View tracker

Hej allihopa! Som vanligt är jag dålig på att uppdatera här, ledsen för det. Men nu är jag här med ett nytt inlägg i alla fall! Jag hoppas att ni har det bra allihopa. Själv rullar det på trots att jag har varit sjuk, jag har haft feber och hemsk hosta, men nu står jag på mina ben igen och mår mycket bättre. Däremot så känner jag mig inte helt på topp och jag vet nog varför. Det har blivit en liten vändning för min kropp. Från att ha tränat ungefär 3 gånger i veckan och inte ätit godis/fikabröd och allt sådant onyttigt så har jag nu inte tränat på nästan 2 veckor, och då menar jag knappt rört på mig alls p.g.a. av att jag har varit sjuk och inte velat anstränga mig. Jag har också de senaste dagarna fikat en del och ätit en massa choklad, vilket jag inte brukar göra. Det är inget jag rekommenderar att vända upp och ner på allt. Min kropp reagerar så att jag har haft svag huvudvärk i några dagar och jag känner mig hängig trots att jag har fått ganska bra sömn. Plus att jag har fått en del finnar nu av allt socker som jag har ätit, men det får jag ta. Jag brukar inte gotta mig så som jag har gjort, men från och med idag så ska jag försöka komma in i mina gamla vanliga rutiner, mycket mindre socker, äta bättre och komma igång med träningen igen. Det som känns tungt just nu är att det känns som att börja om på 0 igen med träningen, men det är bara att kämpa på så är jag snart uppe igen.

Om det är fler som känner att de har spårat ur lite från sina vardagliga rutiner så vill jag peppa er! Kämpa på för att komma tillbaka på rätt spår! Det kan vara så att det är jobbigt i början, men kämpa! Jag finns här om ni har frågor eller vill ha tips!

Det här var en liten uppdatering och jag hoppas det bästa till er alla!

Kram Bella

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej allihopa!
Skolan har dragit igång igen och man ska försöka vända tillbaka dygnet. Efter att ha lagt mig 2-3 varje natt hela lovet och sedan ska man släcka tidigt och gå upp 6:30, det är en stor vändning haha. Men snart är man van och är inne i sina rutiner igen.

Ett mål som jag har det nya året är att jag ska börja röra mer på mig, alltså komma igång mer med träningen. Jag vet inte riktigt vad som fick igång mig men jag blev så himla peppad till att börja gymma. Så för någon vecka sedan så köpte pappa ett årskort på Djupadalsbadet(bad & gym) åt mig, så nu kör jag! Mitt mål är inte att bli mycket smalare och fit, utan jag vill träna min kondition och lite styrka för att känna att min hälsa blir ännu bättre.
Idag var det premiär för mig på gymmet! (lördag 16 jan)
Himla kul tycker jag att det var, så nu är det bara att jag kör och inte ger upp!

En sak som jag vill att ni ska tänka på är att om ni gör val som i mitt fall t.ex. börjar träna så ska ni BARA göra det för eran egen skull, inte för någon annans skull. Ni ska inte göra något som ni egentligen inte känner är rätt för er bara för att många andra gör det. Det är viktigt att man hittar sin grej som man tycker är kul. Vi alla är ju olika, vilket är en bra sak.
Jag har varit ganska fram och tillbaka. När jag var yngre så dansade jag mycket, men jag slutade på dansen och sedan har jag inte alls varit peppad till att träna eller inte ens gå på en liten promenad. Jag tyckte att det var så himla tråkigt och jobbigt! Vissa av er kanske känner igen er?
Men för kanske ungefär 1 1/2 år sedan så kom jag igång mer och mer med träningen och jag tycker bara att det blir roligare och roligare att träna.

Så om ni känner att träna är skittråkigt så ska ni ha hopp för jag har också tyckt det, men det blir roligare och roligare. Det är i alla fall vad jag tycker, men som sagt så är vi alla olika och har olika intressen.

