Header

jaha, hej hej. Då var jag här igen, vid den punkten där jag lovar att börja blogga bättre, göra mer uppdateringar och göra min lilla blogg till en mysig plats hänga på under de mörka månaderna som nu äntrar världen.

Men jag tänker inte lova något som jag vet att jag inte kommer att hålla.

Men vad händer med mig då, kanske ni undrar? (nej för ingen läser min blogg, men låtsas ha internet-friends)
Ja som ni såg i mitt senaste inlägg har jag tagit studenten. Och efter det så fick jag chansen att jobba på en turistbyrå och som guide i sommar. Mina Au pair drömmar har krossats under stor fet jävla sten, så det blir varken USA, London, Irland eller något annat roligt land för mig i höst.
Men jag har börjat plugga iaf! Wow tänker ni, nej tänker jag. Jag har inte sökt på någon fancy högskola som typ alla som gick på Voxgym har gjort, det vill säga dom som inte flyttade utomlands.
Jag har börjat plugga matte på komvux. HAHA. Där hade jag aldrig föreställt mig. Men jag gör det för att jag sen, typ nästa år, ska kunna söka en fancy Högskola jag med. Helst i typ Sundsvall, eller Umeå, eller Övik.
INTE Gävle gillar inte den staden, och absolut inte Falun, tänker inte ens gå in på det.
The biggo problemo är bara det att jag inte vet vad jag vill plugga.
Eller alltså det finns mkt jag vill plugga och bli, men vart fan ska jag börja?

Nu vet jag inte vad jag ska skriva mer, förutom att min blogg, alltså designen, ser ut som fullständig skit.
Orkar inte lösa det problemet.

Här får ni ego bilder. Bara för att jag älskar mig själv, det bör ni också göra. Älskar mig alltså. Inte er själva, eller jo lite det också, men mest mig.
Plz dont mind mina skeva ögon. Bjuder på en epic close up också, för jag hade ögonbryn värda ett nobel pris den dagen och jag sörjer för de blir aldrig lika snygga igen.

Flytta din blogg till Nouw - nu kan du importera din gamla blogg - klicka här!

Likes

Comments

Likes

Comments

precis som rubriken lyder är det slut spurten. Vi har drygt 40 dagar kvar till Studenten, om en månad och 5 dagar har vi bal.
Jag orkar inte. Allt går så jäkla fort och jag vill bara pausa ett tag.
Vi har olika slutuppgifter och prover som vi ska göra ända fram till bal-veckan.
Den 28 maj har vi sista provet i språkhistoria, det är alltså dagen innan balen. Jag kan inte ens gå på min egen bal och njuta av att alla betyg är satta och känna att jag inte kan göra något åt det.
Men jag har iallafall bokat tid för att göra naglar, fixa brynen och spray tan. Så jag har ju något roligt som händer den veckan.
Nej, men allvarligt skolan suger just nu och jag har aldrig känt mig såhär stressad, och ändå gör jag inget. Duuuum. Måste börja skriva på talet till nationella snart dock, och det sköna (men även jobbiga) är att ämnet på NP i år är sagor. Och det innebär alltså att jag får prata om feminism och stereotyper inom tex disney! Antingen blir det skit dåligt för att jag är så övertaggad och verkligen få fram mina åsikter ELLER så blir det bara dåligt för att jag helt enkelt dränker min klass i feministiska termer och jobbig information som dom skiter fullständigt i.

Men nästan helg ska jag och Nina iallafall till Stockholm till Sanna och Fanny. Vi ska på Fanny student skiva, som hon BJÖD oss på, alltså hon betala den åt oss. Hur go är hon inte?! Det är tema fest, och jag och Nina ska vara grekiska guddinnor, så jag beställde en passande klänning igår och även en student klänning.

I idag ska jag hämta min balklänning hos Eliisa som har fållat upp den osv. och om studentklänningen passar och ser bra ut är jag nästan helt redo! Det ända som fattas är en väska till balen. Men det ordnar sig, annars så får jag vara utan.

Men nu ska jag sluta gnälla över studenten, finns ju dom som har en massa år kvar (AHAHAHHAHA)

Blir ingen bild eftersom att jag inte har någon skoldatan


Likes

Comments

Hur kommer det sig att den ända gången vi tonårs tjejer påstår oss att vara lyckliga är då vi är med en kille?
Varje gång en ser någon skriva på Twitter, Facebook, Instagram etc etc. tex; ''Jag är så himla lycklig nu'', så vet en att jaha har hon skaffat kille, eller så tänker man ''undra vem hon håller på med''.
Är vi kvinnor o kapabla att få oss själva att må bra? Kan inte vi rädda vårat egna skinn från mörker och misär?

