Header
View tracker

(bild1)
Godmorgon på er!!

Känns lite konstigt att gå och lägga sig och vakna upp i min säng här för det enda som snurrar runt i huvudet är faktiskt att jag snart är i Sverige. Jag vet, det är jättetråkigt att behöva gå och tänka på det hela tiden men jag antar att det är mitt sätt att smälta och hantera situationen. Såhär ser det ut, precis som på kalendern här ovanför. Idag är det 27 maj och den 30 maj klockan 8.10 lyfter mitt plan från Nairobi.

Igår stängde jag min första färdigpackade väska. Den som jag visade bild på här om dagen. Så nu står den här mitt i rummet och tar plats. Imorgon, när jag skrivit mitt sista prov tänkte jag ta fram den andra väskan och börja packa den också. Känns så knäppt och jag vet inte hur jag ska hantera det riktigt.

Nej, nu ska jag snart gå på lektion. Jag kommer definitivt sakna att kunna gå upp ur sängen 5 minuter innan lektion för att sedan gå till skolan. Ska verkligen ta vara på den vardagslyxen dessa två (!!!!) skoldagar som jag har kvar.

Ha en fin onsdag hörni!!!!!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Jahapp, då var dagen inne... Dagen då det var dags att ta fram resväskorna som stått under plast och dammat sedan 15 augusti förra året. Man får ta tillfället i akt och passa på att packa när det känns okej. För mig var detta imorse, för Naima i torsdags och för Jossan igår... Jag har idag packat min största väska, framför allt med kläder och skor. Det finns liksom ingenting att säga, man känner sig så tom. Tänk att jag ska packa ner mitt liv i 36 kilo, det finns inte på världskartan. Men nu är hälften gjort, den lättare hälft. I veckan tänkte jag ta mer mina bilder, lite dag för dag och börja plocka ner andra saker som jag inte kommer att ha användning av de sista dagarna.

Idag hade vi även haft ett möte med Tilan, en av boardingvärdarna. Hon informerade oss om vad vi bör förvänta oss inför vår hemkomst, vad vi inte ska förvänta oss och vilken inställning vi ska ha för att det ska bli så lätt som möjligt. Blandade känslor...

Herregud vilket rörigt inlägg det blev insåg jag nu i efterhand. Sitter och kollar på Harry Potter i skrivandetsstund så har lite fullt upp att hålla koll på både film och skrivande.




Likes

Comments

View tracker

Hej på dig!!

Ja, det är tre stycken som kommer att gå kvar här nästa år. Ebba, bor här med sin familj och likaså Oscar. Även Per ska gå här nästa år, vet att han har tvekat mycket på om han ska stanna ett halvår eller hela året ut, det återstå att se. Har du/ni övriga frågor är det såklart tillåtet att kommentera men du kan också alltid skriva till dem på Facebook. Alla tre är världens snällaste och bits inte, haha. Är helt säker på att ni kommer ha ett helt fantastiskt år, ni som kommit in.

Hör gärna av er med fler frågor, svarar jättegärna och kom ihåg, INGA frågor är dumma jag lovar att jag var precis lika undrande innan jag skulle åka så jag vet hur det känns!! Har ni frågor som ni inte vill att jag ska svara på här i bloggen kan ni alltid skriva till mig på Facebook: Bella Biederbeck, eller skicka ett mejl till bellabiederbeck@yahoo.se.

Idag får ni se lite härliga bilder från Diani Beach som man åker till på höstlovet, världens härligaste resa

Likes

Comments

Hejhej hallå!

Nej, jag ska absolut inte bortförklara mig om varför jag varit så frånvarande de senaste dagarna men denna gång finns det faktiskt en väldigt bra anledning. I lördags försvann hela internetuppkopplingen på hela skolan och internatet. De enda hemsidor vi kunde besöka var Facebook, Snapchat, Twitter och Skype av någon anledning. Förmodligen blev det något strul när de skulle blocka några hemsidor men istället råkade dem blocka i princip alla, till och med Google. Internet kom tillbaka igår vid lunchtid igen vilket var väldigt lättande då Christian och Rosie till en början var osäkra på om det skulle komma tillbaka över huvudtaget. Detta har såklart gjort att jag inte hade någon möjlighet att uppdatera bloggen. Däremot har det faktiskt inte hänt någonting speciellt (förutom att folk börjat packa) så ni kan vara lugna.

