det allra bästa för mitt inre och givetvis för att bli smidigare. Att ta kontroll, det kan jag få bra hjälp med där tror jag.

3. En aktivitet tillsammans med William. Sedan separationen och att Markus tog William på helgerna så har han varit iväg med honom på idrotten istället för att göra det tillsammans. Det har varit deras egentid eftersom att jag har William så mycket annars. Men jag tänkte börja på någon typ av barn/familjesim med honom. Något vi tillsammans kan göra och fortsätta skapa mysiga minnen ihop samtidigt som vi blandar nytta med nöje. Att han lär sig simma är ett stort plus! En billig livförsäkring.

4. När jag var tonåring tyckte jag om att sjunga. Nej förlåt, jag älskade det! Jag gick i körer och jag sjöng alltid hemma. I början var det inte mycket för världen men det blev mer sen. Av någon anledning så slutade jag både att sjunga och skriva låttexter. Men i höst tar jag tag i det igen och ska börja på en ny rolig kör i staden jag bor. Släppa loss en gång i veckan och ha det roligt!

5. Sist men inte minst; Se till att jag får tillräckligt av vitaminer i mig. Jag har sett över produkter från Aloe Vera och tänkte slå till med ett köp som jag tror både jag och sambon borde utnyttja dagligen.

Det känns väldigt bra att ha en plan. Jag älskar att sätta upp mål, det känns tryggt på något vis!

Att kombinera kryddig kalkon och ost. WOAH!👌🏼

Likes

Comments

Vem är jag?
Min sambo brukar säga att jag ibland hamnar i mina "egna lilla bubbla" och demonsterar med ett stort flin hur jag surrar rundor som en mini-människa i en bubbla (tänk en såpbubbla) och bara är i min egna lilla värld. Jag skulle tippa på att det beror på mina väldigt starka känslor, på gott och ont.

2011 fick jag veta att jag hade Bipolär sjukdom. Nja, nu var det ju inte riktigt så. Idag vet vi bättre och faktum är att överläkaren gjorde fel i utbredningen och i själva verket hade jag drabbats av en Emotionell personlighetsstörning. Jag har varit väldigt fundersam på det här, man försöker ju slå sig till ro och acceptera en sak, för att sedan få höra att det är något annat, vilket i sin tur gjort mig väldigt förvirrad. Den stora skillnaden är att det här - Emotionell personlighetsstörning, verkligen är någonting jag kan relatera till till 200%. Det är jag ut i fingerspetsarna och känns så självklart när jag hör om det.

Men jag identifierar mig inte med diagnosen. Jag har en emotionell personlighetsstörning, men jag är inte den. Det går dessutom att bli av med det.

Jag är Bella också, en helt vanlig tjej/mamma som också kan älska livet, som också har mål i livet, som också dricker kaffe på Espresso House och leker med barnet på golvet.

Jag har haft en usel kontroll på mina känslor så istället för att applicera min ilska på det verkliga problemet, på ett ställe, har jag spritt ut det lite varstans vilket gjort att min sambo fått en och annan utskällning för bagateller och för att inte tala om hur det känns när jag upptäcker att jag inte är riktigt klar med något som jag trodde jag var klar med. Jag kan ta "göra en höna av en fjäder" till en annan nivå.

Men vi får inte glömma. Jag är otroligt kärleksfull så länge jag slipper depressionerna. Jag uppvaktar min partner, höjer han till skyarna och älskar så intensivt så det gör ont. Jag tar honom på en liten kärleksresa och överöser honom med kärlek, omtanke och glädje. Just där och då är allting perfekt, och jag är inte förvånad om det är det han lever på när jag sjunker in i mig själv och inte riktigt finns här mentalt, när det går neråt, när det blir mörkt. När känslostormen kommer.

Varför blev det såhär? Ja hur öppen jag än är så vill jag inte blotta mig helt. Inte än, kanske en dag. Men inte såhär.

Men kortfattat: Jag har haft ett riktigt skitigt förflutet. Det blir en störning, en känslostorm. Är det konstigt? Inte alls. Därför vill jag inte fokusera så mycket på diagnos utan snarare känslor och tankar. Målet är att komma ur det här eländet, eller åtminstone få en bra kontroll över det. Ta kontroll över mina känslor, sluta spruta ut dom lite varstans (hehehehe). Det är väl klart jag kan, känner jag nu. Jag vet att det inte kommer kännas så hela tiden, och därför hade jag ett samtal med sambon igår hur han ska göra när jag inte har kontrollen själv. Då måste han ta kontroll. Tillslut kommer det gå, det ska gå. Det måste gå.

Jag ska inte låta detta vinna över mig.

Likes

Comments