Jag vet själv hur det är, för jämt om jag håller på med någon så mår jag fantastiskt. I'm on top of the ice berg, liksom. Jag tror att allt handlar om att vi är rädda för att inte vara som alla andra, att vi känner att vi inte duger om vi inte har någon. Ibland känns det mer som att vi måste bevisa för alla andra att vi också kan, att killar tycker om oss också.

Men ibland måste en verkligen, främst som kvinna, påminna oss om att vi duger. Om att hitta någon inte är det största målet i livet, det största målet i livet är ett gott liv. Med eller utan partner.
Bara för att en RÅKADE födas till det ''svaga könet'' så är vi inte det. Vi är så jävla starka, kvinnor är så jävla fantastiska!
Det finns så jävla mycket saker som vi idag kan klara av UTAN män! Bara för att vi föddes med våra reproduktions organ på insidan utav kroppen istället för på utsidan så gör inte det oss till sämre människor.

Att vara kvinna är fantastiskt, vi ska vara stolta. Ingen man i hela världen skulle kunna klara av det vi klarar av. Varken psykiskt eller fysiskt. Vi är så jävla starka.
Och kom ihåg, den ända som kan rädda dig är du själv.

Mitt stolta kvinno-jag, med dålig hy, en kropp som går emot normen och är långt från ett ideal.
Men förbannat glad över att finnas.



Likes

Comments

Nu har jag bestämt mig för vad jag ska göra efter studenten.
Det ända som jag verkligen är super mega säker på att jag verkligen vill göra, och även det som jag drömt om sen jag varit barn.
Nu hoppas jag bara att allt löser sig, går bra och blir som jag vill. Så ska jag avslöja det sen!

Iallafall, fixade APL plats i morse, så på måndag börjar jag och Jennifer på kyrkan igen!
Ska bli så skönt med praktik i tre veckor och sen är det lov igen.
Ja, just ja på Påsklovet åker jag ÄNTLIGEN hem till Robbery Valley, Nina, min res-vapendragare, följer med.
Vi blir där påskhelgen, så det blir en helg fylld med skoteråkning (!!!!!!), fiske, mat och party med bästa grannarna.
När vi söp förra långfredagen va typ bästa festen, och det bästa tror jag är att det är så blandade åldrar.
Älskar det stället!
Pussssss




Likes

Comments

Hejsan svejsan, det är onsdag och jag har religion. Men jag orkar inte göra nånting så jag bloggar lite istället. Bra prioriteringar.
Jag har migrän som vanligt, men sitter i skolan iaf. Igår var jag hemma.
Vet inte riktigt vad jag ska skriva , fick låna Fifty Shades of Grey av Katarina igår, och jag hann läsa 6 kapitel innan ögonen slog igen. Den är så bra!
Vill aldrig lägga ifrån mig den, och jag är dödligt förälskad i Christian Grey (tönt-Bella).
Vill bara hem och läsa! HAHA.
Tänkte läsa ut den på ca 2 veckor så ska jag, (förhoppningsvis), gå på bion sen. Om jag får med mig någon.

I helgen ska jag iaf ut med min gäris, vi ska ut i Bollnäs! Så hoppas på att träffa lite trevligt folk!

Likes

Comments

Hej, ja, jag vet. Det är pinsamt tyst här. Men jag pallar inte skriva.
Jag har liksom inte tråkigt längre.
Ska jag vara helt ärlig så (hatar mig själv för att jag skriver detta, för jämt när jag gör det så går det åt helvete. Men jag chansar haha) svävar jag på små rosa moln.
Från och med att jag fyllt 18 så har allt bara gått uppåt.
Den kvällen firades med fina människor i Bollnäs, och den kvällen träffade jag även personen som jag tror är den stora anledningen till att livet är king.
Jag fick faktiskt mitt efterlängtade körkort den 26 november, onsdagen efter, och 2000 kilo släppte från mina axlar.
2014 avslutades fantastiskt, December ägde på alla sätt och vis, jul var mysigt som vanligt, nyår var skit roligt och vi hade faktiskt snö på båda dagarna.
Och jag har typ inte ett enda bekymmer längre, det känns så konstigt att JAG, den mest negativa människan på jorden sitter här och mår helt jävla fantastiskt.
Livet kanske ÄNTLIGEN är på min sida.


Likes

Comments

Det är inte många som vet hur det egentligen är, hur det är att leva med prestationsångest.
Hur det känns att hela tiden gå runt och tänka på vad man gör, att allt man ger sig in på ska vara till 100% annars kan man lika gärna skita i det. Att så fort det är något man bryr sig speciellt mycket om, eller något som man anser är viktigare än allt annat att man bara släpper det som händer runt om kring. 

