Denna veckas tema har varit barnet. Vi i gruppen bestämde oss att fokusera på övergångsobjekt, ta reda på hur det påverkar barnet och dens betydelse.

Barn anknyter sig till gosedjur för att skapa en trygghet när det t.ex. hamnar skiljas från sina föräldrar. Övergångsobjektet är laddat med samma lungnande känslor som vid fysisk närhet från föräldern. Övergångsobjektet kan hjälpa barnet att lugna ner sig i en situation eller eventuellt få tröst från det då barnet är sorgset men hjälper även barnet att våga utforska sin omvärld.

Övergångsobjekt kan också ha en specifik doft till barnet även om den till andras näsor skulle lukta förfärligt, men denna doft kan kännas speciell till barnet. Barnpsykiatern Jari Sinkkonen tar upp att tvättandet av övergångsobjekt kan skapa panik och ångest även om objektet skulle se exakt lika ut, men den vissa doften som barnet känner kan ha försvunnit.

I Finland brukar barn gå i väldigt tidig ålder till daghem och kanske därifrån hänger det med att här är det kanske ett vanligare fenomen än i andra kulturer.

Alla barn har ej behov av övergångsobjekt utan behovet beror på föräldrarnas tillgänglighet. Barn som hela tiden har tillgång till föräldern behöver inte en t.ex. en nalle. Men betyder inte häller att barn med övergångsobjekt är otrygga och har en sämre anknytning till sina föräldrar än vad andra barn har. Övergångsobjektet är helt enkelt ett stort stöd för barnet då den forskar ny miljö utan föräldern. Men t.ex. barn på barnhem har inte övergångsobjekt som beror på att de aldrig haft någon trygg anknytning och därför kan de inte återspegla känslor till ett gosedjur.

Källor: Allianser s. 86-88

https://www.alltforforaldrar.se/artikel/nalle-gosefilt-napp-och-deras-roll-för-barn

https://reppuli.com/blogi/lastenpsykiatri-sinkkosen-virhe-unilelun-kanssa/

https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=Winnicott

https://www.svd.se/nallen-en-lank-mellan-mamma-och-varlden

http://www.arbetarbladet.se/allmant/gosedjuret-trost-och-trygghet




Siirrä blogisi Nouwiin - nyt voit tuoda vanhat blogisi - Napsauta tästä

Likes

Comments

Vi är fyra socionomer i Arcada som har diskuterat kring ämnet under veckan i kursen Människans utveckling ur ett livscykelperspektiv.

Detta kom vi fram till:

Enligt Bowlby är de första levnadsmånaderna de viktigaste i anknytnigsprocessen. Barnet utvecklar i tidigt skede inre arbetsmodeller av föräldrarna, hur de reagerar då barnet söker efter tröst. Redan som nyfött imiterar spädbarnet ansiktsrörelser och ansiktsuttryck. (Tjersland et al. 2010 s.86-87)  Barnet lär sig också att värdesätta nära relationer och får en positiv självbild. För att anknytning ska uppkomma behövs sensitiv växelverkan alltså vårdarens känslighet för barnets signaler.

I utgångspunkten har vi olika exempel på anknytningsformer. I ett xempel får barnet det stöd av mamman som behövs för att anknytning mellan föräldrar skall byggas och barnet skall få en trygg anknytning. I en trygg anknytning vet barnet att den alltid kan återvända till den trygga famnen. I utgångspunkten var pappan är irriterad eller mamman svänger sig bort för att göra annat är ett exmepel av otrygg anknytning eller snarare sagt undvikande anknytning. I ett förhållande mellan barn och förälder där barnet inte känner behov att ha sin förälder som en trygg bas. Detta kan reflekteras då en förälder känner sig irriterad eller är obekväm med barnets känslomässiga behov. Detta kan reflektera till individens framtida anknytningar och relationer på ett negativt sätt. Men detta beteende kan också lära barnet att inte signalera sitt behov av närhet och trygghet. Då lär sig barnet att hålla känslor för sig själv som följer också till vuxendomen då individen inte klarar av att be hjälp och stöd. Vi kom i underfund att föräldrarnas roll är viktig i anknytningsprocessen men att barnet kan ha också andra anknytningspersoner som stöder barnets utveckling. Tilliten mellan barnet och föräldern är också viktig före separation uppstår, tillexempel då barnet börjar dagis. Om barnet är separerat från mamman en längre tid får barnet separations ångest och blir van i att allt gott försvinner och senare letar efter godkännande av andra. Om barnet har varit separerat från föräldrarna kallas det för orolig anknytning och de barn har svårt att forma relationer i framtiden. De erfarenheter barnet får i tidig ålder lagras i barnets minne och syns senare i beteendet som vuxen.

Slutligen konstaterar vi att den tidiga anknytningen har en stor betydelse för att den formar personligheten och påverkar relationer senare i livet.

Hälsningar; Anna, Sofia, Thomas och Jenna 😊

Tjersland,Odd Arne, Engen Gunnar, Jansen Ulf (2010). Allianser, värderingar teorier och metoder i socialt arbete, Studentlitteratur, Lund, Upplaga 1, 342 s.

Likes

Comments