Idag har många hashtaggat #metoo .. Idag har många kvinnor stigit fram och berättat deras historier hur dom utsatts för våldtäkt, sexuella trakasserier m.m. Ni förstår.. Det finns. Det händer. Varje jävla år. Jag utsattes också för sexuella övergrepp som 17 åring, och är inget undantag.

Sen kommer MÄN. Givetvis måste dom öppna käften. Att kvinnor under en dag stiger fram och berättar hur dom utsattes av övergrepp av män, fick män att börja stiga fram och gråta en skvätt över hur dom varit den där mannen som gjort övergrepp, suttit tyst när kvinnan blir utsatt eller tagit på en kvinna utan samtycke. INTE EN DAG!! Får kvinnan synas med SIN historia innan mannen ÅTERIGEN tar över, ska synas mest. Vad ska vi göra med er män som stiger fram och erkänner? Klappa er på huvudet? Ge er beröm? Tycka synd om ER? Tvi, så fan heller.

För varje år våldtas kvinnor och unga flickor. Varje helg när man som kvinna går ut på krogen så får vi stå ut med kläm på röven eller brösten, äckliga fulla män som flåsar en i nacken och som man säger NEJ!! till men fortsätter. Samtidigt står andra och ser på. Nej är alltid ett nej, inget kanske, inget ja. NEJ! Förstod dom inte det från början, tänker jag aldrig visa minsta respekt eller sympati för dessa män. Jag är inte intresserad av att lyssna på ert snyftande.

För den eller dom kvinnor/tjejer du en gång utsatt något för får leva med ärren efter det resten av sitt liv.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Jag tänkte denna ljuvliga lördag kväll besvara ett par roliga frågor här nedan.🙌🏼
Haha håll i er!

1. Har du ett par rosa string?
Alltså ärligt talat, jag tror inte det haha! Möjligtvis svarta. Någonstans. Mvh trött mamma

2. Vad gjorde du inatt?
Jag och Henrik tog en varm avkopplande dusch (duscha ihop och spara vatten guys!) sedan slängde vi oss på soffan och tittade på film. Det blev Kiss and Cry vi såg och WoW! Man kan inte låta bli att gråta, bli så otroligt berörd och man får en ordentlig tankeställare. Har du inte sett den? Do it!

3. Kjol/klänning eller jeans?
Jag älskar klänningar! Hade gått med det året om ifall det inte blev så förbaskat kallt vid denna årstiden haha. Jeans är jag inte särskilt förtjust i. Brukar oftast välja snygga häftiga leggings istället.

4. Tror du på kärleken?
Givetvis! Jag tror på kärleken, men jag tror också på att båda måste vårda den ömt. Man är ett team i en relation och relationen är ert projekt ni hela tiden måste jobba på. Det går inte att börja ta varandra för givet, sluta uppvakta varandra och slukas upp av vardagen utan att ge en vink på att man älskar varandra, och samtidigt kräva att kärleken ska hålla. Jag har själv sett min egna relation gå under i det här, så jag talar av erfarenhet och inget dömande. Det jag tog med mig av det här var just detta jag skriver om. Jag och Henrik är ett grymt team! Så jag tror att vi kan bevara kärleken i många, många år.

5. Dina planer inför 2018?
Nästa år blir så grymt roligt! Vi börjar året med bröllop i Januari. Det är vårt första mål. Sedan blir det förlossning i April. Njuta av nya livet som tvåbarns föräldrar! Jag ska börja studera på folkhögskola när Henrik går på pappaledighet. Heltidsstudier för att få behörighet till universitet sedan.
Jobba på mina sociala medier och våga ta större kliv, som jag länge velat men varit lite rädd för. 2018 blir definitivt året där jag provar mina vingar och tar mig mot större mål och jag tror jag kommer utvecklas enormt som person.

6. Fem saker du skulle vilja göra i framtiden?
Få två barn väldigt tätt, flytta till hus alternativt marklägenhet, resa till Irland, skaffa körkort, tatuera mig. :)

7. Din absolut sämsta egenskap?
Jag skulle absolut säga att det är det som min borderline diagnos skapar hos mig just nu. Osäkerheten som uppstår i allt. Svartsjukan. Den är inte sjuklig men den tynger ner mig. Kollar du på min sambo? Jag märker det innan du vet det själv.😂

8. Din absolut bästa egenskap?
Känner väldigt starkt vad andra människor känner. Kan leva mig in i andras upplevelser och nästan känna det dom känner. Vilket gör att jag har väldigt stor förståelse och respekt för andras känslor.

