Header

Det var i November 2016 som vi fick chansen att åka på ett studiebesök till SVT – Sveriges television – i Stockholm. För någon som läser media är detta något som är fantastiskt spännande. Att få se en riktig studio och liksom få se var det man ser på tv spelas in. Det här inlägget handlar kanske inte om psykologin bakom media utan mer om hur det faktiskt var på SVT.

Allt började med att vi stannade med bussen utanför SVT. Vi var en ganska stor grupp med människor i åldrarna 17-18 år. Inne på SVT fick vi vänta i något som både kan ses som en lång stund och en kort. Vi fick även chansen att se några av de som arbetar på SVT när de skyndade förbi oss. Något som jag personligen tyckte var spännande var att se kristallerna. För er som inte vet det så är Kristallen ett tv - pris som man kan vinna. Som ni kan se på bilden är det väldigt många.

När vår guide sedan dök upp, så var det många som kände igen honom. Det var nämligen Nils från vädret. ”Väder-Nils” som han också kallas. Om det inte ringer någon klocka så skulle man också kunna beskriva honom som reportern som tog på sig en katt-tröja med blixtrar när han vid ett tillfälle skulle presentera vädret.

För er som inte haft chansen att besöka SVT så vill jag beskriva det på följande sätt. Tänk er en lång korridor med stora garageportar på sidorna och saker som ni sett på tv utanför. Personligen tyckte jag att denna del var väldigt cool. Bakom garageportarna fanns olika sorters studios. Men vi hade inte tillgång till att få se, exempelvis nyhetsstudion, eftersom det pågick sändningar och liknande. Men en av de studios vi faktiskt fick möjligheten till att gå in i, var Bolibompa studion. Ett kärt återseende med vad vi växt upp med. Men det var också ett sätt att se den nya ”Drakens värld” som dagens barngeneration kommer tänka tillbaka på.

Efter Bolibompa studion gick vi runt till andra delar av SVT. Vi såg var man håller koll på vad som händer omkring i världen och framförallt Sverige, vi såg var de hade sina omklädningsrum. Vi fick till och med chansen att gå in där man spelar in lokal-vädret. Jag tror att det nästan finns en bild i allas telefoner där vi ser oss själva med väderkartan.

Eftersom vi guidades av vädret kan det vara lite kul att ge bakgrundsfakta till hur man faktiskt gör när man spelar in en väderrapport. Man använder sig av green-screen. En antingen målad grön vägg eller ett grönt skynke eller liknande som man filmar mot. I datorn använder man sedan ett program som byter ut det gröna mot en bild, i det här fallet så är det väderkartan. Detta är en teknik som används både vid inspelning av film och musikvideos.

FUN-FACT: Visste du att metrologerna ser på en monitor hur det ser ut i rutan och ser genom den om de pekar på rätt plats eller inte?

Till sist var guidningen slut och vi åkte därifrån.

//WILMA

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Det finns lika många sätt att skapa en film, som det finns filmer att se. Men den som har sett på filmer vet att det finns saker som är väldigt lika varandra. Det kan vara historien, skådespelarna, musiken, miljön eller något helt annat. Men om man ska gå ner på djupet finns det en helt annan sak som man kanske inte tänker på. Den dramaturgiska modellen.

Men vad är dramaturgi? Jo, dramaturgi är konsten och läran att bygga upp en berättelse. Hur berättelsen är uppbyggd och det är hur man använder dramaturgin är det som avgör hur tittaren kommer att reagera på berättelsen. En dåligt uppbyggd dramaturgi kan göra en annars bra handling dålig. En sämre handling kan förbättras med en bra dramaturgi.

Det finns ett flertal modeller för hur dramaturgin i filmer, teater, romaner och spel är uppbyggda med. Men i det här inlägget tänker jag fördjupa mig i den vanligaste, den klassiska dramaturgiska modellen.

Om vi reser tillbaka i tiden, till Grekland för ungefär 2500år sedan, så står vi där man tror att dramatiken har sitt ursprung. Man vet egentligen inte exakt när dramaturgin skapades, men man brukar säga att den skapades i antikens Grekland. Till en början skulle det kunna ha varit olika former av hyllningsriter till Gudarna som gjorde det första avtrycket i dramaturgins historia.

När man tänker på drama så är ibland det första man tänker på de två teatermaskerna. Den ena glad och den andra är ledsen. Tragedi och komedi. Detta härstammar från de fester som man gjorde i samband med hyllningsritualerna. I slutet av dessa fester offrade man en get. Tragedin härstammar från det grekiska ordet för get ”Tragos”, medan komedi kommer från grekiska ordet för festligheter ”kômos”.

Nu när vi gått igenom lite av bakgrunden till dramaturgin är det nu tid för att förklara, vad är den klassiska dramaturgiska modellen egentligen?


Om man går ner lite på djupet när man ser på teater eller film från västerländska länder kommer man snart att upptäcka att majoriteten av dessa använder sig just av den här modellen som jag kommer att beskriva.

En film består av tre delar. Inledningen, mittendelen och avslutningen. När man pratar om den klassiska dramaturgiska modellen lägger man in några delar till.

Om vi börjar med inledningen. Den börjar med ett anslag. Anslaget är där historien börjar, man skapar en bild av hur filmen kan tänkas bli och filmens huvudkonflikt börjar att visa sig.

Efter anslaget kommer presentationen. Det är här som filmens huvudkaraktärer presenteras, filmens huvudkonflikt förklaras och ibland hur huvudkaraktärerna hör ihop. När presentationen är över går vi sedan vidare till fördjupningen. Vi lär känna karaktärerna mer och konflikten utvecklas.

Sen kommer vi till mittendelen där upptrappningen börjar. Tempot på filmen ökar och konflikterna blir värre. Det är också under den här delen som klimaxen infaller.

Det är här som konflikterna avgörs. Det är nu, det som man i början kan ha anat skulle hända inträffar. Det är i slutet av klimaxen som avslutningen börjar. När konflikterna har lösts sig börjar avrundingen. Det är nu man får ta del av karaktärernas känslor och om hur det går sen.

Efter att ha tagit del av denna informationen så känner man sig lite smart när man faktiskt vet om filmskaparens knep. Dock är det också jobbigt eftersom man omedvetet analyserar alla filmer.


Likes

Comments

Våra liv är fulla av medier. Vart vi än vänder oss så möts vi av någon form. Det kan vara de morgonglada människorna vi lyssnar på i bilen till jobbet, reklamposterna som vi passerar eller de sociala medierna som vi smygsurfar på under arbetstid. Vi lever under mediernas tid. Men vad vet vi om mediaämnet egentligen?

Genom den här bloggen vill vi föra fram vad som händer bakom kameran. Vad är det som gör att vi vill köpa en viss produkt på grund av hur reklamen för den ser ut? Vad är trix som filmmakarna använder sig utav för att fånga en speciell känsla i en speciell scen? 

Vad är psykologin bakom media?


Likes

Comments