Ha det så bra!
Glöm inte att du är fin precis som du är!

Kram Bella


Likes

Comments

View tracker

Hej alla fina! Jag hoppas att alla har haft en fin jul oavsett hur den har sett ut. Jag vet att det inte är alla som har det så bra under julen men jag hoppas ändå det bästa.❤️ Jag har haft en jättebra jul, men nu är det över. Det går så himla fort.
Nu är det snart ett nytt år!! Jag kan inte riktigt förstå det.
För mig så är det bara en termin kvar i högstadiet, sedan ska jag börja på gymnasiet. En hel termin av nian har redan gått. Herregud säger jag bara. Jag tänkte skriva ett inlägg snart om det här med att börja gymnasiet och andra saker som hör till.

I detta inlägg så ville jag mest göra en lite uppdatering och säga att jag är med i Juliatidningen som har släppts nu. I den tidningen med Ariana Grande på omslaget. Så det vore jättekul om ni gick och köpte er en tidningen och läste.
Det är alltså en tjej från Julia som har intervjuat mig.

Jag hoppas att ni har det bra nu de sista dagarna av år 2015 och början av de nya året 2016!

Kram Bella

Jag och min älskade bror❤️

Likes

Comments

Hej allihopa! Idag tänkte jag skriva om en sak som berör väldigt många av oss.

Hur är det egentligen med det där att man får klä sig hur man vill med sin egna stil utan att känna sig uttittad, utanför eller känna att man inte är accepterad? Visst kan ni hålla med om att det inte är särskilt kul när någon fnittrar och viskar om något som ni har på er?
Bara för att ni klär er lite annorlunda för en dag eller för att ni har en annan stil, då ska det pratas och påpekas! Jag blir lite ledsen men mest irriterad när sådant händer.

Ett exempel som hände nu i morse. Jag tog på mig ett par byxor som jag aldrig har haft förut, lite annorlunda mot vad jag brukar ha på mig. Det första som händer när jag kommer till skolan är att några personer fnittrar och pratar om mina byxor i detta fall. Ja visst är det kul att de märker att jag klär mig lite annorlunda, men inte när de reagerar på det sättet.
"Ojj, värsta partybyxorna!" var det en som sa och skrattade. Det fick mig inte direkt att känna mig fin eller självsäker på något sätt. Några kommentarer kan skapa osäkerhet hos andra.

Min första tanke var "Jag ringer mamma och ber henne komma med mina vanliga jeans" men sen tänkte jag efter, ska jag verkligen låta de som fnittra åt mig vinna? Nej, jag ska fan klä mig som jag vill!! Så jag bestämde mig för att gå runt resten av dagen och äga mina byxor! Haha xD

Nej, men allvarligt, det är bra så dumt! Jag förstår inte vad problemet är, bara låt mig vara och bry dig om vad du har på dig istället för att påpeka mina byxor. Hur svårt kan det va? Nu kanske det inte var med mening att jag skulle känna så som jag gjorde efter vad de gjort, men det är därför man ska tänka efter lite innan man säger/gör något. Nu är det ju inte så att jag kommer hem och gråter för att jag blev så ledsen, jag har kommit över det och det var inte det allvarligaste. Men händelsen fick mig en tankeställare och därför ville jag dela med mig av den.

Med detta inlägg ville jag bara säga att du ska tänka på vad du säger och du ska klä dig som du vill och i sådant som du känner dig bekväm i, bry dig inte om elaka och spydiga kommentarer folk säger, istället kan du ta åt dig de fina kommentarerna. 

DU ÄR FIN!
Kram Bella

Likes

Comments

Hej allihopa! Hoppas ni mår bra, det gör jag. Lite seg måndag bara men så kan det va. Jag tänkte göra en uppdatering om hur min acne är efter att ha ätit medicin i 2 månader. 