9. Är du som du trodde du skulle vara som förälder?
Absolut inte. När jag väntade William avskydde jag allt med genusfrågor, köpte enbart blått och naturfärgat när jag visste att det var en pojke och tyckte det var så uttjatat med hen.
Att bli förälder gjorde mig mer öppen, mer förstående och medveten. Idag förstår jag vad det innebär med allting och vilken fördel det är att inte kategorisera barnen efter kön, färger osv. Första steget var att mitt barn vid 1,5 års åldern själv önskade sig en klänning. Det fick han. Han hade en period där han ofta hade rosa, glitter, klänningar. Det la sig och nu som 3 åring älskar han blått, fordon, har en väldigt tuff stil och så. Men det har han fått välja själv och det känns bra!

10. Är du social?
Både ja och nej. Jag kan vara jätte social i olika sammanhang, framåt och prata/skämta mycket. Men det kan vara svårt att få mig dit. Det är inte alltid jag faktiskt vill gå in i sociala sammanhang och det har hänt att jag stannat hemma istället. Om jag blir tvingad dit ändå kan det märkas på mig om man känner mig.

Likes

Comments

Jag verkligen älskar Williams hår. Det är en perfekt frisyr som går att styla mycket, jätte söt hårfärg som gör sig bra till sina brun/gröna ögon och så när man stylar det som han önskade idag, blir det såhär bra:

Älskade unge! Liten linslus som gärna står framför kameran, ställer sig själv där vid väggen haha.

Idag var vi taggade att spendera dagen hos hans mormor. Vi har ätit lunch ihop och bara myst. William som aldrig sover middag annars gjorde det idag. Snart ska han till sin pappa så jag hoppas att han inte får några problem med nattningen ikväll.😬

Bjuder på en höstbild från när jag hämtade honom på förskolan i torsdags. Älskar verkligen vad man kan göra med iPhone 7+!

Likes

Comments

Än så länge har vi BF i April 2018. Men det kan givetvis ändras, vilket det förmodligen gör vid RUL. Vi är sen igår i vecka 13 och har redan fått två tidiga ultraljud gjort.
Men nästa helg blir det ett nytt ultraljud då i vecka 14. Vi kommer att göra det på privat klinik i Malmö, där vi också gjorde det med William. Vi har alltid varit nöjda med Emmas Ultraljudsklinik där vi fått både fint bemötande, jätte bra bilder och en mysig stund. Det är värt vartenda krona!

Hittills växer magen som ogräs, haha. Trodde inte det var möjligt att bli större än vad jag blev med William! Men det ändrar bebis på.

Såhär ser jag nu i vecka 13. :P

Likes

Comments

Så otroligt mycket motion jag har fått idag med tanke på fram och tillbaka till förskolan, väldigt skönt! Jag hade också besök av en nyfunnen vän och vi åt lunch ihop. Gissa vad?! Lax! Så gott. Det hände snusk i munnen.😍

Min älskade William kom idag och sa när jag hämtade honom; "Mamma. Willam har tjatat om mamma hela dan!" Hahaha.
Det visade sig att han frågat hela dagen när jag skulle hämta honom. Inte varit ledsen, men pratat mycket om det, så det stämde ju fint det han sa.😁
Det är väldigt skönt att det går bättre och bättre för honom. Nu har jag valt att inte berätta allting öppet, men han har ju haft en del problem där och mått väldigt dåligt, vilket i sin tur lett till att vi fått boka möte med förskolepersonal, chefen och socialpedagogen på förskolan. Det går åt rätt håll så i början på Juni när mötet sker lär det mer handla om i förebyggande syfte ifall det skulle ske igen. Viktigt att ha lite mer kött på benen då och veta hur vi bäst bör hantera William vid sådana tillfällen.

Igår gjorde jag missen och bokade in oss på ett dubbelt uppdrag efter förskolan utan att förbereda William på det. Eller ja, ni vet hur det är när det kör ihop sig! Jag var påväg till förskolan och hämta honom, telefonen ringer och min samtalskontakt ville ha ett möte redan samma dag eftersom att det hade kört ihop sig. Så Henrik fick rycka in och ta William, vilket ledde till utbrott fast jag försökte förbereda honom så mycket jag kunde innan det var dags att gå in.
Älskade vännen, det blev så galet. När jag var färdig så var han helt slutkörd och somnade i min famn. Jag bar honom hem sista biten och det var inte lätt!🙈 Herregud. Han fyller ändå 3 år nästa månad och väger 14 kilo, haha.

Idag blev det ett lugnare tempo efter förskolan och vi har vilat på soffan för lite återhämtning. Jag får försöka lära mig att William behöver mer tid på sig annars blir det jätte fel för honom, som tur är så händer det inte ofta att det kör ihop sig sådär.

