View tracker

Didaktiskt material

Vad? Möte med fingerfärg. Fokus på samspel, kroppsuppfattning, rumsuppfattning och upplevelserna genom materialet.

Hur? Låta barnen skapa med fingerfärg. Möta färg på golvet, på barnens nivå. Både egengjord och vanlig fingerfärg. Barnen får använda sina sinnen och sina kroppar för att utforska och skapa med färgen. Vid tillfället där på tillfördes annan färg och artefakter. Vidare i arbetet med färg fick barnen chans att möta färg på fler sätt som till exempel på olika material och andra rum. Bland annat fick barnen göra handavtryck på plast som sedan sattes på fönstret. Barnen fick även utforska ''kladdfri'' fingerfärg, i plastfickor på fönstret.

Varför?
- Utifrån avdelningens tema, relationsskapande möten.
- Läroplanen för förskolan 98 (rev.10, s.10) belyser att barn skall ges chans att utveckla sin skapandeförmåga samt förmåga att förmedla erfarenheter, tankar och upplevelser genom estetiska uttryck. Barn skall även ges chans att utveckla sin kroppsuppfattning, samt uppfattning för rum, form , riktning och läge.

Avdelningen arbetade vidare med att utforska lera för att sedan låta barnen möta färg genom att måla på leran.

Vfu

Det har varit en rolig och givande period. Har mött underbara barn och pedagoger. Avdelningen som i största del består av ettåringar var nyöppnad för denna terminen, så rutiner och möten var nytt för alla. Jag har lärt mig vikten av rutiner och trygghet i arbetet med de yngsta barnen. Det jag kommer ta med mig till mitt framtida yrke och min professionella yrkesroll är de positiva med arbete i mindre grupper, inspiration från inskolningar och utformning av miljö. 

Jag och barnen har bland annat mött naturvetenskap ute på gården, med insekter och vatten. Vi har även utmanat motoriken och klättrat upp för kullar och klätterväggar. Vi har även pratat om former, färger och antal i sandlådan. Vi har sjungit för att bli glada och ha roligt och samtidigt utmana språket.

I inomhusmiljön har vi bland annat utforskat vardagsteknik, fysik och konstruktion. Vi har dansat och utmanat motoriken tillsammans. Utöver mitt didaktiska material har jag gjort månsand och slime som barnen fått möta och utforska med varandra och sina sinnen. Vi har utforskat lärplattans olika funktioner som spel, böcker och klipp. Jag har arbetar med att skapa profesionella relationer till barn, pedagoger samt vårnadshvarare och lagt vikt på att barnen skall känna sig trygga, sedda och hörda. Något som jag tycker är viktigt när arbetet sker med barn.

Framför allt har jag lärt känna fantastiska små individer, och inspireras av pedagogernas underbara förhållningssätt och arbete.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Dagen bestod av möte med vävar, olika trådar, band, snören och andra begrepp. Vi fick chans att skapa armband med hjälp av knutar samt chans till annat skapande med garn och snöre. 

Jag insåg hur givande ett skapande med enbart trådar är då det finns så mycket olika garn, trådar, band och det ger barnen chans att lära sig ny begrepp. Jag förstår vikten av textil och hur den tillför mycket matematiska begrepp medan arbetet sker. 

Givande var också att få förstående för hur vävandet fungerar, hur den startas och avslutas. Kunskap som är viktig att ta med sig som blivande förskollärare.

Vill dock tillägga att allt som vi fick testa under dagen inte passar alla åldrar i förskolan. Jag ser möjligheter med att arbeta med textil med äldre barn genom att knyta armband med olika tekniker. Mindre barn kan ges chans att bland annat väva i naturen, förskolegården eller på större ställen där mer utrymme ges. 


Likes

Comments

View tracker

Idag stod redovisning av vårt dramaförlopp på schemat.