Alltså jag kan inte säga att det har blivit så jättemycket bättre som jag trodde att det skulle bli efter 2 månader, men det är på bättringsvägen.
Jag börjar undra om någonting hjälper. Det känns som att jag provar produkt på produkt, men ingenting vill få det att försvinna. Kommer det någonsin att försvinna. Som jag har skrivit i tidigare inlägg så fortsätter dem här jobbiga tankarna att komma. Jag vaknar på morgonen, tittar mig i spegeln och bara önskar att acnen var borta. Åtminstone mycket bättre. Jag känner bara att jag inte orkar mer!! Men jag ger aldrig upp, jag ska kämpa. Jag är bara rädd, rädd att inte bli accepterad, fast jag vet att jag har sååå många vänner vid min sida. Dem älskar ju mig för den jag är, de bryr sig inte om jag har acne eller inte. De vill ju bara att jag ska må bra. Tänk på det, acceptera varandra för dem ni är och ändra inte på dig bara för någon annans skull. Men tänk också på att vara snälla mot varandra och stötta varandra. Vi alla har nåt som vi tycker är jobbigt och då är det så himla bra om vi hjälper varandra på vägen. Tillsammans är vi starkare! Men det är också viktigt att acceptera sig själv och vara nöjd och stolt över sig själv. Oavsett vad andra säger så är du fin som du är!

Ha det jättebra nu så hörs vi!
Glöm inte att vid frågor eller annat så är det bara att mejla mig: isabellehedmans@gmail.com

Kram Bella

Likes

Comments

Hej allihopa! Hoppas att ni har det bra det har jag. Nu är höstlovet snart slut och skolan drar igång igen. Detta höstlov var välbehövligt. Efter en vecka med mycket plugg så behövdes en vecka med chill och skoj.

Hela fredagen innan lovet efter en skoldag satt jag hemma och kämpade med att skriva klart en uppgift som skulle lämnas in. Jag trodde att det skulle gå snabbt att göra klart, men nej. Man kan säga att det hände en sak som gjorde att jag fick anstränga mig för att kunna fokusera på uppgiften. Det är kanske inte världens problem, men det var en händelse som var väldigt jobbig för mig. Jag var tvungen att säga hejdå till någon som jag verkligen gillar supermycket. Det låter kanske som att någon dog men nej. Han fick mig att skratta och en varm känsla spred sig i kroppen varje gång jag hörde hans röst. Det kanske låter jättedumt när ni läser det här men vi har aldrig träffat varandra, vi började att bygga upp en relation via skype och andra sociala medier. Och jag vet att det finns mycket skit och annat som man ska vara försiktig med, jag är fullt medveten om att det kanske är lite konstigt att "älska" någon som man aldrig har träffat. Vi hade tänkt att träffa varandra nu på höstlovet för att verkligen lära känna varandra, men det kom vissa hinder och plötsligt så var allt bara över. Poff sa det så var det slut. Alltså den känslan hade jag inte känt på länge. Jag bara grät och grät och det kändes som att jag aldrig skulle kunna sluta. Från att vara över vattenytan så var jag plötsligt nere på botten. Just när allt detta hände skypeade jag med en bästis. Både jag och hon satt och bölade. Hon grät eftersom att jag grät och där satt vi med en uppgift som skulle lämnas in. Men vi kämpade tillsammans och tillslut så var vi äntligen klara. Vi skickade in våra uppgifter precis samtidigt och jag hoppade runt i rummet och skrek av lättnad och glädje. Efter det så tog vi mopparna och drog till Mc´Donalds för att få tankarna på annat och för att fira att vi äntligen hade lov.

Det har inte gått en minut utan att jag har tänkt på honom och jag hoppas att vi någon gång träffas. Just nu känner jag bara att jag vill ta tåget till honom nu och bara springa och krama honom, men det gör förmodligen bara saken värre. Men tanken har slagit mig några gånger, ska jag verkligen ge upp nu? Jag försöker på något sätt försöka komma på en lösning, men det känns inte möjligt. Om du läser det här så vill jag bara att du ska veta att jag saknar dig något enormt och att jag önskar dig det bästa.