Likes

Comments

I så många år jag har varit tjock, så är det inte förens nu jag verkligen börjar bli mer och mer trygg i mig själv. Trygg nog att faktiskt leta efter fina kläder och inte bara ta det säkra kortet med något som legat i garderoben i evigheter. Det har ju funnits perioder i mitt liv där jag inte tyckt att min kropp gjort sig förtjänt av kläderna - även fast dom passar. Sjukt jag vet, men det är så jag fått lära mig. "Gå ner i vikt så blir du lycklig". Eller?

Jag vill ju inte gå ner i vikt för att jag inte kan få känna på lyckan på något annat vis. Lyckan kommer inifrån mig själv och det är jag som bestämmer. Jag skulle kunna lyssna på vad jag hört i många år som mobbad och mycket mer, och fortsätta hata min kropp och ordna så jag aldrig blir lycklig.
Eller så tittar jag på min kropp, börjar älska mig för den jag är och faktiskt vara lycklig. Jo då, det går. Tjock och lycklig kan man vara!

Det är sjukt för att det där med att lyckan kommer inifrån en själv är så klockrent på mig. Min sambo höjer mig till skyarna och har gjort sen dag ett. Han älskar mig och jag älskar honom, han uttrycker alltid hur sexig jag är, hur fin jag är osv. Min son säger alltid hur fin jag är, noterar detaljer och påpekar saker som att jag har bytt om och tycker jag är fin i det också.
Jag får så otroligt mycket kärlek från två killar här hemma och flera i min omgivning, men ändå har jag inte tillåtit mig vara 100% lycklig.
För trots allt har jag skammat min egna kropp. Mobbat mig själv, hatat och äcklats. Jag kan älska, men det svåraste jag någonsin gjort är att älska mig själv. Det spelar ingen roll vad andra säger, positivt som negativt, så länge jag fortsätter mobba mig själv kommer jag inte kunna slappna av och bara vara lycklig. Men samtidigt spelar det stor roll vad folk säger, i alla fall dom här hemma.

Varje gång Henrik säger att jag är sexig, varje gång jag vågar klä av mig naken inför honom, varje gång han kollar på mig med den där blicken, är jag ett steg närmre att våga älska mig själv.
Jag måste börja inifrån.

Men jag är på rätt väg! Jag älskar att ta hand om mig själv trots allt. Sminka mig, köpa fina kläder... Bonprix är perfekt! Jag älskar deras kläder, skulle vilja köpa hela butiken! Underbart fina kläder även i plus size och dessutom rättvisa storlekar och inte "vi har upp till 2XL men dom sitter som en L" haha. Här får man nästan gå ner en storlek ibland och det är ytterst sällan jag behöver skicka tillbaka något pga passformen.
Bland annat den här blusen finns hos dom:

Likes

Comments

Vi hade verkligen åkt långt för att göra detta, så vi stannade hela helgen. På lördagen bekantade vi oss med stan, besökte Östermalm, Stureplan och säkert många fler ställen jag inte kan namnet på, haha. Det fanns en parad där också som vi kikade på. Jag köpte ett nytt läppstift - förmodligen mitt dyraste någonsin.😬
Vi skulle "ta en liten fika" inne på Sture gallerian. Ah visst...

Vi var inte hungriga på länge i alla fall.

Efter en långpromenad runt en stor park kom vi sedan tillbaka mot där paraden hade varit. Upptäckte då Jamie Olivers italian restaurang och visste plötsligt var jag ville äta middag på kvällen. Vi bokade bord där till senare, väntade på Henriks gudmor och under tiden satt vi på en bar och drack godricka. Henrik höll sig till öl och jag tog en Mojito. När jag skulle bestämma mig för vilken drink sa jag "Mormor gillar Mojito! Jag litar på min mormor". Haha. Jag är inte alls insatt i drinkar för övrigt. Och ja, det var gott! Tack och lov.

Middagen på Jamie Olivers restaurang var super god! Förmodligen den godaste pasta jag stoppat i min mun. Ever.

Likes

Comments

En av mina finaste helger är förbi och kvar finns nu vackra minnen och bilder att se tillbaka till.
Allting började med att vi hade bestämt oss för att åka till Stockholm. Mitt absolut favorit band Stiftelsen spelade där och även fast jag hade sett dom en gång tidigare när dom spelade med Takida i Helsingborg så ville jag verkligen se dom igen! Henrik har familj i Stockholm så vi bestämde oss helt enkelt för att slå två flugor i en smäll.

