View tracker

Vet inte vad som pågår just nu men igår efter praktiken hade jag så kraftig ångest att jag fick ta två tabletter av  Behovsmedicinen vilket jag inte brukar behöva. Jag kom hem å sov 3 timmar sedan vad jag ganska okej igen, ingen större ångest.  Idag så försov jag  mig och (tro det eller ej) jag fick springa till bussen. På praktiken idag fick jag stora symptom på panikångest. Tog min vattenflaska och sprang in på toan. Det gick över å jag kände ingenting förens jag var påväg hem. Mådde asdåligt å hade sjukt jobbiga tankar så jag ringde psykakuten. Min fråga var helt enkelt " Hej, jag är bipolär å jag känner att jag har varit ganska uppåt, på gränsen till lite för uppåt och jag känner att allt håller på att gå sönder å jag undrar om det finns något sätt för mig att göra kraschen så liten så möjligt, att jag hamnar på vanlig nivå å inte längst ner." Han jag pratade med var ju jättebra å väldigt lugnande . Han sa iaf att jag skulle ta min VB regelbundet så nu ska jag ta den 4 gånger per dag tills det lugnar sig.  Blir det inte bättre ska jag kontakta dem igen.

Jag vill verkligen klara den här praktiken å jag tror att när det här explosiva ångesten kom igår så har jag spänt mig.  Jag försöker stå emot å jag vill inte känna. Jag har ju det i huvudet hela tiden. VB tabletterna brukar fungera bra å om jag tar dem regelbundet i några dagar nu så funkar det nog.  Det finns en lösning för tillfället.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Haft en  bra dag på praktiken, kommer upp förvånansvärt lätt på morgonen å det gick bra på plats med. Det enda är att kläderna är precis i min storlek. Som en kvinna med plus size är det ofta problem med just kläder.  Tröjan funkar men byxorna är precis alltså. Eftersom jag ändå ska jobba inom vården så ska jag beställa hem lite egna kläder.

Förutom det så gick jag bara utanför boendet idag när jag slutat å någon ångest slog till, hårt. Bussresan hem var fruktansvärd. Inte pga folk som det brukar vara utan att jag inte kunde stoppa mina tankar som kom med första ångesten. När jag fortsätter tänka så blir det ännu mer ångest, samtidigt som jag får panik för att jag har ångest. När jag klev av bussen tog jag två atarax 25mg. Efter en timma hemma typ så lugnande det sig och jag fick i mig lite mat. Sen däckade jag totalt på soffan. Nu är jag vaken, ingen större ångest å jag mår bra. Ska lägga mig på spikmattan 20 minuter idag så får se hur läget är efter det.

Likes

Comments

View tracker

Lördag idag å eftersom jag städade som en manisk 7åring igår så hade jag inget att göra idag förutom att handla vilket jag å jeppe gjorde under dagen.  Vi tog också ut missarna, (för er som inte vet så använder jag å jeppe oss av koppel å sele till våra innekatter så dem får komma ut å klättra i träd fast på ett tryggt sätt). Tänkte ta en bild men dem stod vid ytterdörren från det att dem kom ut. Var drygt -2 och snö så det var inte riktigt som dom tänkt sig! Nedan är en bild på när dem myser inne i värmen!

Ett problem har dock uppstått! Har insett att skolan snart är slut, har bara två månader kvar med csn å sen förväntas jag jobba ihop minst 9000 som timvikarie varje månad. Har plugga hela mitt liv, hade ett jobb i ca 18 månader under tiden jag pluggade på gymnasiet å det gick ju bra men jag är en helt annan människa nu. Jag är medicinerad men trots det upplever jag att när jag väl svänger så blir det väldigt extremt. Har jag riktig otur kan jag sitta på bussen å se någon därute å det kan trigga igång dem sjukaste självmordstankarna, sån var jag inte förr. Men nu har jag ju som sagt mått bra länge. Jag har iallafall faktiskt ganska mycket ångest över allt det här. Berättade för jeppe direkt å båda två blev typ besvikna. Har inte haft sådan ångest på jättelänge. Men jeppe hjälpte mig att tänka på annat genom en film. Just nu är det lugnt. Men kommer nog bära med mig mina lugnande i framtiden, blir ju livrädd att jag snart ramlar ner nu när jag kunnat balansera allt så bra!  Bjuder på mig å jeppe!

