Presentation picture
bellarolfsson
Bella, 19 år, Voxnabruk
Hej! Jag heter Bella Rolfsson och bor i en liten skithåla i hälsingland! Är 17 år, och blir 18 senare i år. Jag har kört skoter hela mitt liv, och är uppvuxen på två ställen samtidigt skulle man kunna säga. Här kommer jag att skriva allt som faller mig in! Kramar!

 

Instagram: bellarolfsson

Onsdag 28/01-15

Hejsan svejsan, det är onsdag och jag har religion. Men jag orkar inte göra nånting så jag bloggar lite istället. Bra prioriteringar.
Jag har migrän som vanligt, men sitter i skolan iaf. Igår var jag hemma.
Vet inte riktigt vad jag ska skriva , fick låna Fifty Shades of Grey av Katarina igår, och jag hann läsa 6 kapitel innan ögonen slog igen. Den är så bra!
Vill aldrig lägga ifrån mig den, och jag är dödligt förälskad i Christian Grey (tönt-Bella).
Vill bara hem och läsa! HAHA.
Tänkte läsa ut den på ca 2 veckor så ska jag, (förhoppningsvis), gå på bion sen. Om jag får med mig någon.

I helgen ska jag iaf ut med min gäris, vi ska ut i Bollnäs! Så hoppas på att träffa lite trevligt folk!

 

Flytta din blogg till Nouw - nu kan du importera din gamla blogg - klicka här!

Likes

Comments

04 januari 2015

Hej, ja, jag vet. Det är pinsamt tyst här. Men jag pallar inte skriva.
Jag har liksom inte tråkigt längre.
Ska jag vara helt ärlig så (hatar mig själv för att jag skriver detta, för jämt när jag gör det så går det åt helvete. Men jag chansar haha) svävar jag på små rosa moln.
Från och med att jag fyllt 18 så har allt bara gått uppåt.
Den kvällen firades med fina människor i Bollnäs, och den kvällen träffade jag även personen som jag tror är den stora anledningen till att livet är king.
Jag fick faktiskt mitt efterlängtade körkort den 26 november, onsdagen efter, och 2000 kilo släppte från mina axlar.
2014 avslutades fantastiskt, December ägde på alla sätt och vis, jul var mysigt som vanligt, nyår var skit roligt och vi hade faktiskt snö på båda dagarna.
Och jag har typ inte ett enda bekymmer längre, det känns så konstigt att JAG, den mest negativa människan på jorden sitter här och mår helt jävla fantastiskt.
Livet kanske ÄNTLIGEN är på min sida.


 

Likes

Comments

100 %

Det är inte många som vet hur det egentligen är, hur det är att leva med prestationsångest.
Hur det känns att hela tiden gå runt och tänka på vad man gör, att allt man ger sig in på ska vara till 100% annars kan man lika gärna skita i det. Att så fort det är något man bryr sig speciellt mycket om, eller något som man anser är viktigare än allt annat att man bara släpper det som händer runt om kring. 

Jag vet att jag går runt och tjatar i körkortet in princip hela tiden, att jag talar om hur dåligt jag mår över det.
Men det är nog ingen som fattar på riktigt vilken jävla ångest jag har över det, att jag inte kan sova på nätterna för att jag ständigt tänker på det. Att hela mitt liv kretsar kring skiten. 
Och jag vet inte vad jag tar mig till om jag inte klarar det. Hur jag kommer reagera. JAA jag vet att jag kan göra om det fler gånger, men klarar jag det inte första gången så tappar jag hoppet, det gör jag med allt.
Då får jag panik och självförtroendet lägger sig på botten av ån igen. Jag är livrädd.
För ni anar inte vad ett körkort skulle tillföra i mitt liv. Hur enkelt mitt liv skulle bli, vilken jävla frihet det skulle va.
Och jag vet att det här kommer låta så jävla ego, men om det är någon som behöver ett körkort så är det ta mig fan jag. 
Jag bor mitt ute i skogen, jag kan inte göra ett skit på vardags kvällarna, med ett körkort skulle jag kunna åka ner på Byn och umgås, även om det bara skulle vara i en timme. 