Ett förlopp består av
En nledning
Uppvärmning
Koncentration
Improvisation
Reflektion
Gestaltning
Avslutning

Vi utförde vår aktivitet med hjälp av våra strumpdockor som vi tidigare skapat. Det var spännande att testa på att vara "bakom" något och spela en annan roll under gestaltningen. Det var även inspirerande att ta del av studiekamraternas dramaförlopp då det var stort mångfald av aktiviteter.

Drama är något som under utbildningen inspirerat mig och startat mycket roliga tankar. Dramaundervisningen har inspirerat mig till att arbeta vidare med drama i förskolan. Jag anser att drama är lustfyllt och även intresseväckande samt ger chans för mig som förskollärare att lyfta olika ämnen på ett lustfyllt sätt. Genom att låta barnen arbeta med drama ges de chans stärka sin självkänsla och att våga ta plats. De föreläsningar vi haft har varit väldigt ingående på dramateori, vilket varit intressant.

Likes

Comments

Mölndals stadsmuseum var fullt med historia och även bilder på deras vision av framtiden. I första rummet möttes vi av bilder på Mölndals kommun förr och nutid samt hur Mölndal kommer förändras under kommande år, med fokus på byggnader och bostäder. Denna utställningen kan möjligtvis arbetas med i förskolan genom att undersöka barnens egna hus och framtidsdrömmar.

I rummen fanns även mycket vägskyltar med bland annat djur. Ett nytt samtals ämne! Här startar de estetiska lärprocesserna, att lära genom konst. Hur vill barnen arbeta vidare med vad de mött under besöket? Vill de gestalta olika konstverk själva?

Jag ser vikt i att låta barnen bestämma vart arbetet skall fortsätta. Dock så behöver jag som pedagog ha en tanke med konstbesöket. I detta museet hade jag exempelvis kunnat välja att fokus skulle ligga på att arbeta vidare med konstruktioner, som vi möttes av i första rummet. Att låta barnen få dokumentera dessa för att sedan få reflektera kring och skapa egna framtids-konstruktioner.

Läroplanen för förskolan 98 (rev.10, s.10) lyfter att barn skall ges chans att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,material och redskap.

Vidare i museet var det fokus på hållbar utveckling. Något som jag lyft mycket i bloggen och hur jag vill arbeta med det i förskolan.


Det fanns mycket från förr fanns att tillgå, bland annat hittade jag en gammal läroplan för grundskolan vilket var spännande. Om mitt arbetet skulle ske i förskoleklass skulle det varit roligt att besöka "skolsalen" med barnen. Detta för att låta barnen se skillnader, möta gammal litteratur, spel och miljöer från förr. Barnen får även chans att  möta olika kulturer och även traditioner från förr som kanske finns kvar än.

Även på detta museum, som i Kungsbackas fanns mycket leksaker, spel och barnböcker från förr. Det fanns även textilmaterial och musikprylar som instrument och sångböcker.

Om barnens intresse skulle fångas kring musiken så kan man låta barnen utforska musik, sånger och instrument från förr. Finns likheter och skillnader? Sjunger vi lika låtar nu som då? Genom att utforska musik, skapas estetiska lärprocesser då barnen får chans att utforska och uttrycka sina upplevelser och tankar. Jag anser att estetiska lärprocesser skapas genom att barnen ges chans att utforska estetiska ämnen och möta kunskap på olika sätt. Att genom estetiska läroprocesser utveckla kunskap om till exempel språk, matematik eller naturvetenskap. Ett mediterat lärande.

Läroplan för förskolan 98 (rev.10, s.10) belyser att barn skall ges chans att utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som bland annat rörelse, sång och musik,dans och drama.

Likes

Comments

Papper och pennor är ett vanligt material som används Sveriges förskolor. Vill påstå att det är ett material som används flitigt och dagligen av barn i alla åldrar.Ämnet bild omfattar mycket mer än bara papper och pennor. Ett skapande, estetiska läroprocesser och framför allt chansen att möta mycket och olika material. Att genom bild arbeta med bland annat färglära, mönster, former, språket och matematik. Att göra lärandet roligt, lustfyllt och utveckla barnens självkänsla, skapandeförmåga och ge chans till flera uttrycksformer. Barnen kan även arbeta med att dokumentera med hjälp av medier som läroplatta eller och digitalkamera. De kan till exempel dokumentera byggnader, naturmöten, lekar och deras skapande. Detta för att gestalta,reflektera och samtala kring.

