Header

"Allt du når från balkongen med din blick kommer en dag att bli ditt"

En historia om att vara dömd till det dom sa att livet var. Inte vad du vill eller drömmer om. För du är dömd till att förlora.

"Du kommer aldrig klara det",
"Du är inte tillräckligt bra",
"Du är inte tillräckligt vacker",
"Du är inte rolig nog",
"DU, DU ÄR INTE TILLRÄCKLIG"

(Det hade du lika gärna kunnat säga. Att jag är på lossas i en riktig värld. Att min dröm finns där regnbågen tar slut. En oändlighet bort, i ett sagoland vi alla vet inte finns.)

Du känner att du inte passar in. Vart du än vänder dig eller vad du än gör, så känner du dig annorlunda. Som att din dröm är så mycket större än vad livet du just nu lever ger dig. Människorna du umgås med drar ner dig. Ner till deras trasiga nivå. Du följer bara strömmen. Du har inte en aning om vad dina val du gör nu kommer att påverka din framtid. Du är ung och naiv. Tänker att vännerna du har nu kommer du alltid att ha. Gatorna du går på nu kommer du vandra i oändlighet. Du kan varje gata, varje genväg och varje gömställe där du kan röka cigaretter på som du tagit hemifrån eller som du fått genom att fråga främmande personer utanför ICA.

Du har blivit pressad till att det här är din verklighet. Du ska umgås med dom vänner du har. Strunta i lektioner i skolan, för "det spelar ingen roll ändå". Eller det är i alla fall vad du lärt dig. Präglats till att tro. Att för dig lilla flicka, finns det ingen stor framtid. Du ska ha tillräckliga betyg för att komma in på gymnasiet, sedan ska du jobba med ett jobb som ger dig pengar. Att det inte är kul eller inte intresserar dig spelar ingen roll, så länge det ger dig pengar ska du behålla jobbet. Oavsett om du trivs eller inte. Det är så du är lärd.

En förutspådd verklighet av personer som du vet inte är som du. Du har större drömmar. Du vill flytta och börja ett nytt liv. Bort från all okunnighet, dömande blickar och prat bakom ryggar.

Slå dig fri. Hur svårt kan det vara?
Som fågeln som försökte flyga utan vingar. Som hajen som försöker simma utan ryggfena. Du har inte fått några hjälpmedel för att komma framåt. Du vet att du måste bygga allt själv, utan hjälp.
Men, som så få av de människor som omringar dig, så har du en drivkraft. Du blir nedslagen, trampad på och bortknuffad. Men i helvete heller att det ska stoppa dig.

I HELVETE HELLER.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Kolla på denna plats! Helt otrolig utsikt! Detta är placet vi hängde på några timmar innan terrorattacken inträffade. Väldigt tacksam att vi bestämde oss för att göra det just den dagen.. ❤️

Nu har vi landat hemma och jag är faktiskt väldigt lättad över att få vara hemma ett tag framöver. Ska äta chips&dipp i mängder. Samt pizza. CRAVEAT sönder!!

Dom kommande dagarna ska jag ta det lugnt, fortfarande lite chockad över händelsen och börjar bli sjuk.. Så all skräpmat jag kommer konsumera inom loppet av några dagar, är jag så värd.

BTW, imorgon publicerar jag en ny shortstory!! 😀

Likes

Comments

Marcus blev uppringd av SVT igår, i samband med attacken. Här under ser ni artikeln.

Ofattbart det som hänt.. Flera tusen människor samlades idag vid La Rambla där de placerade ut fina gåvor, blommor och texter. Därefter marscherade människorna fram och tillbaka på La Rambla för att tillsammans protestera mot terrorismen. Visa ett en slags samhörighet, att terrorn inte ska få ta övertag över våra liv.
Hur svårt det än är, så kan vi inte låta våra liv stoppas. Vi kan inte strypa våra drömmar och mål pga att terrorismen sprider skräck och hat över våra liv. Det är exakt det dom vill. Strypa all glädje och livslust. Men vi står starka tillsammans!

Likes

Comments

Mitt i kaosets centrum befinner vi oss i detta nu. I skrivandes stund hör jag helikoptrar som cirkulerar utanför fönstret och polisbilar med sirener på.

Vi var påväg hem efter en fantastisk dag uppe på berget här i Barcelona. Vi gick dom dryga 4km upp och entrade den gamla OS station som stod i bruk 1992. Simmade i deras bassänger och hade en utsikt som är svår att slå..

..så påväg hem slår vi oss ned på ett café. Vi ser hur stora piketbussar passerar förbi med följe av 5 polismotorcyklar med sirener och blåljus.