Ja, idag har jag befunnit mig här i Kenya i 278 dagar. Det var alltså tvåhundra sjuttioåtta dagar sedan jag klev ut från Joho Kenyatta Airport här i Nairobi och första gången jag satte i skolbussarna som senare skulle förvandlas till partybussarna varje helg. Jag må säga det i varenda inlägg men vad gör det egentligen, hur kan tiden ha gått så snabbt? Hur? Jag förstår inte. Aldrig har ett år passerat så fort och aldrig har jag gjort så mycket nya saker under så kort tid.

Att jag har varit här i 278 dagar innebär också en annan sak, att jag om 10 dagar sätter mig på planet till Sverige. Jag lämnar mitt paradis och mitt hem, mitt rum och min värld. Jag skulle ljuga om jag inte sa att jag var nervös, för det är jag. Jag är otroligt nervös över att Sverige kommer att vara så mycket tråkigare än det var när jag åkte. Nu har jag liksom fått uppleva så mycket mer än bara lilla pjåkiga Sverige. Jag har fått uppleva Kenya och Afrika.

Men å andra sidan, Sverige har verkligen sina bra sidor och är inte så pjåkigt trots allt, det har vi alla märkt efter 10 månader här borta. Bara en sån sak att man kan dricka rinnande vatten ur kranen eller det faktum att du, när du står i duschen kan ta en klunk av vattnet du står under om du blir lite törstig (relaterar till mig själv, hehe). Skulle vi göra det här i Kenya är risken att du får en parasit i magen eller något annat klurigt ganska stor.

Om 10 dagar får jag prova på allt det där igen, och jag vet faktiskt inte helt säkert vad jag längtar efter mest av att äta lösgodis, få krama om familj och vänner eller kunna dricka vattnet ur kran...

Lite bilder från min Photo Booth delar jag med mig av idag

Likes

Comments

Äntligen fick vi, efter mycket om och men, besöka den kända helikopterplattan i Nairobi's downtown. Som vi tjatat om att få åka och besöka den... I söndags åkte vi ett gäng tjejer iväg för att få uppleva och stå på den plats där Marabou reklamen förra året ägde rum. Minns ni att det gick en reklam på tv om en tjej som bodde i Nairobi? Jajamän, hon gick på SSN!! Det var riktigt häftigt och äntligen fick man en uppfattning om hur Nairobi faktiskt ser ut.

Här kommer en massvis med bilder tagna med Jossans kamera och min telefon: 

Likes

Comments

Tänkte att idag ska jag fira att vi äntligen får gå till Juncan igen genom att fota hela vårt besök. Blev ju inte riktigt så men jag fick med det allra mesta måste jag säga. Såhär ser det alltså ofta ut på vardagar när vi ska hitta på någonting efter skolan. Man drar iväg ett gäng (oftast till Junction) och hänger lite, slutar dock oftast på Art, Frozen eller Subway. Eftersom vi inte fått vara på Junction på väldigt många veckor firade vi lite idag. Detta genom att klara av alla tre ovannämnde ställen. Precis när vi skulle börja gå började det dock ösregna så vi fick sätta oss under taket vid fotbollsplanen och vänta en stund innan det var över.

Torsdagar på Junction innebär också Masai Marknad. Och det mina vänner (typical Jonas fras) ska jag berätta för er vad det är. Uppe på parkeringen på tredjevåningen på köpcentret anordnas en slags marknad varje torsdag. Här finner man allt vad Kenya innebär, eller ja rättaste sagt Afrika. När vi går dit är det oftast för att köpa smycken, slapp-byxor eller korgar att ha på rummet. Allt är till väldigt bra pris om man vet hur man ska pruta på rätt sätt, men sånt lär man sig, tro mig. Jag fick med mig lite små saker hem men ingenting som är särskilt intressant.

