Godmorgon🌸

Oj, alltså skolan tar verkligen mycket tid men det har nog varit mycket för att jag inte läst på väldigt länge. Jag har i några veckor försökt hitta min nya rutin för nästan fyra år, det har dessutom varit en massa annat om vart annat också.
Hoppas ni mår bra💕

I somras när vi gifte oss visste vi bara att min älskade morfar väntade på ett provsvar. På vårt bröllop höll han världens finaste tal, givetvis höll alla oerhört vackra & rörande tal men det är med lycka i själen att få ha med sina morföräldrar som är över 80år & att de orkade för vår skull hänga i hela dagen, kvällen & fram till midnatt!
När min morfar höll sitt tal fick han hela lokalen att jubla, han berättade att han varit gift med min mormor i 60år, alltså 60år! Alla, precis alla jublade & applåderade. Mina glädjetårar var framme igen. Det rörde mig in i själen både att de haft det så bra & att alla blev så imponerade. Stoltheten i mina morföräldrar var OSLAGBAR💕
Min morfar önskade mig & min man samma lycka & välgång i livet, men även en god hälsa.
Min morfar är grym, min bror visade upp innan bröllopet en video när Hannes var på sin svensexa när han badade i kalsonger i en fontän, ja det är min man idag. När min bror visade upp den tyckte morfar den var fin & han älskar sån typ av humor!
Min mormor & morfar hade även bett min bror, som var vår toastmaster att visa upp en video när jag sjöng som barn om grodan Karl-Oskar, givetvis fick jag den stora äran att visa vad jag gick för även nu på äldre dagar, haha! Ja sångmässigt ska vi kanske inte tala om men texten kunde jag!
Jag är evigt tacksam att våra tal är filmade & att vi kan plocka fram de & lyssna på när vi vill💕

Ett par veckor efter bröllopet hälsade vi på hos mina föräldrar, då ringde min mormor.. morfar hade ett elakartat tumör. Idag någon månad senare har han gått igenom en hel del, men envis som han är så står han på sina ben & lever sitt liv! Jag vill bli som han & min mormor. Jag vill att alla ska få ha det liv de haft, jag vill att alla ska få må som de gjort & jag vill att alla ska vara så snälla & omtänksamma. Då hade vår värld varit harmonisk & bekväm att leva i.
Jag önskar från botten av mitt hjärta att mitt barn ska få uppleva dessa två människor i år till, få lära sig av dem, ta efter deras sätt att vara.

Jag hoppas ni alla få en magisk torsdag🌸

Julian med min mormor & morfar💙

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Godmorgon🌸

Idag har vi vaknat upp till en solig dag!
Vi steg upp alla tillsammans i morse för att börja vardagen igen, Hannes till jobb, Julian till förskolan & jag till skolan. Jag kom ju in i Kristianstad först & det var så kul för jag hamnade med flera kompisar. Men några veckor senare släpptes reservintaget också & då kom jag in på mitt förstahandsval i Malmö istället. Av skäl som att jag sparar över 1,5 timme varje dag i pendlingstid, jag har min bästa vän i Malmö & dessutom ivf-kliniken vi eventuellt kommer använda oss av finns där. Det blev trots allt en lättnad att komma in i Malmö istället trots mina vänner går kvar i Kristianstad.

Skolan är iallafall igång & idag är andra dagen, nu ska jag lära mig det här med tåg. Jag tror jag kollar tågtabeller & deras rutter minst tio gånger innan jag ska gå på, haha!
Bil är verkligen bekvämt. Däremot hade jag inte orkat köra till & från Malmö själv varje dag, jag hade mest troligt förlorat tid på det också då den vägen tyvärr ofta att späckad med bilar, lastbilar & köer..
Som student får man väl även så snällt börja tänka på olika former av belopp också, haha!
Idag ska vi sitta på föreläsning till tolv sen får jag åka hem & hämta min lille kille igen som numera kommer vara både fler dagar & längre dagar på förskolan. Jag tror inte han klagar, han älskar förskolan & när han haft sina fyra dagars ledighet varje vecka så klättrar han bokstavligen på väggarna hemma.

Ikväll ska jag försöka hinna med att dela med mig av ett inlägg om min morfars tal på vårt bröllop & varför vi inte åkte på bröllopsresa.