Jag vet att jag går runt och tjatar i körkortet in princip hela tiden, att jag talar om hur dåligt jag mår över det.
Men det är nog ingen som fattar på riktigt vilken jävla ångest jag har över det, att jag inte kan sova på nätterna för att jag ständigt tänker på det. Att hela mitt liv kretsar kring skiten. 
Och jag vet inte vad jag tar mig till om jag inte klarar det. Hur jag kommer reagera. JAA jag vet att jag kan göra om det fler gånger, men klarar jag det inte första gången så tappar jag hoppet, det gör jag med allt.
Då får jag panik och självförtroendet lägger sig på botten av ån igen. Jag är livrädd.
För ni anar inte vad ett körkort skulle tillföra i mitt liv. Hur enkelt mitt liv skulle bli, vilken jävla frihet det skulle va.
Och jag vet att det här kommer låta så jävla ego, men om det är någon som behöver ett körkort så är det ta mig fan jag. 
Jag bor mitt ute i skogen, jag kan inte göra ett skit på vardags kvällarna, med ett körkort skulle jag kunna åka ner på Byn och umgås, även om det bara skulle vara i en timme. 

Och nu är jag sist kvar. 
Linn och Nina fick körkort idag, och jag är så jävla glad för deras skull! 
Hade jag varit i deras sits hade nog jag typ gråtit hela kvällen av lycka! 
Men nu känns det som om pressen på mig bara är ännu högre. 
Alla vet vilket datum jag har skrivning/körning, och klara jag det inte den dagen kommer jag inte klara av att gå utan för dörren alltså. Jag kommer att skämmas så jävla mycket. Det kommer kännas som om alla tittar snett på mig och som om jag är ett vandrande skämt som alla pekar på och skrattar åt. 
Det kommer antagligen, förhoppningsvis inte att bli så. 
Men det är så jag ser det.
För mig är det exakt så det känns att misslyckas. 
Att inte ge 100%.


Likes

Comments

hejsan svejsan sitter just nu och väntar på Jennifer som ska hämta mig, hon fick nämligen körkort igår!
Och exakt en vecka innan så fick Therese, ja, jag blir löjligt stolt.
Det har varit ganska tyst här ett tag men jag har inte pallat skrivit, men kan sammanfatta kort lite som hänt, 
Förra veckan cruisa vi Amazon i rättvik (ccw), i helgen träffade jag K och världens finaste Jakke, i veckan har jag mest bara njutit av att vara hemma, lyssnat på åskan och hoppas på att Sala branden blir dränkt i en jävligt lång regnskur.

Igår var et cruising på byn och vi gled amazon, igen, och träffa Jakke, igen.

Alltså dagarna ser ut som dom brukar! 

kram så får vi se när jag kikar in nästa gång!

 TBT jag och jennahhhh

Likes

Comments

Jaha, tänkte att det är väl kanske dags att knappa ihop ett inlägg om hur vi hade det.
Och jag är inte den som vill sitta och ljuga eller den som är speciellt bra på det.
Så jag tänker säga som det är, inte slingra mig runt något.
Den här resan har varit en utav de sämsta men samtidigt en utav de bästa och mest lärorika som jag antar att jag kommer att få vara med på.

Jag kan inte säga att vi har haft det bra.
Vi har bott mitt ute i ingenstans med dryga 6 mil till närmaste riktiga affär. 
Bott i tre olika rum som vi delat alla gånger med 100 kilos stora spindlar eller mögellukt som fortfarande sitter som berget på ens kläder fast att de är tvättade.
Vi har blivit behandlade på ett ganska dåligt sätt av viss personal och har inte, iaf inte jag, känt mig speciellt välkommen eller uppskattad. 
Vi har enbart jobbat med fransmän (förutom våra två chefer) och nu vill jag inte vara den som är den men de är inte speciellt bra på engelska, så kommunikationen har inte varit varken den bästa eller direkt enkel. 

Men det som jag är ganska säker på har räddat den här resan och inte gjort den här månaden till den absolut sämsta någonsin är att vi har fått chansen att kunna åka in till Galway en gång i veckan. 
Där har vi kunnat handla vår egen mat, och att oss riktigt mätta på Fat Freddy's och kunnat shoppat så mycket att våra plånböcker gråtit av tomhet på Penney's. 

Men det absolut bästa på den här resan måste ha varit Pub Crawl och att vi fick chansen att lära känna två helt otroligt snälla och galet trevliga tjejer, Sanna och Fanny. 

Men förutom praktikplatsen så kan jag faktiskt VERKLIGEN rekomendera alla att åka till Irland, det är ett otroligt fint land med vacker kultur, natur och historia. Och om ni åker dit så ska ni åka och se Kylemore Abbey, Galway(och gå på Fat Freddy's!!!), cliffs of moher (fick dock aldrig chansen att se det, men det gjorde Sanna och Fanny och det var sjukt fint sa de) och bara njuta av och se den sjuka naturen som faktiskt påminner mig mycket om både Norra Norrland och Norge.

Jag lovar att jag ska lägga in fler och bättre bilder senare men nu kommer enbart några dåliga mobil bilder.

  

Likes

Comments


Better Blogging Nouw