Tisdag 21 februari kl. 06.30.

Wake up call. Hungrig. Mat mat mat.
Vi åt frukost och kl. 8 började våra lektioner/föreläsning. I fyra timmar satt vi och lyssnade och gjorde vad vi kunde för att inte somna. På eftermiddagen var det ytteligare fyra timmar innan vi äntligen fick göra vad vi sett fram emot sen vi landade.

New York.

Och vilken besvikelse, för mig iallafall.

Klockan 5 satte vi oss på en buss och åkte in mot New York. Vi åkte förbi Lincoln Center och Central Park och massa andra saker som jag inte minns. Efter en och en halv timme stannade vi utanför Rockefeller Center, fick åka upp och titta, åkte ner och tittade och åkte vidare. En stund senare stannade vi på Times Square och fick 20minuter. Gick en bit, och gick tillbaka. Bussen åkte vidare ner till Battery Park. Fick tio minuter på oss att försöka urskilja Frihetsgudinnan av alla ljus i mörkret, och sen åkte vi hem.

Det var kul att se, men jag är glad att jag kommer bo så nära att jag faktiskt kan kolla in New York på riktigt.


Idag var det en tidig mogon med workshop med Red Cross, mer lyssna, mer lyssna och sen fick vi äntligen åka iväg till våra familjer...

Likes

Comments

15 dagar till jag åker. Halvtid sen mitt senaste inlägg...

På 15 dagar har jg hunnit ha slutprov i matte, sagt hej då till lite familj, sagt hejdå till Ella som just nu sitter på ett plan mot Australien, flyttat mina saker från lägenheten hem till mamma och sagt hej då till lite mer familj....

De närmsta två veckorna ska jag hinna säga hej då till ännu mer familj och vänner, skaffa mig ett internationellt körkort, ha ett sista besök hos min naprapat (så att jag förhoppningsvis kan sitta på ett flyg utan att min kropp protesterar), köpa presenter och PACKA.

Just nu försöker jag mest förtränga det jobbiga - att åka- och fokusera på allt kul. Och njuta av svensk tacos i 15 dagar till.



Likes

Comments

Idag är det 30 dagar till jag sitter på flyget till Newark för tre dagars orientation i New York, innan jag får åka till min värdfamilj och börja mitt liv som au pair.
På 30 dagar ska jag hinna säga hejdå till familj och vänner, packa ihop halva lägenheten och allt jag äger i lådor och köra hem till mamma. Papper ska skickas, och väskor ska packas. Packas med allt jag kan tänkas sakna under ett helt år??

Just nu står 3 fyllda lådor i hallen, bokhyllan är tömd och bara det jag faktiskt använder finns kvar i garderoben. Det är fortfarande hur mycket saker som helst kvar som ska iväg, förmodligen ännu mer som ska slängas dock. Mitt handbagage står på golvet med pass och visumpapper, en bok och lite nödvändigheter - redo för att flyga om en månad.

Det känns som att det äntligen börjar sjunka in, att jag ska åka iväg och vara borta i ett år. Ena stunden är jag jätteexalterad - andra undrar jag vad jag håller på med.

Jag har redan fått kontakt med en tjej som bor i samma stad som jag kommer flytta till, vilket känns som en liten trygghet. Jag känner mig välkommen, men framförallt redan som en del i det livet som väntar mig där.
Nu måste jag fortsätta slipa på min packningslista, och ta tag i alla måsten - man hinner ju ingenting på 30 dagar...

Likes

Comments

För ett par veckor sedan var jag på ambassaden i Stockholm för att göra min visumintervju. Fick stå ute i kylan och vänta i över 1.5h innan jag fick gå igenom säkerhetskontrollen och få sätta mig inne och vänta. Efter en kvart fick jag gå in till min intervju vilket tog ca 2min, han frågade vad jag skulle göra i USA, vart jag skulle och om barnen, och sen var jag godkänd. Två dagar senare kom mitt pass och visum på posten.
Processen innan intervjun var dock inte lika smärtfri. Fick fylla i massa information på nätet innan jag kunde boka intervjun. Det var massa fel på sidan, men efter tre försök, någon vecka och massa mejl med organisationen jag åker med, så gick det tillslut.

Här om dagen fick jag ett mejl från min värdmamma där hon sa att den minsta pojken har tjatat om att få prata med mig i flera veckor, så idag fick jag skypa med honom och den nuvarande au pairen. Det var väldig roligt och han visade massa leksaker, och fick reda på lite nya saker - vad han gillar att göra, om huset och familjen etc.
Ju mer jag pratar och mejlar med dem, ju mer ser jag fram emot det här.

69 dagar kvar till jag sätter mig på flyget!

Likes

Comments

​Vill sammanfatta min matchningsprocess och tankar kring det.

Jag blev antagen till matchningen för lite drygt en månad sen. På helgen fick jag två matchningar, sen två veckor senare fick jag två till matchningar och sen min sista helgen efter det. Allt som allt hade jag alltså kontakt med fem familjer.

Matchning #1: En familj från Ridgewood, NJ, som hade tre barn som var 2, 7 och 13 år. Pappan var från Sverige så de ville ha en svensk au pair främst för att dottern ville lära sig svenska. Jag skypade med dem en gång, och det kändes bra men ville få prata med fler familjer så jag hade möjlighet att jämföra. Det kändes inte helt 100 med den här familjen och vi hade ingen vidare kontakt.

Matchning #2: Den här familjen bodde i Round Lake, NY, och hade två tvillingdöttrar som var 8år. De verkade väldigt trevliga och ville jättegärna prata mer, jag svarade att jag ville prata mer och vi bestämde att vi skulle höras den helgen. Hörde inte av dem och mejlade dem efter helgen men fick inget svar från dem.