Jag vet inte om det här är kul att läsa men jag kände att jag behövde skriva av mig lite.

Kram på er!

Likes

Comments

Hej allihopa! Jag hoppas ni har det bra det har jag. Skolan har hållit på i några veckor nu och man har kommit in i sina rutiner igen, ganska skönt men ändå jobbigt och tråkigt med skolan. Men jag ska inte gnälla jag får ju träffa mina fina vänner varje dag.

Ledsen att jag inte har varit så aktiv här, men det ska jag försöka ändra på. En liten uppdatering om mitt liv kanske vore trevligt haha.

Häromveckan var jag inne på USÖ på ett läkarbesök. Jag kände att jag ville se om jag kunde få nån hjälp med mitt ansikte. Vi har ju inte riktigt vetat om det är acne eller eksem jag har i mitt ansikte. Vi har ju trott att det har varit lite både och.
Det visade sig att det är acne jag har och inte eksem. Visst det är inte kul att få reda på att man har acne men det är sååå skönt att äntligen få svar på vad det är. Det är ganska konstigt för jag har haft det här problemet i ansiktet ett bra tag och jag har varit inne på USÖ hundra gånger men ändå så har de inte kunnat säga precis vad det är. Läkaren som jag hade förut sa att de får gå på så bra kurser med de bästa läkarna och att de är så himla duktiga och att de kan/vet allt men fan heller! Nu har jag fått en ny för att hon andra skulle sluta och plötsligt så får man fram ett klart svar på en gång. Jag frågade liksom vad det är om det är eksem eller acne och som svar får jag "Det är acne, det ser jag ju direkt.". Eftersom jag i alla dessa år har fått salva på salva och inga bra svar och inte den hjälp jag har behövt så trodde jag inte att jag skulle få det nu heller, men jorå jag fick hjälp för min acne. Jag äter nu medicin för acnen. Ett antibiotika som heter Lymecycline Actavis. Jag fick en salva också som ska hjälpa till på utsidan och den heter skinoren. Det har gått ungefär en månad och det funkar bra. Jag har fortfarande kvar acnen men det börjar bli bättre i alla fall. Så vi får se om några veckor till om det har blivit ännu bättre. Det tar ju tid för kroppen att ställa om sig.

Det var en liten uppdatering om det. Jag ska försöka blogga om nån vecka igen. Ha det gött tills dess! Och glöm aldrig detta! Du är fin som du är och skäms inte över din kropp eller något annat!

Kram

Likes

Comments

Hejsan!
Tänk egentligen vad svårt det kan vara att bara försöka vara vänner om den andra personen älskar dig mer än vän. Att kärleken kan stoppa oss från vänskap. Med detta inlägg vill jag få fram ett fint budskap. Så jag tänkte skriva lite om relationer och kärlek.

Som sagt så kan kärleken stoppa oss från vänskap. Varför är det så egentligen?
Vi ser bara allt dåligt hela tiden, alla fel och allt jobbigt, men tänk om vi såg allt positivt istället. Om vi såg det positiva så skulle vi ju istället tänka "Tänk så mycket vänskap kärlek ger oss". Jag tror nog att vi alla borde tänka på det. Uppskatta det vi har och inte ta varandra för givet. Visa din familj, släkt, vänner mm. att du är glad att dem finns i ditt liv. Säga snälla saker och att du älskar dem. Man kan aldrig säga det för ofta. Om någon känner att du inte är tillräckligt bra för någon eller tillräckligt snygg osv, snälla tänk inte så. Var stolt över dig själv och älska dig själv, för enligt mig i alla fall så är det så mycket lättare att älska andra om man älskar sig själv. Du är fin precis som du är!
Om någon inte gillar dig för att du är dig själv så är det ingen äkta vän. Man kan ju inte gilla alla men om man inte gillar någon på grund av utseendet så är det ju väldigt fel tycker jag. Jag själv känner så väldigt ofta. Jag tänker ofta "Tänk om han/hon inte gillar mig på grund av hur jag ser ut". Men egentligen "Who cares?!". Jag ser ut som jag gör och jag borde älska mig för det. Istället för att tänka på dem som inte gillar mig så kan jag tänka på alla som gör det. Samma gäller för er. Ibland kanske någon av er känner att ni är ensamma, att ingen älskar dig. Men jag kan lova dig en sak, det finns någon som älskar dig.

