View tracker

Nämen, hallå där! Det var ett tag sen sist! Hur mår ni, mina fina? Jag mår mycket bättre. Jag är utskriven från hdv och på hemmaplan igen, känns så otroligt skönt! Jag tror att jag sakta men säkert börjar hitta tillbaka till det som kallas livet! Jag ska bara våga kasta mig utan igen, våga leva helt enkelt! Jag ska gå min egen väg. Det lutar åt att jag ska söka in på universitet till nästa höst i alla fall och tills dess så ska jag fortsätta bygga upp mig själv. Tack, livet! Och fina fina ni, kan jag så kan ni också! #fuckanorexia

Jag trivs mycket mer med mg själv nu, tänk vad en viktuppgång på nästan 8 kg kan göra! 👏🏻💁

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

  • 8 readers

Likes

Comments

View tracker

Måndagsmorgon.

Jag ska äta mellis om några minuter. Jag mår ganska bra och det är fantastiskt hur kroppen fungerar, whoop! Jag har märkt en förändring, jag orkar mer, min kropp hänger med mycket mer och jag är lugnare och lite gladare för varje dag som går. Det är en sådan otroligt härlig känsla! Jag ska få en kjol av mamma idag också, jag hoppas att hon hittar någon! Att kläder är roligt igen? Alltså, tack livet! Och tack till mig själv som fortsätter att kämpa varje dag. Jag är så stolt!

Hörs senare!

  • 94 readers

Likes

Comments

View tracker

Sol, sol och ännu mer sol!
Det här vädret gör mig så glad! Jag mår så bra när solen skiner, den ger en lite extra energi! Jaja, hur mår ni? Jag mår bra! Jag har krigat den här helgen och kickat anas ass. Whoop, whoop! Om ca 2 timmar så ska jag tillbaka till sjukhuset... Det känns väl sådär men jag vet ju varför jag gör den här resan. Det får ta den tid det tar.
Igår gjorde i alla fall mamma pannkakor till mig, mammas pannkisar är ju ändå dem allra bästa? Till det så hade vi melonglass, mums! Så otroligt gott men såklart även ångestladdat men det fixade jag och gav mig själv en klapp på axeln! Jag är så himla bra faktiskt! Nä, nu ska jag njuta av de sista timmarna med mamma innan jag ska tillbaka!

Kram!

  • 99 readers

Likes

Comments

Hallå där! Hoppas att allt är bra med er! Jag mår bra. Solen skiner och jag ska åka och sola, så härligt! Jag har min första helgpermission nu från Capio, otroligt skönt! Att få andas lite för ett tag och få slippa min annars inrutade vardag på sjukhuset. Jag är så tacksam för allt. Jag valde livet när jag klev in första gången på Capio. Och jag är inte där än men jag är på god väg! Jag är så stolt över mig själv, jag kämpar varje dag med att komma tillbaka till livet. Nä, nu har jag precis ätit mellanmål och ska bege mig stranden med mamma!
Hoppas att ni får en fin lördag!

Kram så länge!

  • 125 readers

Likes

Comments

Jag vet att det har ekat tomt här ett tag nu men jag jobbar på det. Så förlåt för dålig update. Men hur som helst så mår jag faktiskt helt okej. Jag har skrattat idag och jag kände mig varm inombords, det var en sådan härlig känsla! Jag kämpar mig sakta men säkert tillbaka till livet. För hur kämpigt och hur mycket motgångar man än får i livet så är det så himla fint ändå, ellerhur? För hur långt tid detta än må ta så ska jag kämpa. För jag vill bli frisk och leva livet. Det går sakta men säkert framåt. Jag är faktiskt till och med lite stolt över mig själv som kämpar varje dag med att ändra mina tankar och mitt förhållningssätt till mat. Tack till mig själv och tack till mina vänner samt fina familj.

"Hej, livet! Här kommer jag!"

  • 143 readers

Likes

Comments

Idag har känt så många olika saker. Blir tokig på mig själv. Men det är så skönt att gråta. Ångesten är såklart där i vanlig ordning. För att inte tala om rösten i mitt huvud MEN jag ska bryta mönstret. Jag ska vinna mot anorexin. Jag är en fighter. Och hörni, kan jag så kan ni också! Vi kämpar tillsammans.