Bentroth Karlsson och Karlsson Häikiö (2014, ss.126-127) klarlägger att när barn använder kamera i den pedagogiska verksamheten skapas samtal- och lärandesituationer. Barn ges även förståelse för rumsuppfattning, kroppsuppfattning, skala och vardagsteknik. Som nämnts ovan bör pedagoger ge barn chans till reflektion av deras dokumentationer. I samtalen kan matematiken ta plats. Olika lägesord, former, färger, mönster och antal. Även kroppsuppfattning kan få plats i reflektionen beroende på vad barnen valt att fota. Läroplanen för förskola (Lpfö 98, rev. 2010, s.7) lyfter att barn skall ges chans till skapande och kommunikation med hjälp av olika uttrycksformer till exempel bild, likaså med hjälp av tal- och skriftspråk som utgör både innehållet och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta omfattar också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas i barns skapande processer.

Vygotkijs teori belyser hur skapandet bör användas som uttrycksform för tankar, erfarenheter och förhållandet till världen. Det är inte målet eller slutprodukten som är de viktiga, utan vägen dit, alltså lärprocessen. Det finns barn som har svårt att uttrycka sig och skapa, då krävs enklare material eller material som är färdigt. Genom bild ges barn chans att skapa nya tankar, och nya sätt att se och möta skapandet.När pedagogerna arbetar med bild bör dem lägga vikt på att erbjuda olika material för att utforska olika vinklar och perspektiv. Målarböcker och färdiga mallar bör alltså inte uteslutas helt, för det är via skillnader av original och kopia som spänningen uppstår. Skapandet är roligt och lustfyllt och kan även väcka starka känslor. Även leken har en stor plats i skapandet och bör användas genom estetik. Leken kan ses som barns första skapande (Klarefelt & Qvarsell 2012 , s.81).

Min åsikt är att förskolan skall ge barnen chans att arbeta med både färdigt och ''ofärdigt'' material. Att inga lärosätt eller materialmöten bör utesluta det andra. Att låta barnen möta färdigt material till en början om det behövs. För att starta tankar och inspiration till vidare skapande, samt lust att möta nytt material. Anser dock att barn skall uppmuntras till att skapa själva, och ges tillgång till material för fritt skapande och bör inte bara bli erbjudna färdiga mallar eller material.

Estetik och skapande sker genom fantasi, föreställningar och tankar precis som när barn leker. Barn kan genom bild berätta händelser, känslor och tankar. Används detta i arbetet i förskolan kan barns nyfikenhet väckas genom att samtala och se olikheter i bilder och konstverk. Genom att låta barn förklara och berätta om sin bild, får barn chans till reflektion och språkutveckling. Estetiken och bild ger även chans till kunskapsbildning, meningsskapande, språk och samspel . Genom skapandet och arbetet med bild skapas språkstimulerande situationer, språklig mångfald och förståelse för olika kulturer. (Klarefelt & Qvarsell 2012 , ss.63-65). Enligt Lpfö 98 ( rev.10, s.7) skall förskolan ge barn chans att bilda ett intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

Utifrån egna erfarenheter kan skapandet och arbete med bild ge prestationsångest bland barn, och anser då att vikt bör läggas på att arbeta i mindre grupper. Detta för att barn inte skall behöva jämföra sig med varandra. Fokus bör också ligga på att barnen skall våga möta nytt material, i stället fö ratt ett skapande måste ske. Att arbeta med att stärka barnens självkänsla samt mod till att skapa själva och fritt, genom att uppmuntra och stötta. Vi skall inte ta över skapandet om det inte blir som tänkt. Jag ser också vikt i att använda bra och positiva begrepp med barnen. Det finns inget misslyckande, utan ibland blir det inte som man tänkt. Det kan inte bli fel, utan det viktigaste var att barnen provade.