Ha en skön dag🌸

Varför går man inte upp & ut tidigt varje morgon, det är verkligen något speciellt med den orörda morgonluften🌳

Likes

Comments

Just nu är vi i Hjo, vi valde att bo på en camping i stuga. Jag skulle helt klart kunna fortsätta leva detta livet vid semestertider & spontana helger fast gärna i husbil eller husvagn. Det är så mysigt. Det är verkligen inga problem med Julian, han tycker om det minst lika mycket om inte mer. Vi trodde kanske det skulle kännas bökigt när vi inte har toalett i stugan men Julian är superduktiga som säger till varje gång han behöver gå på toaletten. Det enda är att vi har haft problem att få honom gå på offentliga toaletter, jag förstår honom verkligen men han kan ibland hålla sig hela dagarna för att sedan gå hemma. Igår tyckte han att vi skulle köra hem varje gång han behövde gå på toaletten. Men en fröken på förskolan som i vanliga fall är på en annan avdelning än Julian hade provat med en sån ring man sätter på toaletten, tanken har inte ens slagit oss eftersom det gått så väldigt bra hemma.
Igår när vi handlade på Maxi innan vi kom fram till Hjo så köpte vi en sådan ring & det fungerar verkligen jättebra!

Igår så gick vi ner till Hjo hamn för att äta lunch, vi hittade ett litet fiskställe med otroligt god mat! Påväg mot stugan igen så stannade vi till i en stor lekpark & lekte tills Julian ville gå tillbaka igen. Det märks verkligen att han behövde detta. Hemma går allt oftast på rutin & man stannar aldrig på något ställe så pass att han vill gå hem för man alltid har annat också att göra. Vi måste bli bättre på den punkten som föräldrar att verkligen kunna koppla bort röran hemma ibland.

På kvällen så grillade vi hamburgare & bröd för att sedan besöka en glassbar i hamnen. Så god glass & vilket mysigt ställe det var. Moster Elin hette det.




När vi sedan gått en runda & kom tillbaka till stugan så satte vi oss ute med Julian nerbäddad i vagnen & spelade kort. Julian somnade gått & vi satt uppe en stund extra. Denna dagen blev en riktigt bra 7års dag för mig & min man!

Idag har vi besökt Skövde, vi har aldrig varit där. Vi gjorde det mest för att jag inte fått med mig någon bikini, haha! Jag badar typ aldrig men det skulle vara typsikt att vara utan också kommer badkänslorna fram.
Imorgon när vi ska besöka Kolmården så ska vi bo på Vildmarkshotellet & där är fri tillgång till Spa så då krävs nog en bikini för allas skull, haha!
Vi åt god lunch I Skövde & njöt av de varma solstrålarna som sken ner på uteserveringen.


Julian somnade i bilen på vägen tillbaka & det var nog bäst så, haha. Han var inte riktigt samarbetsvillig den sista stunden. Älskade unge!

​Jag hoppas ni har en mysig tisdag.

Likes

Comments

Äntligen semester!
I fredags 15,00 stämplade jag ut på mitt arbete & Hannes på sitt. Förutom att vi var ledig veckan vi gifte oss så har vi jobbat på i sommar. Det är skönt idag att ha sen semester men det har varit tufft in i det sista. Man återhämtade sig inte riktigt från långt efter bröllopet alla nerver som släppte, allt pyssel, all tid vi lade ner på planering & hela dagen tog på krafterna men var så värt det!

Vi inledde semestern med en Bamseföreställning i Båstad, det var en musik & dansföreställning med vanliga klassiska barnlåtar. Jag tror Julian var mer inställd på att de skulle visa upp en saga så han var inte jätteimponerad faktiskt mer än att det var kul & träffa Bamse & hans vänner.
Kvällen åt vi grillat med Hannes familj.

Igår åkte vi till Julians mormor & morfar för mat tillsammans med morbror & kusinerna.

Idag har vi packat in oss i bilen för att åka till Hjo, där ska vi sova i stuga nu två nätter innan det sen bär av mot Kolmården & Julians favorit, Bamse 😊

Ha en mysig dag🌸

Likes

Comments

Vår bröllopsfest - en fest vi aldrig kommer glömma!
Vi hade efter kyrkan hyrt in en buss från 50-talet som körde de gäster som önskade åka med till vår bröllopsfest.
Vi hade festen i en magisk stenlada som passade oss alldeles perfekt.
Vi blev körda i en gammal Amazon. Jag tycker personligen det är viktigt att ha en röd tråd genom en sådan fest där alla detaljer passar ihop med varandra. Vi fick verkligen till det precis så som jag önskade.