Jag hoppas såklart att ni alla har det bra! Och tack för att ni läser min blogg och jag hoppas att den berör er på något sätt.
Sprid gärna detta så att fler fina människor får ta del av min blogg.

Kram

Likes

Comments

Hej allihopa! Idag var en sådan dag som jag kände för att skriva lite. Jag har haft en morgon som jag bara känner att jag vill gråta. Mitt ansikte vill inte det jag vill så jag känner bara att jag inte orkar med det längre. Det kanske låter larvigt, men inte för mig. Jag vaknar varje morgon och ser mitt eksem i ansiktet och jag känner bara att jag inte orkar mer så jag tillät mig gråta idag.

Jag har ju problem med eksem på kroppen men jag har också i mitt ansikte. Lite av det är acne men också eksem. Jag har för nån månad sedan fått en "diagnos" på att jag är allergisk mot parfym och konserveringsmedel. Jag fick reda på det tack vare att jag gjorde ett lapptest. Jag hade 37 olika ämnen på min rygg i 2 dygn för att se om jag reagerade på nåt ämne och det gjorde jag. När jag fick reda på det så fick jag hopp att jag äntligen skulle få fin hy även i ansiktet nu när jag visste vad det var som orsakade det. Det tar ju tid innan hyn blir bättre men just nu blir den bara värre. Jag har bytt ut alla produkter som jag använder så att de är utan parfym och utan de konserveringsmedel som jag inte tål. Men ändå så är det något som jag inte tål eftersom mitt ansikte bara blir värre. Och jag känner bara "VARFÖR!?". Jag vet att det finns ju de som har det vääääldigt mycket värre än mig och jag ska vara tacksam att jag har det så bra som jag har det. Men detta är mitt problem och det är nåt som jag mår dåligt av och måste kämpa mig igenom. Jag har ju en väldigt känslig hy och jag måste prova mig fram för att hitta rätt, men jag önskar bara att det inte behöver ta en sådan lång tid.

När jag och min familj ska åka och träffa släktingar som vi inte träffat på 1 & 1/2 år så tänker jag ofta på hur jag ser ut te.x. "Sist vi träffades såg jag likadan ut, lika mycket acne och eksem i mitt ansikte och det har gått 1 & 1/2 år och det har inte blivit bättre. Undrar vad de tänker när de ser att de inte blivit bättre?"
Nu är det ju mina släktingar och de vet ju om mitt hudproblem så det tycker inte att det är nåt fel men ändå så tänker jag på det.
Samma sak innan skolan. Tankarna snurrar i skallen hela tiden. Jag blir som sagt inte mobbad vilket jag är väldigt tacksam över. Jag har mina fina vänner och klasskamrater som respekterar mig för den jag är oavsett om jag har acne/eksem eller inte.

Jag är hela tiden rädd för att någon inte tycker om mig pga mitt eksem. Jag vet att de som inte respekterar mig för hur jag ser ut är ju inte äkta vänner men tanken kommer ändå. Allt är inte utseende men jag känner mig inte alltid så fin och fräsch och det vill man ju göra.
Jag får höra att jag är stark som kämpar och det kan jag hålla med om om jag får säga det, men idag var en sådan dag som jag bara inte orkade.

Tack för allt stöd jag får av er alla! Och till er andra där ute med eksem eller andra problem, kämpa på för tillslut blir det bättre! <3

Hoppas ni alla har det bra, det har jag trots mitt eksem. Haha😂 Ni får ha en fortsatt bra sommar allihopa!