Referenser

Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.) (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups

Läroplanför förskolan Lpfö 98.[Ny, rev. Utg.] (2010). Stockholm: Skolverket


Likes

Comments

Textil har många användningsområden och framför allt i det estetiska skapandet. Att utmana barns estetiska lärprocesser genom textil, att möta nytt material,utforska, skapa och utveckla. Min åsikt är att textil är lugnande, koncentrationskrävande, roligt och lustfyllt, fyllt med färg och form utifrån egna erfarenheter i förskolan. Att ge barnen chans att skapa ett intresse för textil och kunna utvecklas inom det estetiska. Textil ger ett varierat och brett lärande, och det är lätt att anpassa temat och aktiviteterna till olika åldrar, utifrån barngruppen. Textil kan bland användas som inredning och i förskolans pedagogiska miljöer, att använda sig av återbruk och även få chans att arbeta med hållbar utveckling. Att skapa miljöer, för att mötas kring textil för relationsskapande och kommunikation. Textil kan även vara en grund för identitetsutveckling, kläder och uttryck (Björndal Ordell, Eldholm& Hagstrand Velicu, ss.1-5).

Ett temaarbete med textil i förskolan berör estetik, språk och matematik. Barnen ges chans för språkutveckling via samspel, beskrivning, frågor och reflektion kring textil. Läroplanen för förskola (Lpfö98 rev. 2010, s.7) lyfter att barn skall ges chans att''utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Samt att utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv''.

Barn ges chans till språkutveckling genom textilskapande aktiviteter, exempel på det kan vara att bjuda föräldrarna till förskolan, för att lyfta olika textiler i från deras kulturer och samtala om dessa. Finns de flerspråkiga barn i gruppen, kan begreppen även lyftas på deras språk. Eftersom textiler finns i alla kulturer och länder så kan barnen leta skillnader och likheter. Samspelet mellan barn och barn samt barn och vuxna är grunden för språkutveckling, den muntliga kommunikationen är grunden för den skriftliga utvecklingen. Textil är givande för flerspråkiga barn på så sett att barn kan behöva höra, se och testa själva. På detta sätt blir det konkret och lättare att få en förståelse för svenska begrepp och språket. Ett annat alternativ är att även lyfta vanliga begrepp på deras modersmål ,eller andraspråk (Björndal Ordell, Eldholm & Hagstrand Velicu,s.14).

Enligt Lpfö 98 (rev.10, s.7) ''skall barn som har ett annat modersmål än svenska ges chans att utveckla sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål''. Jag anser då att textil ger en bra bro mellan olika kulturer och traditioner. Det finns textil i alla kulturer, länder och hem. Att kunna stärka barn och deras identiteter, relationer och samspel genom detta. I samspel med hemmen kan språk och tid bidra till exkludering, och det är något att vara vaksam över, så alla barn känner sig lyfta och att alla föräldrar ges chans att bidra på sitt vis utifrån deras resurser.

I arbete med att skapa lapptäcken används matematiska begrepp, geometriska former, addition ,grundläggande förståelse för tal, mätning, form samt att barnen får en förståelse för hur tyger och sömnad fungerar. Olika storlekar, färger, antal, riktning och läge lyfts också i skapandet. De får även chans att träna på finmotorik då barnen syr för hand. Att som pedagog vara aktiv och ställa frågor till barnen för att utmana till problemlösningar och tankar. Genom att barnen får dokumentera sitt arbete och berätta för gruppen ges ytterligare chans för språkutveckling och reflektion (BjörndalOrdell, Eldholm & Hagstrand Velicu 2010, ss.45-46).

Lpfö 98 (rev.10, s.10) belyser att barn skall ges chans att utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och egenskaper hos mängder, antal,ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.