Väl framme på gården så vankades det brudskål, min äldsta storebror som var toastmastern denna dag började med att skåla utan att gästerna fått dricka, haha! Alla har rätt att vara nervösa ;)
Jag älskar spontant ickesåfarliga "göra bort sig" situationer. Ni vet misstag som man bara kan skratta åt & pricken över i:et när personen i fråga bjuder på det.
Sedan minglade gästerna runt, alla förutom våra familjer som blev fotograferade tillsammans med oss.
Vi fick fantastiska bilder på oss allihop tillsammans.

Väl till bords serverade vi som förrätt en laxmousse på rågbröd med stenbitsrom. Min moster hade verkligen fått till en fantastisk rätt att starta upp med.


Besticken valde jag att köpa på loppisar, jag var runt i ca 4-5månader innan för att börja spara. Jag älskar de gamla silverbesticken i antik stil.

Till varmrätt serverades fläskfilé med potatisgratäng, två olika såser, sallad & foccaciabröd. Maten var verkligen så god. Den kom levererad varm & väl upplagd.
Desserten blev inte alls som tänkt. Det stod så fint mörk & ljuschokladmousse med champagnemarinerade bär i menyn men vi fem tillfällen hade strömmen gått i köket under bröllopsdagen så den hade inte stelnat. Jag kände först bara FAN, men jag kom fort på mig själv att det var tur i oturen för tänk om vi hade ätit det också var där fullt med grädde som kanske inte hade varit ätbar. Vi är såå glada att där inte var någon annan mat i kylen kunde bli dålig. Vi hade iallafall en vacker bröllopstårta som smakade så gott! Den var väldigt uppskattad.

Vi fick verkligen röra på oss, ena stunden stod vi på stolarna & kysste varandra för att sedan krypa under bordet för att sedan ställa oss på stolarna igen, gästerna var verkligen taggade, haha!
Vi kysstes av alla män/kvinnor så fort en av oss lämnade rummet & det hölls fantastiska framträdande, bildspel från möhippa/svensexa & ett videoklipp på mig som barn när jag sjöng om grodan "Karl Oskar". Jag fick så snällt ställa mig & sjunga den i mikrofon som nygift också, haha!
Givetvis hölls det otroligt rörande tal under kvällens gång också. Jag behöver nog inte säga att jag grät väldigt många gånger denna dagen.

Våra bestmans & tärnor har verkligen lagt ner tid & själ på oss & det värmer så i våra hjärtan.


Kvällen innan bröllopet skrev jag ett sms till min mamma & pappa. När jag hade skrivit klart & skulle skicka det så stoppade jag mig själv & tänkte: "Nej, jag ska inte skicka detta sms. Jag ska hålla tal för de imorgon."
Jag är en person som oavsett om jag känner de som ser mig eller inte mer eller mindre avskyr att prata inför folk.
Men detta var inte "folk" detta är våra nära & kära & mina föräldrar förtjänar att alla ska veta vilka människor dem är.

"Kan ni förstå att jag gifter mig imorgon? Jag som inte lyckades speciellt bra i skolan, jag misskötte mig mindre än halvbra & jag har varit ett moster mot er många gånger.
Jag lyckades trots allt rätt bra. Jag har ett arbete med fina kollegor & jag har hittat världens finaste man & tillsammans med honom trotsade vi ofrivillig barnlöshet & skapade vår älskade Julian. Men utan er, mamma & pappa & vår familj så hade jag aldrig klarat detta. Ni har alltid kämpat för mig. Jag älskar er otroligt mycket."

Efter god bröllopstårta så vankades det bröllopsvals. Som jag skrivit tidigare tog vi valslektioner. Det gick så bra & vi tyckte det var otroligt kul! Vi hade verkligen roligt när vi var där. MEN valsen gick åt skogen, ordagrant! Haha!
Hannes tog mega långa steg medan jag hade en hyfsat tight klänning så jag kunde inte alls följa honom. Jag tycker det är pinsamt att själv titta på videoklipp från den men nu är vi tillbaka till ickesåfraliga misstag, vi bjuder på den! Bilderna från valsen blev inte alls bra i heller. Vi fick en bra bild föresten & där har min rosett i svanken släppt i en knapp så den blev ändå inte hundra. Haha!


Släpet hänger åtminstone vackert från min arm tycker jag.