Och nu är jag sist kvar. 
Linn och Nina fick körkort idag, och jag är så jävla glad för deras skull! 
Hade jag varit i deras sits hade nog jag typ gråtit hela kvällen av lycka! 
Men nu känns det som om pressen på mig bara är ännu högre. 
Alla vet vilket datum jag har skrivning/körning, och klara jag det inte den dagen kommer jag inte klara av att gå utan för dörren alltså. Jag kommer att skämmas så jävla mycket. Det kommer kännas som om alla tittar snett på mig och som om jag är ett vandrande skämt som alla pekar på och skrattar åt. 
Det kommer antagligen, förhoppningsvis inte att bli så. 
Men det är så jag ser det.
För mig är det exakt så det känns att misslyckas. 
Att inte ge 100%.


 

Likes

Comments

Torsdag

hejsan svejsan sitter just nu och väntar på Jennifer som ska hämta mig, hon fick nämligen körkort igår!
Och exakt en vecka innan så fick Therese, ja, jag blir löjligt stolt.
Det har varit ganska tyst här ett tag men jag har inte pallat skrivit, men kan sammanfatta kort lite som hänt, 
Förra veckan cruisa vi Amazon i rättvik (ccw), i helgen träffade jag K och världens finaste Jakke, i veckan har jag mest bara njutit av att vara hemma, lyssnat på åskan och hoppas på att Sala branden blir dränkt i en jävligt lång regnskur.

Igår var et cruising på byn och vi gled amazon, igen, och träffa Jakke, igen.

Alltså dagarna ser ut som dom brukar! 

kram så får vi se när jag kikar in nästa gång!

 TBT jag och jennahhhh

 

Likes

Comments

Irland 17/6 - 15/7

Jaha, tänkte att det är väl kanske dags att knappa ihop ett inlägg om hur vi hade det.
Och jag är inte den som vill sitta och ljuga eller den som är speciellt bra på det.
Så jag tänker säga som det är, inte slingra mig runt något.
Den här resan har varit en utav de sämsta men samtidigt en utav de bästa och mest lärorika som jag antar att jag kommer att få vara med på.

Jag kan inte säga att vi har haft det bra.
Vi har bott mitt ute i ingenstans med dryga 6 mil till närmaste riktiga affär. 
Bott i tre olika rum som vi delat alla gånger med 100 kilos stora spindlar eller mögellukt som fortfarande sitter som berget på ens kläder fast att de är tvättade.
Vi har blivit behandlade på ett ganska dåligt sätt av viss personal och har inte, iaf inte jag, känt mig speciellt välkommen eller uppskattad. 
Vi har enbart jobbat med fransmän (förutom våra två chefer) och nu vill jag inte vara den som är den men de är inte speciellt bra på engelska, så kommunikationen har inte varit varken den bästa eller direkt enkel. 

Men det som jag är ganska säker på har räddat den här resan och inte gjort den här månaden till den absolut sämsta någonsin är att vi har fått chansen att kunna åka in till Galway en gång i veckan. 
Där har vi kunnat handla vår egen mat, och att oss riktigt mätta på Fat Freddy's och kunnat shoppat så mycket att våra plånböcker gråtit av tomhet på Penney's. 

Men det absolut bästa på den här resan måste ha varit Pub Crawl och att vi fick chansen att lära känna två helt otroligt snälla och galet trevliga tjejer, Sanna och Fanny. 

Men förutom praktikplatsen så kan jag faktiskt VERKLIGEN rekomendera alla att åka till Irland, det är ett otroligt fint land med vacker kultur, natur och historia. Och om ni åker dit så ska ni åka och se Kylemore Abbey, Galway(och gå på Fat Freddy's!!!), cliffs of moher (fick dock aldrig chansen att se det, men det gjorde Sanna och Fanny och det var sjukt fint sa de) och bara njuta av och se den sjuka naturen som faktiskt påminner mig mycket om både Norra Norrland och Norge.