Mina tankar kring detta är att hinder kan uppstå om man vill arbeta med textil, till exempel tillgången på material och maskiner. För att skapa lapptäcken behövs tyger i olika material, nålar, även symaskin och strykjärn behövs. Det krävs även förkunskap och ett intresse från pedagogerna för att genomföra ett tematiskt arbete kring textil, även tid för förberedelser och resurser att hjälpa till och stöta barnen i sitt arbete. Planering av aktiviteter har en stor roll i hur arbetet kommer att fungera. Jag ser att barn får arbeta i mindre grupper för mer fokus på skapandet och för att kunna vara medforskande som pedagog.

Lpfö 98 (rev.10, s.7) lyfter vikten i att lärandet skall vara baseras på samspelet mellan vuxna och barn och även att barn lär av varandra. Barngruppen skall ses som en tillgång till utveckling och lärande. Förskolan ska ge barn stöd i att utveckla en positiv självbild, som lärande och skapande individer. De ska få stöd i att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka, handla, röra sig och lära sig. Barn skall ges kunskap att utforska och lära utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska.

Jag ser flera hinder i att skapa aktiviteter för yngre barn, då nålar kan vara farligt. För de yngsta barnen kan annat material ersätta nål och tråd, som till exempel lim och garn. Det är sinnena som skall utforska, och materialet bör vara varierat och givande. Att skapa med färg på textil kan vara ett exempel på aktiviteter för de yngre. Att utforska med olika trycktekniker och även kroppen. Jag ser stor vikt att skapa från grund i stället för att bruka färdiga mallar eller alster, då det är i skapandet och processen är där lärandet och utvecklingen sker. Dock bör variation ske.

Jämlikhet och jämställdhet är något som väcks i mina tankar när textil lyfts. Jag anser att genus bör ligga till grund för förskolan, för att båda kön skall ges samma förutsättningar och lika bemötande. Lpfö98 (rev.10, s.5) lyfter att förskolan skall arbeta för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Alla barn skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Genom att använda textil i förskolan och erbjuda alla barn samma möjligheter och aktiviteter för jämlikhet, genom detta kunna arbeta med att motverka könsroller. Jämställdhet börjar närflickor och pojkar ges samma förutsättningar och innehåll som finns i till exempel textilskapande. Att lägga vikt i att starta en nyfikenhet och ett intresse hos pojkar i ett ämne som ses som typiskt ''tjejigt''i samhället, för att bryta normen (Björndal Ordell, Eldholm & Hagstrand Velicu,2010, ss.8-9).


Referenser

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]


Läroplanför förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. Utg.] (2010). Stockholm:Skolverket





Likes

Comments

Jag vill börja inlägget med att tillägga att jag förstår varför kulturarv bör föras vidare. Det var en riktig guldklimp som jag tror många missar. Jag minns när jag var där med skolan i ung ålder och det var även då en positiv upplevelse.

Museet omfattade mycket sevärdheter med fokus på Kungsbacka stad. Hur skolan var förr, gamla byggnader, gestaltning av en gamla butik, frisör, skrädderi bland annat. I ett av rummen var det fokus på järnåldern och medeltiden. En snabb och rolig resa tillbaka i tiden.

Det fanns även mycket leksaker från förr. Intressant forskning för barnen då de kan diskutera och utforska om det finns skillnader, likheter med leksaker de leker med idag. Jag tänker att barnen skulle ges chans att dokumentera under besöket och även på förskolan samt  i hemmet för att sedan jämföra. 

För att skapa estetiska läroprocesser så kan barnen ta med sina tankar kring leksakerna till förskolan. Min tanke är att barnen kan ges chans att tillsammans skapa leksaker, utifrån fantasin, upplevelse och tankar de mött under besöket.  Beroende på barnens ålder så kan barnen dokumentera med kamera, lärplatta eller ges chans att göra en skiss på vad de vill skapa, hur och med vilket material. 