Efter vår vackra vals så startade festen som höll oss vakna till 5,00 på morgonen.
Alla på vår fest bjöd på mig själv. Vi dansade & sjöng natten lång. Min mamma var uppe & dansade barfota & min svärmor & bror dansade låsa ordentligt till all form av schlager, dansband osv.
Det blev dans på borden & det buggades för fullt.
Rödvins boxen fick vara med till "bag in da box" & den delade verkligen med sig av rödvin på diverse ställen.
Hannes var måttligt snygg i sina stora rödvinsfläckar, haha!

Vilket fest det blev & detta tackvare våra nära & kära!
LYCKA!

Mina kära kollegor

Likes

Comments

Julian har äntligen somnat i sin vagn, han har varit vaken sedan tre inatt & haft smärtor i magen. Om en timme ska vi gå till doktorn så hoppas jag vi får veta vad vi ska göra därefter, alvedonen märktes knappt att han fick.. 😔

Till något gott som hände under vår bröllopsfest.
Förutom alla fantastiska tal, framträdande, överraskningar, videoklipp osv, så hände något vi aldrig kunde gissa.

Några kollegor till mig drog oss åt sidan bort till vårt presentbord. Där fick vi ett stort brev & en ask, en ask full med snäckor på.

Detta brevet tillsammans med denna asken rörde mig till tårar, jag bara grät!

I denna asken var där ett högt belopp pengar som mina fantastiska kollegor som deltog vid vår stora dag samt några kära vänner lagt ihop till oss.

Uttrycket "en bild säger mer än 1000 ord" stämmer.
Vi blev otroligt rörda & jag som är en känslomänniska grät & grät. Att människor tänker så på en i svåra situationer berör en verkligen.

Här låter jag helt enkelt bilderna tala för sig själv & avslutar med att vi är evigt tacksamma för de vi har i vår omgivning - av alla💕

Vi är inte ensamma💗

Likes

Comments

Godmorgon🌸

Förra söndagen började det så smått, Julian klagade på smärtor i magen. Han vaknade en gång på natten & sa att han var hungrig. Vi försökte ge honom yoghurt men han åt bara två skedar. Natten därpå sov han väldigt oroligt, vaknade flera gånger & ville inte alls sova i sin egna säng så han fick helt enkelt komma in till oss. Vi brukar försöka sova var för sig då han blir otroligt varm inne hos oss & han rör sig jättemycket så vi alla sover i regel bättre var dör sig. Men självklart att han får sova hos oss när han inte mår bra.
Tisdagen var han på påverkad stora delar av dagen, hade ont & orkeslös så vi stannade hemma på onsdagen. Han åt i stort sätt ingenting alls inte något mål alls.

Sedan i onsdags var han varit pigg & lekt. Aptiten sådär.
Inatt vaknade han med feber som blev högre framåt morgontimmarna, han ligger bara i sängen & säger "aj,aj!" I mellanår får han ett ryck & snacka sedan tar det två minuter sen är han helt avslagen igen. Han berättar för Jansson att han inte kan leka för han har så ont. Då har han ont.
Jag ringde vårdcentralen & de bad oss komma 11. Jag berättade att jag var rädd för att det är blindtarmen som strular & då sa hon att det inte var omöjligt eftersom han har normal avföring just nu (Julian är annars väldigt hård) & att han är så pass påverkad trots alvedon.

Nu får vi hålla tummarna att det inte är som jag är rädd för & att det snart släpper. Det bra är att man har en liten kompis som kan trösta när man inte mår bra💙



Ha en mysig dag🌸

Likes

Comments

När längtan om syskon kom smygandes🌸

När man får erbjudandet om IVF-behandling så  får man tre gratis försök som landstinget bekostar.
I vårt fall gick vi då igenom vår första IVF på RMC i Malmö. Blir man gravid på första eller andra försöket bränns de andra försöken inne för då har man ju redan ett barn... Lite tokigt enligt mig, får man tre försök eller inte?
Vi som blir gravida på första eller andra försöket förtjänar inte fler barn? Eller vad skulle detta handla om? Ja just det, pengar! Men pengar är allt våra liv kretsar kring. Vi måste titta på varenda krona, spara & hela tiden tänka ganska många tusen extra än par som blir gravida på den "naturliga" vägen.