Likes

Comments

Har som sagt haft praktik i 3 dagar nu, idag är det fredag och jag ska städa och tvätta! Å jag känner mig inte ens trött! Har så mycket energi. För typ 3 månader sedan räckte det med en dag i skolan å jag var totalt utmattad i minst två dagar.  Två dagar då jag nästan bara sov. Jag känner sån störd glädje inför livet. Allt känns så bra! ❤

Likes

Comments

Jag har idag gjort sista praktikdagen för denna veckan. Vilket innebär att jag bara har fyra veckor kvar. Eftersom jag blivit väldigt dålig å haft fruktansvärda tankar och tillslut blivit inlagd på psyk dem andra två praktikerna så innebär det att jag som max klarat 2,5 veckor praktik. Jag känner mig trött nu men inga negativa tankar. (Somnade t.o.m på min spikmatta innan  😂) På dem tidigare praktikplatserna så började dem tankarna direkt. 

Jag trivs skitbra där jag är nu. Äldre med psykisk ohälsa. Har jobbat med äldre och dementa innan men detta är en helt annan sak. Jag trivs jättebra och har även börjat ta lite egna initiativ. Det är lite jobbigt att hela tiden följa efter som en svans men det är nog ganska normalt, iaf såhär i början.

Något jag kan tycka är lite jobbigt är att min handledare hela tiden säger till de boende att "Hon heter Rebecca och hon är här som elev, hon ska kanske börja jobba här sen efter detta". Jag trivs såhär långt jättebra men jag känner mig nästan lite pressad. Försöker att inte tänka på det så mycket. Men ajaa, livet känns bra!

Likes

Comments

Jag fattar inte att Trump vann. Det första han ska göra är att plocka bort ObamaCare å det var bara några veckor sedan jag var i Los Angeles å tro mig , den behövs.  Den staden är det nog mer uteliggare å mer smuts än Prag i Tjeckien nu när jag tänker på det. Sen vill han bryta många samarbeten med utlandet, han vill isolera usa då dom kan stå själva. Å till sist så tror att klimathotet är fejk. Någon ensam människan har hittat på det för att skrämmas och han planerar en storsatsning på fossila bränslen, mycket kol. På ett sätt vill jag säga "Fuck you USA, då får vi se om 4 år hur jävla bra ert land är." Men helt ärligt, när han har tillgång till kemiska vapen så vet jag inte om vi ens lever om 4 år. Är så besviken på folks tänk.

Likes

Comments

Ett problem som alltid återkommer när jag har mina mörka perioder är att det är kaos i huvudet. Ibland känner jag nästan att det flera röster å speciellt en manlig som alltid skriker. Alla skriker. Nu när jag är lite mer ljus har jag försökt vara noga med avslappning.  Jag har såklart mitt tyngdtäcke, ett vanligt täcke fast det väger 8kg. Det sover jag med varje natt och även dem dagarna jag haft med mycket ångest.

Förra veckan var jag i Ullared med familjen å hittade då en spikmatta.  Har legat en kvart om dagen i 3 dagar och det är jättebra. Det är inte svårt att ligga 15 minuter när man ligger på en spikmatta. Saken är den att det gör så satans ont att lägga sig på den å man får anstränga sig för att inte hoppa av. Men tillslut blir hela ryggen varm och man får gåshud och hela huvudet stannar. När jag mår dåligt vill jag bara ha tystnad å det är exakt det som spikmattan fixar.  Total Tystnad.

Likes

Comments

All min ångest, Gad, agorafobi, Social fobi å  panikångest.  Den ångesten blir 1000 gånger värre när min bipolära Becca är mörk.  Nu, nästan 2 år sedan jag fick min diagnos mår jag bättre än jag gjort på mycket länge.  Vet inte om jag är hypoman så jag måste hålla koll på alla tecken men förutom det så är jag glad! Min ångest är nästan borta. Var på min praktik idag, utan ångestproblem. Åkte sen buss till skolan å frågade en random lärare om hjälp å gick direkt efter in i en liten kiosk å köpte dricka. Nu väntar jag på bussen som tar mig hem.