Vi åkte den 12 maj, tidig morgon. Iväg mot McDonalds där vi tog en super god frukost, sedan vidare. Vi hade bara ett stopp till och sedan anlände vi till Lidingö på eftermiddagen, där vi skulle bo hos Henriks gudmor. Jag blev presenterad för henne och hans syssling, två helt fantastiska människor! Sedan begav vi oss mot Gröna Lund.
Vi bestämde oss för att äta middag innan Stiftelsen drog igång. En middag på en restaurang vid hamnen, vi stod och klickade lite bilder vid vattnet och hade det så mysigt i väntan på maten när Henrik plötsligt frågar om min hand.

Han förklarar sin kärlek till mig, här är mitt minne luddigt för att jag vet att jag insåg vad han kommer att göra och att jag blev hypernervös haha!
Han gick ner på knä och frågade: "Vill du gifta dig med mig?". Jag sa självklart JA! Och plötsligt hade vi två unga tjejer vid oss som applåderade och tog bilder. Bilder vi sedan fick, herregud vad klockrent det var. Nu sitter en helt underbart fin ring på mitt finger som ett bevis på hans frieri, vår kärlek och bröllopet som kommer ske.

Är han inte underbar säg? Jag älskar honom så mycket! Ibland kollar han på mig med sina snälla fina ögon och bara säger: "Jag är så lycklig Isabella" eller "Du är så fin!". Han ser på mig som att han verkligen tycker jag är finast för honom, som att jag verkligen är allt för han. Jag tror på honom, för engångs skull så tror jag på någon som förklarar sin kärlek till mig. För engångs skull kan jag verkligen känna att - Jo, han älskar mig på riktigt.

Efter frieriet och middagen ställde vi oss vid scenen där Stiftelsen snart kom! Hela konserten blev klockren, vi hade platser längst fram, sjöng med och jag fick sånna underbara lyckorus!

Kärlek på er!

Likes

Comments

För ett par månader sedan var jag ett vrak ärligt talat. Jag var nyseparerad, bodde hos min mamma och allting som jag bryggt upp och trodde på bara försvann mitt framför ögonen på mig. När jag och M bestämde oss för att skaffa barn trodde jag aldrig att vi skulle separera ett par år senare. Denna månaden skulle vi haft 7 år tillsammans, men varje dag blir det lättare att acceptera att familjesituationen ser annorlunda ut.

Förstå mig rätt, jag älskar min nuvarande sambo och satsar 210% på oss, men det är klart det andra måste bearbetas.

Men så tar man sig uppåt. En gång orkade jag inte leva mer. Jag satt på toalett golvet och kände att jag hade gjort mitt, det var under den värsta och sista tiden innan vi separerade. Jag trodde på allvar att William skulle få det bättre. Bara den tanken värker i mitt bröst idag, för idag ser jag verkligen hur beroende han är av oss båda föräldrar och det skulle krossa hans hjärta flera gånger om ifall han inte fick ha oss båda här. Tack och lov reste jag mig upp, för här står jag idag. Upplevde den nya stora kärleken, vi har fått en jätte fin bostad med inflytt 1 juli och min älskade lille William fyller snart hela TRE år! Jag börjar slappna av, slipa på framtidsplaner med Henrik och har så mycket att se fram emot. Jag känner mig rik när jag känner sinnesro.

Sen tänker jag inte sticka under stol med hur otroligt stressigt vissa dagar är och hur det kan skapa ångest hos mig. Men jag antar att vi inte kan njuta fullt ut av topparna om vi inte får lite dalar också.

1 Juli. Då bor vi i VÅRT hem. William får sitt egna sovrum. Herregud vad jag ska gå lös på bostaden.😍

Över till annat: Igår hade William avslutning på sin idrott. Det gick super bra och dom fick medalj. På sig hade William sin ljuvliga fotbollströja hans pappa köpte i Barcelona. Såklart skulle det stå William på tröjan också.👏🏼🏅⚽️

Likes

Comments

Igår var det dags för 25 års festen. Jag hade verkligen sett fram emot festen men det var väldigt stressande innan själva festen drog igång.

Jätte fina presenter fick jag i alla fall och det var trevligt att träffa många igen som man inte annars träffar jätte ofta.


Min klänning älskar jag!! Den köpte Henrik till mig i födelsedagspresent (bland annat) och den bar jag alltså igår. Rocka Billy stil, klänningar jag verkligen trivs i. Man känner sig otroligt vacker i dom.😍


Williams outfit var också bedårande! Hela outfiten är köpt på Zara.com. Skorna är lite stora men tanken är att han ska kunna bära dom hela sommaren.👌🏼


Likes

Comments