Hösten 2015 var vår längtan om ett syskon stor, så stor att vi bokade en ny tid på kliniken. Denna gången fick vi som sagt betala behandlingen själv & ta hjälp av en privat klinik som även denna ligger i Malmö.
När fakturan kom blev vi genast 35,000kr fattigare men det var utan tvekan värt det.
Vi kunde starta så fort min mens kom igång & det gjorde vi. Denna gången mådde jag väldigt dåligt under behandlingen & jag var på gränsen att bli överstimulerade. Jag låg hela dagarna för jag knappt kunde resa mig av smärtan i nedre delen av magen. Rent allmänt var jag betydligt mer påverkad denna gången än första.
I slutet av behandlingen blödde jag en aning. De påstod att det inte var någon fara men jag var orolig. Rent generellt var jag mer orolig denna gången än första & jag tror det beror på två saker, dels att vi bara hade ett försök, gick detta inte vägen så hade vi inte råd att försöka igen. Sen visste vi vad som kom ur en lyckad graviditet för det är mycket mer fantastiskt med barn än vad man tänkte sig. Första gången var vi så inne i behandlingen för man skulle lära sig andra gången fokuserade vi mer på att det skulle gå vägen.

När testdagen kom var jag rädd & jag blödde det skrämde mig men vi plussade. Jag tog stickan med mig in i sängen, jag kände mig inte alls så glad som första gången men Hannes fick mig ändå att få upp hoppet om att det inte var säkert att blödningar var allvarliga.

Jag blev svullen om magen precis som första gången & jag mådde illa redan i vecka fyra. Det gick dock snabbt över redan efter två veckor var jag bara trött. Jag småblödde hela tiden & hade nästan vant mig vid det. Jag hade säkert gjort 10 test vid detta laget.

En dag blev vi bjudna på lunch hos min svägerska tillsammans med min andra svägerska. De båda var höggravida. Den ena hade gått över två veckor. När Hannes ena syster skulle köra hem behövde jag gå & kissa... när jag drar ner mina byxor ser jag bara en massa färskt blod. Jeanette visste inte vad vi gick igenom men jag kom ut från toaletten & berättade direkt, hur mycket jag blödde. Höggravid bad hon oss köra in & hon tog Julian för att köra ut honom till mina föräldrar.

Väl framme vid akuten reser jag mig från bilen & känner hur jag blöder. In på toaletten & här fastställde jag själv att det som skulle blivit vårt andra barn kom ut. Jag gick ut från toaletten & satte mig på golvet & skrek ut i ren panik & förtvivlan. Alla i väntrummet lät oss gå före in & vi fick snabbt hjälp. Jag blev undersökt & fick göra blodprov. De gjorde graviditetstest på mig & då mådde jag riktigt dåligt. Det hade jag otroligt svårt att se eftersom jag visste att det var kört. De gjorde det på ren rutin.

De hade svårt att bli kloka på om de var utomkvedshavandeskap eller missfall.
Det var missfall.. jag ville inte förstå det. Jag kunde inte förstå att vi som redan kämpat så mycket skulle behöva kämpa ännu mer. Det var kört vi hade fått missfall.

Tillbaka till vardagen var det bara att inse att nu får vi vänta några år. Vi har redan ett perfekt barn som lyser upp våra dagar honom skulle vi såklart ha råd att försörja & ta hand om. Tänk att i vår situation får man överväga vad som är bäst, syskon eller inte när man bara har pengar kvar att försörja. Givetvis är det att försörja det vi redan har.

En kväll när vi satt i badkaret jag & Hannes så pratade vi om att omvärdera vårt hus, detta skulle innebära att vi fick en lägre kostnad i månaden men vi visste inte hur mycket men en sak var vi överens om var det minst 4000kr skulle vi gifta oss 2017. När vi hade omvärderat huset & kollat igenom våra utgifter kunde vi spara omkring 6000kr varje månad! Sjukt sån okoll vi hade på våra räkningar!

Missfallet tog såklart otroligt hårt på oss båda & jag tror speciellt på mig så jag var hemma en del från jobb. Vi bestämde oss för att vi skulle gifta oss, vi tog vårt förnuft till fånga & insåg att vi behövde något som verkligen skulle gå vägen & bli lyckligt, ett bröllop var självklart då!

Vi har nu i två år njutit av längtan till vårt bröllop, vi fick världens finaste, mysigaste & perfekta bröllop & såklart har vi tagit vara på all vår lediga tid med vår älskade Julian som varje dag ger oss både glädje & styrka. Okej, han är i 3års trots & det kan suga all ens energi många gånger men som alla andra säger: "det hör till".