Kram

Likes

Comments

Hejsan! Det har gått ungefär 2 veckor sen sist, ledsen för det. 
Under de senaste veckorna har jag haft det chill men ändå väldigt roligt. Jag har tältat med min fina Agnes, badat med My och Ellen och haft det kul, träffat mina bästa morbröder och andra släktingar och så har jag sovit över med bästa Felicia och haft det mysigt. Sådant som hör till sommaren. Men det har ju varit väldigt tråkigt väder, men de senaste dagarna har varit väldigt sköna. 

​Nu i helgen ska jag och resten av familjen åka och campa och ha det gött. På lördag, imorgon alltså så ska vi på bröllop och det blir trevligt. Min faster ska gifta sig. Grattis till er! 
På det så har jag fått en förkylning som tyckte att det passade bra att komma nu. Så det är ju inte alls kul men jag får vila så jag blir frisk snart.

Nu tänkte jag skriva en till del av min resa med eksem. 
Jag åkte in till vårdcentralen några gånger för att få hjälp eftersom det var så himla jobbigt att det kliade hela jäkla tiden. Jag tänker inte skryta över vården asså! Jag fick salva på salva och ingenting hjälpte. Jag fick en massa kortison som dämpade eksemen i nån dag men sen kom det tillbaka lika snabbt som det blev bättre. Tillslut så hjälpte inte kortisonet mig alls för min kropp typ blev immun mot det när jag använde det så ofta. Så jag låg där och kliade lika mycket i alla fall. Det var som sagt väldigt jobbigt. Det blev ju bara värre när det kändes som om att ingenting hjälpte. När ingenting hjälpte så kom ju många tankar som man kanske inte tänkt innan. Typ som "Jag kommer ha det såhär resten av livet", "Jag kommer aldrig att må bra igen" eller "Jag känner mig äcklig" osv. Det låter kanske som om att jag mått superduperdåligt men jag har mått bra, men någonstans så har jag ju mått dåligt eftersom det var så jobbigt. Men tack vare familjen, släkten och mina kära vänner så mår jag inte så idag. Självklart så mår jag sämre ibland men inte som då. Vi alla har våra sämre dagar. 

Jag har inte bara fått salvor utan jag har gjort prover. Jag har gjort blodprov som inte gav oss något resultat, jag har gjort stansprov. För er som inte vet vad det är så "skar" de bort en bit hud av mitt lår där det var en prick för att sedan på nåt sätt försöka ta reda på vad det är som orsakar mitt eksem. Men inte heller det visade någonting så nu har jag ett litet ärr på mitt lår. Ärret syns inte så jättemycket men på nära håll i dagsljus så syns det lite, tyvärr. Men det är inget jag tänker på. 
Jag har också gjort ett pricktest. Då tar man typ som en nål och rispar på underarmen sedan droppar man på olika ämnen och klistrar sedan på en lapp, sedan väntar man en stund och ser om man reagerar på ämnet. Man kollar alltså om man är allergisk mot t.ex. pälsdjur och pollen. Det var inte det roligaste jag har gjort för jag spände mig så mycket varje gång hon stack/rispade i min arm så efter en stund så svimmade jag. Jag vill inte skrämma er om ni någon gång ska göra pricktest, men ett tips är att försöka slappna av trots att det sticker lite. 
Men inte heller pricktestet gav något resultat. 
Ganska surt, men det var bara att kämpa vidare för någonting var det ju som jag reagerade på. Det är väldigt svårt att ta reda på vad man reagerar på om det inte är något som är ganska vanligt som t.ex. pollen eller pälsdjur. Det var svårt för mig i alla fall. Det är en djungel, som man brukar säga. 

Jag tänkte skriva mer men det blir så himla långt hela tiden.Leende ansikte med öppen mun och kallsvett Det är svårt att inte skriva så mycket. Men det kommer ett nytt inlägg om nån/några veckor.
Ha en fortsatt bra sommar allihopa! 

Kram

Likes

Comments