Museum är givande och roligt att besöka för att lyfta bland annat vår historia. Läroplanen för förskolan 98 (rev.10, s.6) klarlägger att förskolans uppdrag är att ge barn chans att  utveckla sina förmågor och eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa. 


Likes

Comments

Under besöket mötte jag en utställning om konsumtion, samhället och ytlig påverkan på människor. Det var en ganska kall, tom och plan utställning. Jag älskar syftet, missförstå mig inte fel men det väcktes inga tankar, funderingar eller provokation.

Hållbar utveckling är något som redan präglat min blogg, speciellt med fokus på miljö. Om jag skulle gå på denna utställning med barn hade ämnet hållbar utveckling varit relevant. Att ges chans att samtala kring vad vi konsumerar, slänger, och hur vi använder våra saker. Vad kan vi återbruka eller ge bort istället för att slänga det.

För att utveckla ämnet och arbetet hade jag startat en insamling av material för att återbruka. Vad vill barnen göra med materialet? 

Jag ställer mig dock kritisk till denna utställning då den inte kändes inspirerande att möta med barn, inte heller barnvänlig. Kanske att femåringar och barn i förskoleklass hade tyck det va givande. 

Likes

Comments

Denna dagen var så givande! 

Sammanfattnings så  har vi fått reflektera kring begreppen nyfikenhet och kreativitet i förskolan och hur och vad som bidrar till detta. Vi har fått utforska hur länge olika material finns kvar på jorden innan de bryts ner. Detta är en viktig miljöfråga. Hållbar utveckling, miljö och återbruk är något jag brinner för. Jag vet att detta är något som kommer prägla mitt arbete i förskolan. Att skapa lärande och miljöer utifrån återbrukat material och hållbart perspektiv. Jag vill ge barnen chans att skapa konstruktion med mjölkpaket, lock, lådor, kartong, flaskor och liknande samt att skapa en vana till källsortering och att återbruka material i största möjliga mån innan vi använder nytt. Att samtala om maten, om ekologi och vegokost. Detta är få exempel på hur jag vill arbeta med dessa frågor.

Läroplanen för förskolan 98 (rev.10, s.7) belyser att förskolan ska lägga stor vikt vid miljö­ och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.


Likes

Comments

Föreläsningen berörde bland annat delar om statens medieråd, arbetet med miljöer för barn och ungdomar, undersökning om småungar och medier samt hur barn använder digitala medier och internet, att barn använder internet redan från 6 månader, appar för språkkunskaper, Pisa resultat som visar att pedagogisk utbildning och kunskap för olika redskap gör skillnad,

Digitala medier är något som står mig nära. Jag älskar den oändliga möjligheten till utforskande och skapande som lärplattan, interaktiva skärmar och datorer ger oss och barnen. För mig är lärplattan ett självklart didaktisk matetial. I förskolan kan vi låta barn bli mer självständiga och självsäkra genom att låta de dokumentera deras arbetsprocesser, skapande och lek. Genom specifika och utvecklade appar får barn på ett konkret och lustfyllt sätt chans till nya kunskaper och nytt lärande. Genom lärplattan skapa egna filmer, böcker, musik och egen dokumentation. Jag ser läorplattan som allt i ett. Självklart skall barn ges chans till olika sätt och perspektiv att möta kunskap. Ett multimodalt lärande. Jag tänker att barns inspiration kan starta genom lärplattan och jag anser även att stor vikt bör läggas på att barn får lär sig digitala medier samt internet för att få förståelse för internets storlek och hur vårt användande består och påverkar.

Det negativa med IKT är att lärplattor och andra digitala verktyg kostar dock mycket pengar och alla förskolor inte har möjlighet att satsa på dessa inköp. Det finns förskolor som inte har möjlighet att satsa på fortbildning kring digitala medier eller har tillgång till pengar för appar.

Läroplanen för förskolan 98 (rev.10, ss.6-7) belyser att barn skall skapa förmågan att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta, som är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Samt att multimediaoch informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processersom i tillämpning.



Likes

Comments