💗


Likes

Comments

Vårt första försök blev lille Julian💙


Jag mådde riktigt dåligt. Jag var illamående dygnet runt. Sommaren som var värmare än någon annan sommar HATADE jag. Jag var yr & ville ha snö!

I vecka tio fick vi komma på vårt första ultraljud i Malmö för att se att allt såg bra ut. Där & då fick vi se vårt knyte för första gången. Känslan där kan jag inte beskriva men det var en stor bekräftelse När tolv veckor hade gått så lugnade jag mig något & jag mådde ytterst lite bättre. Jag sov all min lediga tid. ALL ledig tid!

Sedan började jag småblöda lite. Jag var så himla rädd så vi besökte sjukhuset vid två tillfällen & allt såg bra ut. När rutinultraljudet gjordes fick vi veta att allt såg bra ut & att det var en stor bebis. Våran lycka var total. Kort därefter började jag må dåligt igen. Jag hade värk i hela kroppen & jag hade otroligt svårt att röra mig.Min barnmorska påstod vid ett tillfälle att min höft var ur led & då var jag allt annat än kaxig!

I vecka 25 hade jag extrema sammandragningar & värkar i nedre delen av magen. Jag jobbade på som vanligt i julstressen. En vecka senare, en lördag stod jag & hängde vid en larmbåge på jobb. Smärtan jag hade då var inte något annat likt! Men jag jobbade klart mitt pass, åkte hem, gjorde mig ordning & gick på kvällens julfest med jobb. Bara några timmar senare fick jag tacka för mig & åka hem.

Jag somnade gott med en livlig bebis i magen. Smärtorna lugnade sig & jag sov hela natten. Dagen efter var det lugnt, jag var ledig. När vi sedan på kvällen skulle gå på luciagudstjänst där min brorsdotter skulle medverka började smärtorna igen. Jag tänkte bara: ”är inte detta slut snart, så slår bebisen huvudet i kyrkbänken för nu kommer h*n”.

Jag trodde givetvis inte på mina egna tankar för då var jag i vecka 26. Istället åkte vi & storhandlade inför min födelsedag. Väl hemma igen landade jag i soffan, smärtorna var kvar.

Jag släpade mig själv upp för trappan för att gå på toaletten för kanske var det bara det jag behövde? När jag satt där på toaletten & höll ihop med min hand för jag trodde bebisen skulle komma insåg jag själv att detta inte var normalt. Jag torkade mig & gick in för att sova. Det dröjde bara sekunder sedan fick Hannes ringa förlossningen & vi fick åka in på en gång. I kalla vintern stod jag utanför akutmottagningen & väntade på att Hannes skulle parkera.

Vi gick upp & möttes av en barnmorska direkt i hissen. Sedan gick allt på några minuter. Jag blev undersökt, hade fått sprutor & det var konstaterat att jag var öppen 1,5cm & jag fick åka i ilfart till Lunds universitetssjukhus.

Fem dagar senare den 20 december gick det inte längre att stoppa förlossningen & vår lille Julian föddes. En helt perfekt liten son på 1208gram & 27cm lång. Våra liv förändrades återigen hastigt men denna gången blev de helt perfekta! Julian föddes frisk i vecka 37 men fick kämpa för sitt liv i med & motgång i totalt 9 veckor på sjukhuset. Han är en kämpe utan dess like & han har lärt oss att våga tro på hoppet.

💙



Likes

Comments

Godmorgon🌸


Det är underbart att slå upp ögonen & solen lyser in genom gardinerna. Idag ska jag gå på dag 6/6 på jobb vilket innebär att jag ska få vara ledig imorgon.

Idag tänkte vi dela med oss offentligt om någonting som många i vår närhet redan vet om men jag har aldrig skrivit om det för allmänheten. Det är ett känsligt ämne som är otroligt tabubelagt men jag kommer fortsätta skriva om det vi varit med om under våra år tillsammans, denna berättelsen är början på vår resa:


Det började 2011, vi hade varit ett par i ett halvår då avslöjar jag för Hannes att jag inte alls åt p-piller. Jag tror aldrig han varit så arg på mig som den gången, jag hade ju sagt det till honom. Jag förstod hans ilska men förklarade sedan för honom varför. Dels mådde jag aldrig bra av dessa tabletter men sen var jag redan då så himla rädd att de skulle förstöra min fertilitet för var det någonting jag verkligen drömt om alltid var det att träffa den rätta & bilda familj. Hannes accepterade läget & sedan tänkte vi inte mer på det. Tiden gick, vi reste & gjorde vad vi ville våra lediga dagar.