Sista två bilderna kommer ni förmodligen undra va tusan det är för något. Det är nämligen så att man, varje gång man lämnar skolans område måste flytta sitt kort. Detta för att visa att man inte är på skolan/internatet. Den bild med många kort betyder att "nu befinner vi oss inte på internatet". Inte nog med det måste vi också skriva ut och in oss i en pärm. I den skriver vi var vi ska gå, vilken tid vi går och vilken tid vi är tillbaka. På så sätt har alltid boardningen koll på var vi befinner oss om någonting skulle hända.

Har ni fler frågor, kom
mentera!!




















Likes

Comments

Halloj på er!!
Ännu en dag har passerat, en trots omständigheterna med två franska nationella prov (som för övrigt var väldigt svåra) har varit lysande. Skolan rusade förbi med fyra lektioner, först två företagsekonomi lektioner och sedan två franska lektioner. En ganska enformig skoldag så att säga. Efter skolan städade och plockade jag lite på mitt rum. Packade bland annat ihop fem (!!!) fyllda plastpåsar med kläder och saker som jag ska skänka till Love School. Ja vad jag har mer haft för mig idag.. Jo juste jag bakade med Filip, det blev, som alltid, en kladdkaka men denna gången med svensk kakao!!! Lyxigt värre. Därefter var det middag och sedan läxis. Jag var på mattestugan första timman och gick sedan till Jossans rum. Där var vi väldigt oproduktiva men hade i alla fall väldigt kul. Sedan var det kvällsfika men det skippade jag och gick iväg och discoduschade med Jossan istället. Kvällens tema på duschmusiken var svenska sommarhits, alltså Per Gessle osv. Vi körde en riktig konsert där i duschen vilket gjorde mig på ännu bättre humör. Sedan kollade jag och Naima på några youtube klipp, har nästan börjar bli en liten tradition nu här i rum 1A. Borstade precis tänderna och hängde lite hos Joel och Per och nu ligger jag här i sängen. Fullt redo att sova och vakna upp till en ny dag här i mitt paradis.

Här kommer lite blandade mobilbilder

Igår när vi satt på Zebra balkongen och det var 24 grader i skuggan

Mitt nattduksbord

En väldigt seriös bild som Louise tog på mig när jag stod och kollade i Elin och Shalles garderob

Ebba, jag och Shalle hemma hos Ebba för några dagar sedan

Naima i Rwanda, älskar den här bilden

Jag när vi precis kommit fram till vårt gigantiska hotellrum i Rwanda

Likes

Comments

Precis som rubriken säger så fick jag POST IDAAAG!!!! Alla ni andra SSN:are, ja ni vet ju hur enorm lyckan är när man hittar något i sitt postfack... Den är helt obeskrivlig, man blir så löjligt glad. Denna gång kom paketet från Alma, Emma och Emelie hemma i min klass och åh så fint ni hade gjort det! I paketet låg det en jättestor godispåse, massvis med tuggummin OCH det absolut finaste man kan få, massvis med brev. Kunde inte hejda mig när jag såg de så jag slet upp några av breven direkt. Men två fina brev ligger nu i min byrålåda och väntar till rätt tillfälle. "När du känner dig lite nere" och "På planet hem till Sverige"... Tjejer, detta inlägget blev riktat till er, men det gör ingenting för sånt här gör min vardag här nere 10000 gånger bättre och det är ju faktiskt min vardag som jag ska skriva om här på bloggen. Därför passar det helt utmärkt. Åh, jag kommer verkligen leva på denna glädje i veckor!!!! Jag älskar er mina bästa vänner och om 27 dagar är vi tillsammans igen❤

TUSEN MILJONER MILJARDER TACK!!!!!​

Likes

Comments

Förlåt, förlåt o återigen förlåt! Jag lovar - jag har inte glömt bort. Jag har rättare sagt varit borta. När var senaste gången jag bloggade egentligen? Herregud, det var verkligen en månad sedan!!! Jag orkar faktiskt inte dra upp allt i detalj vad som hänt men jag ska försöka så gott jag kan att förklara i punkter:

- Jag har besökt två nya länder i Afrika, jajamän jag har faktiskt varit i både Uganda och Rwanda på semester. Verkligen bland det häftigaste och mest händelserikaste resan jag gjort typ. (Kommer ett inlägg om det snart, I promise)

- Säkerhetsläget har försämrats, vilket innebär att vi just nu endast får åka till en matbutik som ligger i Lavington. Uteställena är också begränsade och det ställen vi får vistas på under kvällstid är Mchana och Casablanca. Det suger.

- Jag har precis genomgått det absolut jobbigaste skolveckan i hela mitt liv, inte bara för att jag haft åtta betygsättande saker i skolan utan också för att allt är upp och ner för just nu.

- Jag har provat på att vara "dag-elev", jag flyttade hem till Ebba i några nätter förra veckan. Kände att jag var tvungen att komma bort lite från min verklighet och få känna hur det känns att faktiskt bo med en familj. Det är underskattat må jag säga.

- Jag och Naima har fått brutala vattenläckor i vårt rum, jag räknade förut och då regnade det in från åtta olika ställen i taket. This is Kenya hörrni, va inte förvånade :)

- Vi har hittat en ny restaurang, och den ligger SÅ nära internatet!! Jag är så besviken att vi inte hittat den tidigare för då skulle jag tagit med er dit, mamma och pappa. Ni hade älskat det så mycket kan jag lova er, men vi tar det nästa gång!

- Har haft idrottsdag a la SSN, inte direkt som en friluftsdag i Sverige, absolut inte. Vi åkte iväg till Karura Forest och väl där fick man fritt välja aktivitet. Jag, Louise och Ebba gick 1,2 mil och tappade bort oss totalt i regnskogen.

- Jag lyssnar just nu på Veronica Maggio, och komiskt nog lyssnar jag på låten som heter "Låtsas att det regnar", men här i Kenya behöver vi inte låtsas för det ÖSregnar just nu!!!

Ja, såhär har det väl sett ut de senaste dagarna eller veckorna rättare sagt.

Klickar in en salig blandning av bilder som gör mig på bra humör

Likes

Comments

Det absolut värsta scenariot som skulle kunna ske när man bor på internat är att någon blir magsjuk vilket slutar upp med att alla är sjuka.

Ja, det beskriver väl den här dagen helt fantastiskt bra. Redan igår kväll fick vi reda på att några blivit sjuka och sen gick det bara utför. Idag har 43 personer varit hemma från skolan inklusive lärare. Det har varit en sån konstig dag för alla har hållit sig undan från varandra för att minska riskerna för att bli smittad men det känns ju nästan omöjligt när man bor så tätt inpå varandra? Vid elva började jag må dåligt och gick till sängs för att vila. Jag vaknade igen vid fyra ungefär och då hade jag feber. Jag är såsåsååå glad över att jag inte spytt och att jag mår så bra som jag faktiskt gör. Usch vad man tycker synd om alla dem som är sjuka och ser så svaga ut. Det enda man vill är ju egentligen bara att krama om varandra och hjälpa till men så måste man hålla sig undan och tänka på sig själv.

Förhoppningsvis går det över till imorgon och framför allt tills på lördag när det är dags att skriva högskoleprovet för många. Ja, hörni detta är väl en av de absolut värsta sakerna som kan hända när man bor på internat. Det är dagar som dessa som det hade varit väldigt skönt att bara få krypa ner i sin säng hemma och bli ompysslad av mamma eller pappa. Men det är tur att vi har varandra och att det ändå faktiskt är så många som sitter i samma sits och vet hur det känns.

Nu ska sätta igång och plugga lite innan jag ska krypa till sängs och hoppas på en bättre dag imorgon. Då är det till och med fredag också, och ännu en vecka har flugit förbi...!!!

En mysig bild från elefantbarnhemmet som jag besökte för några veckor sedan... Man blir alltid lika kär

Likes

Comments