Min reaktion där och då var: " oj det måste ha hänt något väldigt allvarligt ".
Därefter får Marcus ett meddelande av en vän som frågar om vi är okej?! Vi förstod fortfarande ingenting.

Någon minut senare så säger Marcus kompis att det vart en terrorattack. Legit 5 minuter gång från där vi satt. En helt vanlig torsdag i ett soligt och underbart Barcelona. Men allt förändrades inom loppet av några sekunder. Paniken kryper sig på. Vi lämnar omedelbart platsen för att bege oss hem. Hem är alltså mitt i centrum. Mitt i Barcelona. 5 minuter från La Rambla.

På gatan ser vi poliser komma rusande, tätt efter kommer ambulanserna. poliser står mitt i gatorna och spärrar av området som vi passerar ( vi går förbi starten av La Rambla, inte alls långt från olycksplatsen ).Sekunden efter börjar det cirkulera helikoptrar över våra huvuden. Folk runt omkring mig pratar i sina mobiltelefoner med skräckslaget ansiktsuttryck och flera dussin människor har samlats utanför stadens alla skyltfönster till tv-butiker där nyhetssändningen pågår för fullt. Vi fortsätter gå. Gatorna börjar eka tomma och det enda vi hör är ljuder från sirener och helikoptrar precis ovanför oss.

Vi får veta att i detta nu, pågår det ett gisslandrama. Flera personer hålls inlåsta i en restaurang (Istanbul som den också heter) där gärningsmännen är tungt beväpnade. Turistbussar kör förbi med tomma säten och skylten "avstängd" syns. Alla rekommenderas att stanna inne. Bussar, Metro, tåg och gatutrafik stängs av. Helt plötsligt har staden vars aura är skinande och pulserande, är nu endast täckt av en mörk, skräckinjagande dimma.

Jag är så glad att vi är okej. La Rambla är ett otroligt folkrätt område och en av Barcelonas största turistmagnet. Jag själv befinner mig där nästan dagligen. Jag kan inte förstå att detta händer igen. Stad för stad, land för land, kommer terrorismen som ett virus in i vår värld. Närmare verkligheten än man tror.

Uppdaterar mer senare.

Likes

Comments

Startade dagen med en pangfrulle för att sen ta tåget till Badalona, största staden närmast Barcelona, som har en helt fantastisk strand. Fördelen med att åka tåget hit (som tar ca 10 min) är att stranden är nästintill obefolkad jämfört med Barceloneta här i Barca.

Amalie (som är dansk) och hennes kille Sebastian är helt underbara värdar. Skämmer bort oss med god mat och nya härliga platser varje dag! Vill inte hem!

  • Resor

Likes

Comments

KOLLA PÅ DETTA! Jag var i mathimlen hela dagen idag. Är ni i Barca så MÅSTE ni kolla in detta brunchställe! Knäppt kort på entren som ni ser här under sen.

Vi gick runt i Barca centrum och kollade in riktigt feta byggnader. Arkitekturen här är helt otrolig! Lite nu och då stoppade vi förr att fylla på spritnivån samt matnivån. Helt underbar dag! Fiesta Major är i full gång och kommer lägga upp bilder på det lite senare idag. Riktigt häftig parad med godiskastning, skulpturer, fest och uppträdanden 😍

  • Resor

Likes

Comments

Eftersom jag inte kan starta min telefon, där jag har mina storys jag tänkte publicera.. Så nu blir det uppdatering från Barcelona!

Vi har lämnat hotellet och bor hos två kompisar här. Superfin lägenhet som ligger väldigt centralt. Vi har hunnit uppleva massor av små tapasbarer och druckit moscatel, ett sött desertvin som produceras här i catalonien. Druckit smirnoff ur 1,5 litersflaska och badat i havet. Jag älskar att resa, se världen och kulturer!

Om någon vecka är jag återigen på svensk mark, då ska jag fixa telefonen!!! Och vara ute i Marcus sommarstuga några veckor. Längtar 😍

  • Resor

Likes

Comments

Ingen telefon = ingen bra uppdatering. Men Barcelona levererar i vanlig ordning fest i världsklass, cava och fantastisk tapas. Här kommer lite bilder 🤗

Är så bakfull idag, drog på en underground fest igår och kom hem runt 07. Idag har jag bara käkat och så ska det förbli.

Shortstoryn kommer publiceras imorgon

LOVE

Likes

Comments

Jag saknar MQ. Saknar mina fantastiska kollegor som också blev mina vänner för livet. Använder armbandet jag fick av mina underbara kollegor nästan dagligen. Fan va ni är fina. Ni stöttade mig genom ALLT jag gick igenom och allt som hände mig. Kan inte tacka er nog för det ❤️

LOVE

Likes

Comments