Ett år senare började min barnlängtan bli otroligt stor men vi var fortfarande inte gravida. Vi gick igenom en fertilitetsutredning & några dagar senare kom både det väntade & oväntade resultatet i brevinkastet i vår lilla tvåa på Ringstorp. Vi var ofrivilligt barnlösa. Det var redan klart att vi skulle gå igenom en IVF-behandling men när vi fick beskedet "ni kan inte få barn på naturlig väg” så blev det helt svart. Hannes lyfte telefonen & avbokade vår tid & jag kände mig så besviken. Idag kan jag ärligt säga att jag kan förstå hur han tänkte & vi behövde verkligen tid att landa efter detta. Vi bråkade mer eller mindre varje dag i ett år men vi tvivlade aldrig på vår relation.

En dag ett år senare kom vi överens om att gå igenom en ny utredning utan att ha bestämt om vi skulle gå igenom en IVF eller inte. När vi hade varit på sjukhuset åkte vi & handlade. Hannes tog i ett par små söta bebisbyxor & sa: ”ska vi inte köpa dessa?” Min tanke var ”varför?” Medan Hannes sa till mig att han skulle berätta en sak när vi kom hem. Jag ville så gärna fullfölja en behandling men jag visste inte vad Hannes ville. Väl hemma igen ställer jag mig tyst & diskar. Jag kände mig ledsen för min längtan var så stor. Då kommer Hannes & kramar om mig & ber mig vända mig om. Han tittar mig i ögonen, log & sa: ”Nu kör vi”. Jag grät av både lycka, längta & avslappning.

Några månader senare kommer vi till på RMC i Malmö. Mina förväntningar var höga men jag hade inte en aning om vad vi skulle gå igenom. Vi hade hämtat ut mina sprutor & allt som behövdes. Vi inväntade min mens som skulle kommit i början av juni. Detta är år 2013. Sista dagen som den skulle ha kommit var den 13 juni annars fick vi vänta till hösten då kliniken skulle ha sommarstängt. Sista dagen hade den fortfarande inte kommit. Vi bodde i mina föräldrars husvagn i väntan på nycklarna till vårt hus. Vi låg & spelade kort sent på kvällen ”den sista dagen” tills jag blev trött & skulle gå en sista gång på toaletten innan läggdags. När jag torkar mig har jag fått min mens! Jag sprang in mitt i natten & väckte mamma & pappa, ut till Hannes & jag var full av ny energi för några minuter tills det slog mig att det kanske ändå var för sent. Prick 8,00 dagen efter ringer vi RMC för att berätta & de ger oss klartecken att börja. En helt ny resa i vårt förhållande starta.

Jag tog sprutor varje dag i en vecka innan det sedan var dags för äggplock. Detta gjorde så sjukt ont. Jag låg & grät av smärta. Hannes var fantastisk som stöd. Han höll om mig, pussade på mig & sa att jag var duktig. Hannes fick lämna spermaprov samma dag. Några dagar senare var det dags för återförande. Vi fick följa allting via en TV-skärm. Efter denna dagen fick vi vänta i två veckor innan vi sedan fick göra ett graviditetstest. Jag har gjort många test i mina dagar i hopp om ett plus men det har aldrig synts till. I detta ögonblick den dagen jag gjorde testet var jag nervös så jag skakade. Jag satt själv på toaletten medan Hannes sov. Timglaset på stickan vändes upp & ner… Sedan försvann det.. Jag höll för hela rutan med tummen , jag vågade först inte ta bort den. Men till sist gjorde jag det & där stod ”GRAVID”. Utan att torka mig, tvätta händerna & spola sprang jag in i sängen & ropade: ”Jag är GRAVID!”. Hannes har aldrig slagit upp sina ögon så fort som då. Vi kramades, grät & var så glada!


Här efter började en ny nervös tid, skulle det gå vägen? Fortsättningen på denna graviditet skriver jag om i ett separat inlägg ikväll.

Inläggen om våra IVF-resor skrivs i syfte att lyfta ämnet för de par som lider av samma orättvisa som precis som vi gjorde & gör fortfarande, känner sig ensamma om det.

Vi är inte ensamma💗



Likes

Comments