Jag börjar nästan gråta när jag tänker på hur lycklig jag äntligen är. Å livet som frisk från ångest är underbart.  Att inte ladda inför bussresan 3 dagar innan avfärd. Att kunna gå in i butiker å vara trevlig å samtala utan Jeppe eller utan panikångest. Att kunna vara trevlig å på riktigt ta till mig allt på praktiken.  Det är underbart.  jag hoppas jag hittat min medicin nu, jag hoppas denna kan hålla mig här uppe!

Läs gärna bakgrunden om du vill veta lite mer ingående 😊

Likes

Comments

Mitt första inlägg här nu då. Jag har bloggat innan men när jag började må bättre så slutade jag blogga. Nu mår jag otroligt bra och det är väl det jag vill blogga om. Bipolär handlar om att man pendlar mellan två poler. Jag ser det som den ljusa och mörka. Jag blev dålig första gången när jag var 14 år.  Sen blev jag bra, väldigt bra och sen blev jag dålig igen. I gymnasiet jobbade jag jättemycket hela 3an, på ett äldreboende. Jag hade högsta betyg i många ämnen samtidigt som jag tog körkort, köpte bil å allt möjligt. Sen blev jag dålig igen.  Jag mådde inte alls bra och kuratorn på skolan skickade mig till psyk så jag fick prata med psykolog.

Sen kom jag in på tekniska högskolan i Jönköping å ljuset kom snabbt igen. Hamnade efter på första terminen då det var så sjukligt svårt. På våren sen lyckades jag ta igen allt förutom en kurs plus allt annat som vi gjorde på våren.  På hösten på andra året gick det snabbt utför. Jag började dricka en massa hemma å även skada mig. I slutet drack jag 3 shoots  vid 7 på morgonen så jag skulle fixa en dag i skolan. I november 2014 blev jag iaf inlagd för första gången å fick diagnosen bipolär direkt. Började behandling å allt blev bättre men jag började svänga mer ofta när jag började med medicin. Har provat all typ av medicin. Antipsykotiska, Antidepressiva, vanliga vitaminer. Detta gjorde att jag gick upp mellan 30 och 40 kg på mindre än ett halvår.   Under den tiden så var mitt tänkt att jag behöver ju inte bry mig för jag kommer inte leva så länge till så jag gjorde ingenting för att minska viktuppgången.

Mellan Mars å Maj i år är min senaste inläggning. Där fick jag även diagnoserna Social Fobi, Agorafobi, panikångest  och Generaliserat ångest syndrom  (GAD). Fick 9 behandlingar med ECT vilket är en behandling där man  ger elchocker in i hjärnan och det framkallar ett epilepsianfall. Man har dock muskelavslappnande och en bettskena, plus att man är sövd. Detta ska lindra depression.  Sen fick jag helt nya tabletter.  Litiumkarbonat, Seroquel, valdoxan å även folsyra. Sen jag blev utskriven i maj har jag mått upp å ner.

I augusti å september i år mådde jag inte alls så bra. Mycket ångest å innan vi åkte till Los Angeles de  26 september så började jag hallucinera pga en ångestlindrande tablett. Men nu, efter LA så mår jag Asbra. Jag har ingen ångest å alla mina ångesttillstånd är borta för tillfället. Jag kan gå på bio, handla, åka buss.  Jag mår som sagt sjuklig bra så risken är att jag är påväg mot hypoman eller mani hållet vilket är överdriven glädje. Så jag kan inte riktigt njuta av detta för jag måste hålla koll på tecken, å det är svårt för när jag går över "Glada gränsen" så ramlar ner till till det mörkaste hål som finns å jag vill verkligen hålla mig kvar där jag är nu. Jag vill Verkligen inte falla.  Jag älskar att inte frukta allt, jag älskar att vakna glad utan ångest eller panikångest. 

Inte den mest detaljerade bakgrunden men det blir lite lättare att följa med i mina nästkommande inlägg tror jag.  😊😊

Likes

Comments