  • 181 readers

Likes

Comments

18 år och jag trodde i min vildaste fantasi att nu var jag vuxen. Men nej, så var inte fallet. Jag bytte inriktning helt på gymnasiet, från idrott till vård och omsorg. Det kändes rätt. Jag bodde i den finaste staden av alla.
Det var en måndag i augusti och jag var på väg till skolan, den nya. Nya klasskompisar att bekanta sig med samt nya lärare. Jag gick in i klassrummet och solen sken in genom fönstret, det kändes bra. Men där satt du rätt upp och ner i jeans och en collagetröja. Jag kunde inte låta bli att titta åt ditt håll. Det var helt omöjligt, för dina blåa ögon var det finaste jag nånsin skådat. På den vägen var det. Den första skoldagen var över. Det var ju en bra dag, jag fick möta många härliga människor den dagen. Men jag kunde inte sluta tänka på dig. Tiden gick och vi började prata allt mer. Jag insåg snabbt att jag trivdes i ditt sällskap.

Den första terminen hade börjat lida mot sitt slut och det här kändes ju så bra, äntligen hade jag hamnat rätt. Nyårsafton närmade sig och du gav mig en kyss som jag sent kommer att glömma. Du gav mig så mycket kärlek. Jag är så tacksam för allt. Jag kommer aldrig att glömma det, aldrig. Men jag var 18 år och inte alls så vuxen som jag först trott... Jag hade problem med min självkänsla och mitt självförtroende. Jag tyckte inte om mig själv och jag skulle prestera i allt jag tog mig an. Men livet kom emellan. Jag tappade kontrollen över det mesta och det enda jag nu kunde kontrollera var maten. Men innan så hade jag inte sett det som ett problem, jag var ju inte ens hungrig längre? Men nu är jag 4 år äldre än jag var då och lite klokare och förstått att man måste lära sig att tycka om sig själv och sin kropp. Jag gör nu min resa mot ett friskt liv och lämnar anorexin bakom for good this time.

  • 188 readers

Likes

Comments

Hallå där, hur mår ni? Jag vet att det har ekat tomt här nu ett tag. Men jag har haft fullt upp, läkarbesök. Imorgon så läggs jag in på Capio, heldygnsvård. Jag känner precis allt inför det här... Rädsla, ångest, blandat med lycka på ett sätt... Men det är eftersom att jag vill vinna över anorexin. Jag vill lämna den bakom mig, vilket jag ska kämpa för. Så ja, jag ser faktiskt fram emot det här (lite, i alla fall). Att få möta sin ångest känns ju självklart läskigt men det är nyttigt för mig, jag vet ju nånstans att jag verkligen behöver det för att kunna gå vidare. Alltså... Förstå att kunna sätta sig i solen, beställa en kladdkaka med grädde och en latte och kunna njuta av det!? Som jag längtar! Det här är min tid. Jag gör det här för min skull. Nu börjar resan mot ett friskt liv och ett genuint leende.

  • 207 readers

Likes

Comments

God morgon!

Hur mår ni? Jag hoppas att ni mår bra! Jag mår okej. Hoppas även att ni hade ett fint midsommarfirande igår! Det hade jag. Idag känns livet lite sådär, men det gör inget. Jag har druckit kaffe i omgångar, ätit lite müsli, 2 mackor. Det går framåt, det blir bättre. Det kommer bli en jävla resa. Usch. Ja, nu må tycka att jag låter skeptisk nu och att jag är negativ, men nej, det är rädslan. Jag är rädd. Men ja, det ska nog gå bra detta. Jag har så fina människor omkring som alltid stöttar och finns där när man behöver. En mening som jag verkligen tycker om är: "Ta hand om dig." Den är så fin och enligt mig och säkerligen många andra så värmer den så mycket.

Nu ska jag fortsätta njuta av solen.

Kram!

  • 236 readers

Likes

Comments

Godmorgon!
Hur mår ni? Jag mår okej! Jag fick veta för en stund sen att jag har fått läkartid. Om en vecka, alltså den 30/6. Jag är så nervös. Mina ben bär knappt längre och jag känner mig svag. Men jag vet att nu börjar den riktiga resan mot ett friskt liv. Jag ska kämpa och jag ska vinna. Fuck u ana.

Blog u later!

  • 249 readers

Likes

Comments