Jag lovar att jag ska lägga in fler och bättre bilder senare men nu kommer enbart några dåliga mobil bilder.

  

 

Likes

Comments

Sverige!

Nu är vi äntligen tillbaka i Sverige igen. 
Känns sjukt konstigt att vara hemma, känner mig mer borta just nu haha.
Vi spenderade sista natten (måndag till tisdag) med fin tjejerna i Galway. Blev dock inge sent, vi åt och tog sen en Öl/Cider
och sen köpte vi matsäck/frukost till bussen.
Vi åkte till Dublin 05:45 (Irländsk tid) flög 10:55, mellan landa i Köpenhamn, spenderade en timme där och sen kom vi till Arlanda 16:30 (lokal tid). Då sa vi hej då till Sanna och Fanny och åkte direkt.

Nu ikväll har jag bara tagit ett bad och en dusch, ätit och kollat på tv. 
I morgon ska vi käka smörgås tårta här hemma och jag ska få berätta och visa bilder. 

Det här inlägget var nog ungefär lika luddigt som alla andra jag gjort. 
Men ska försöka knåpa ihop ett litet inlägg senare om resan!

Bild från Pub Crawl! Roligaste kvällen på hela månaden

 

Likes

Comments

No. 3

gjorde en spontan tatuering när jag och Nina va in till Galway i veckan förresten!

 

Likes

Comments

connemara

standard outfit här borta.

vill hem.❤

 

Likes

Comments

orange is the new black

ligger i sängen nu och kollar på Oitnb, tror jag ska dygna ikväll så jag är riktigt trött imorgon så jag kanske kan sova lite då.
Har precis prata med Jakob och jag kommer sakna honom som fan. Men det är ju trots allt bara en månad. Han är världens bästa vän och alla borde ha en sån som han i sitt liv.
Jag har inte riktigt fatta att vi ska åka än, men jag tror det blir mer verkligt när vi åker ner mot Arlanda. Jag längtar faktiskt lite, fast just nu längtar jag mest efter att få flyga haha. Men jag tror att allt kommer att kännas bättre när vi väl kommer dit och när det blir verklighet. Och jag kommer att göra det bästa av situationen även om det blir en skit månad, för det är en grymt bra upplevelse!
igår var jag ute och åt med mina väninnor (hahaha) det var as gött men svin dyrt. Sen satt vi öje och bara hade det bra sen hamna vi på fest, nyktra dock.

peace out kompisar, kanske skriver något mer imorgon annars försöker jag skriva lite där borta.

L's begravning är när vi är borta också. vilket suger eftersom att det är en öppen och jag hade jätte gärna vilja vara där. Men jag och resten av familjen har gett pengar åt blommor iaf så jag känner mig lite med på den ♥





 

Likes

Comments

Fri till slut

Jag går igenom sista gången jag träffade dig tusen gånger i mitt huvud. 
De sista orden du sa ekar fortfarande ''Jag mår helt OK''. Jag kommer ihåg att jag undrade om det var något som var fel, men vågade aldrig fråga. Hatar att bli för personlig. 
Om jag vetat då, det som jag vet idag. Hade jag kramat om dig, jag hade kramat dig länge och sagt att livet blir bättre, att det finns  sprickor i allt men att det är där ljuset kommer in. 

Jag minns när vi var små. När vi lekte hemma hos din pappa, vi byggde bil bana och låg under din säng och busa. 
Fan, jag har känt dig hela mitt liv. 
Jag trodde aldrig att jag skulle behöva skriva något sånt här om en gammal fin vän. 
Jag vet att vi ses igen, att jag får träffa dig, få se det där leendet som man alltid blir glad, få höra hur stolt ''homna-bo'' du är.
För det är såna små saker som gör dig till den du var, de är det som man kommer att minnas dig vid.

''Säg aldrig förbi
Nej säg att du är fri till slut
Fast du vet att
Hälften av dom som kämpar
Går under
Och hälften av dom som älskar
Exploderar''

Och jag antar att det är precis det du är nu, Fri till slut. 


 

Likes

Comments


Better Blogging Nouw