Matchning #3: MIN FAMILJ. De bor i Westport, CT. När jag matchade med dem hade jag nästan gett upp på fler matchningar ifall jag inte la upp en video. De har tre söner som är 4, 9 och 11 år. Pratade med mamman samma kväll som vi matchade och hon ville fortsätta prata. Det kändes bättre för varje gång vi pratade och jag fick även prata med barnen och den nuvarande au pairen!

Matchning #4: En familj från Ardsley, NY, med fyra barn som är 5, 6, 8 och 14 år. Mamman verkade verkligen vilja prata mer med mig och kom direkt med förslag på när vi skulle skypa. Jag föreslog en tid men fick inget svar, dagen efter min föreslagna tid så mejlade jag henne igen och frågade om de fortfarande var intresserade men fick till svar att de hade ändrat sig.

Matchning #5: Lafayette, SF, de hade två döttrar som är 3 och 7 år. När jag matchade med dem hade jag mer eller mindre bestämt mig för att jag ville matcha med familjen i Westport, men ville ändå prata med dem. Främst eftersom att de bodde på västkusten. Pratade med mamman samma kväll men det kändes inte helt bra. Eftersom att jag tyckte så bra om den andra familjen gick jag dock in med inställningen att jag inte villee tycka om dem, vilket nog påverkade en hel del.


Allt som allt tog min matchningsprocess knappt en månad och jag är väldigt nöjd. Tyckte dock att det var väldigt tråkigt att två av de familjerna jag fick kontakt med bara slutade svara, men jag är jättenöjd med min familj!
Nu är det bara allt som ska göras efter att man matchat kvar, och i slutet av februari åker jag!


Likes

Comments

​Imorse skrev jag till familjen i Westport att det fortfarande kändes bra och att jag ville matcha med dem, och fick svar att de ville matcha med mig också! Det känns jättebra och jag är jätteglad!

Detta innebär att i slutet av februari så åker jag till NY för ett par dagar med orientation innan jag åker upp till min familj i Connecticut!

Nu behöver jag "bara" fixa visum, internationellt körkort, lungröntgen, hälsoundersökning osv osv, sen är det bara att åka!

Likes

Comments

​Direkt efter att jag pratat med barnet i familj 3 igår så hörde mamman i familjen från Lafayette av sig och ville skypa.

Det här är den 3e familjen jag skypat med, så har ju inte jättemycket erfarenhet, men vet vad jag vart ute efter och vad jag vill få för intryck av familjen. Mamman var trevlig, deras värderingar och svaren på mina frågor var allt väldigt bra.
Mitt största problem var dock att det kändes som att jag var på en arbetsintervju, vilket det ju egentligen är men man vill ändå få en lite mer familjär känsla av familjen. Tyckte dock att det var rätt skönt eftersom att jag verkligen fastnat för familjen i Westport, så gick in med inställningen att jag inte ville tycka om den här familjen, även om de nog är väldigt bra, fast att jag inte ville tycka om dem.

Vi bestämde inget vidare, och jag bestämde mig för att det här inte var min familj.




Likes

Comments

​Har precis skypat med familj nummer 3, från Westport, eller snarare med deras nuvarande au pair och den minsta pojken.

Allt har känts väldigt bra med den här familjen, men jag kände att jag ville prata med barnen innan vi bestämmer något helt. Åtminstone den minsta eftersom det är honom jag skulle få spendera mest tid med.
Han var väldigt glad och pratig så det var jättekul att få prata med dem, frågade vad han tyckte om att göra och han fick berätta och pratade på om allt möjligt. Frågade även vad han tyckte om att få en ny au pair och han svarade att det skulle bli kul "if it will be you!", bestämde mig ju nästan där och då haha, så himla söt.
Sen mot slutet frågade han när jag kommer och och om han kunde få hälsa på mig i Sverige, så det kändes som att han tyckte om mig vilket är väldigt roligt!

Sa till mamman att jag hör av mig imorgon, så har hon även möjlighet att prata med dem om samtalet också! Sen bestämmer vi förhoppningsvis hur vi ska göra!

Likes

Comments

​Idag har jag matchat med familj nummer 5. De bor i Lafayette, utanför San Francisco, vilket gör det lite jobbigt för mig eftersom att jag verkligen, verkligen älskar San Francisco och så gärna hade velat bo där. Även om jag inte har velat att det ska påverka mitt val av familj så påverkar ju det lite extra att jag vill prata med den familjen.

Hur som helst har de två jättesöta döttrar som är 7 och 3år. Det verkar vara en familj med mycket att göra, men de verkade också väldigt trevliga och har haft många au pairer tidigare. Har ju redan en familj som jag pratar med och tycker väldigt bra om, men vill få lite mer information av den här familjen innan jag bestämmer något.

Likes

Comments

​Idag har jag pratat med Connecticutfamiljens nuvarande au pair, jag ville höra saker ur hennes perspektiv och jag tror att både hon och familjen ville att hon skulle få en uppfattning av mig också, för att hennes åsikt betyder mycket för dem.

Vi pratade i 50min (kändes som 20), och jag frågade mycket om vad hon tyckte om familjen, hur hennes au pairår hade varit, hur staden är och om hennes fritid osv.
Allt som allt av de två skypemöten jag haft med mamman, "info"/frågemejlet hon skickat och nu av au pairen, så har jag fått en väldigt bra uppfattning av den här familjen och känner att jag tycker mer och mer om dem för varje gång och ju mer information jag fått.
Vi ska höras mer i veckan, så får vi se hur det blir!


Likes

Comments