​​​​​Hej för sista gången! 

Yrkesspecifika läranderesultaten som gäller att göra kopplingar mellan människans utveckling och sociala aspekter. Vi tycker att denna lärandemål kom bra fram. Utvecklingen i alla åldersgrupper inom livscykeln kom bra fram och blev definitivt klarare för oss en före kursen. 

Redovisning av olika teorierna i människans utveckling anser vi vara viktigaste i kursen då man måste bolla mellan olika teoretikernas teorier i olika uppväxtfaser. I paneldiskussionen sammanfattades dessa teorier ännu som helhet. 

Med hjälp av den individuella uppgiften har vi fått en inblick av våra egna livscyklar. Att växelverkan med olika teorier till den egna uppväxten har varit intressant och säkert hjälper oss i framtida yrke att förstå bättre andra individernas uppväxt och faser.  Att identifiera olika faser i människans utvecklingspsykologi är definitivt klart efter denna kurs.

Kursen kändes jobbig i många skeden p.g.a. våran liten grupp med 4 personer men definitivt en viktig kurs inom människans utveckling 

Hälsingar Anna Sofia Thomas Jenna :-)

Suunnittele blogisi - valitse Nouwin monista malleista tai tee omasi, "osoita ja napsauta" - Napsauta tästä

Likes

Comments

​Denna vecka har vi i gruppen diskuterat om åldrandet i livscykeln och närmast kring frågan hur upplevs åldrandet?

Enligt Dundelfelt räknas man  i ålderdomen vid 60 års åldern och uppåt.

Alla åldras vi men hur man åldras har en stor betydelse. T.ex. såna som har rökt hela sitt liv har en mycket kortare förväntad livslängd än någon som inte någonsin har rökt i sitt liv. Att ta hand om sig själv då man åldras är väldigt viktigt för ens välmående. Nån som har t.ex. idrottat hela sin ungdom och håller på med det ännu i 40-60 års åldern har en mycket starkare kropp och kan undvika många sjukdomar på det sättet. Det är aldrig för sent att börja föräldras på ett hälsosamt sätt. Även den sociala växelverkan har en stor betydelse. Det är viktigt att även som en gammal människa ha vänner att umgås med och att ha något att göra och slippa ut från sitt hem emellanåt och se andra människor.

I pansionsåldern då man blir av arbetslivet kan det vara svårt för endel att se positivt hur den ökande fritiden påverkar. Värden hinner ännu ändras i åldrande dagarna då man kommer ut ur samhälleliga och finansiella ekorrhjulet och kan börja uppleva sit egna liv, kropp, de nära och kära. Till skillnad till andra åldersgrupperna som har ett förflutnet och en framtid. Men i ålderdomen kan det kännas att man bara har en förfluten men ingen framtid. Också fysiska ändringarna på kroppen kan dra ner sinnet på en åldrande människa. En nära människa eller en skötare kan hjälpa en åldring att komma upp från bittra minnerna med att hjälpa och ta fram de positiva av individens liv. Allt behöver inte vara negativt av den förflutna utan viktigt är att få fram de positiva

Erikson talar om det sista stadiet alltså ålderdomen att det domineras av integritet eller förtvivlan och visdom. Han menar att brist på integritet leder till frustation och förtvivlan, en känsla av att livet har gått förbi. Det är också tiden då mänskan förstår att den åldras och att andra runtomkring likaså.  

C.G Jung säger att orsaken till att 40-65 åldern känns så svår är pågrund av de olika förändringarna som sker i individen. Man börjar se livet på ett annorlunda sätt och det som förr var viktigt för en kanske förlorar sin betydelse och man får nya prioriteringar i livet, som att t.ex. se till att ens barn har det bra och att vad man lämnar efter sig då man dör.

Källor:

Tony Dunderfelt Elämänkaaripsykologia s. 139-172

Källa: http://www.vasa.abo.fi/users/psalo/Web/utvlivs.pdf

Erik Homburger Erikson Den fullbordade Livscykeln S.76

https://www.folkhalsomyndigheten.se/seniorguiden/halsosamt-aldrande/halsosamt-aldrande-en-livslang-process/

Dunderfelt Tony Elämänkaaripyskologia 2011

Likes

Comments

Carl G. Jung (1875-1961) var en schweizisk psykolog och känd av att uppfinna den analytiska psykologin. CK Ljung föddes 26 juli 1875 i en liten by som hette Kesswill i Schweitz. Jungs pappa var en präst och farfar var en doktor. Hans familj var känd och framgångsrik i Basel. Han gifte sig med Emma Rauschenbach år 1903. Jung var ända sen en liten pojke intresserad av drömmar och påstod att människans undermedvetna kommer fram i form av drömmar. Han var först intresserad av att bli en arkeolog men 1895 börja han studera till medicinska skolan men senare blev han intresserad av psykiatri. Han var speciellt intresserad av vad som händer i människans hjärna om man lider av en mental sjukdom. Hans mest framgångsrika uppfinningar behandlade om människans utveckling. Jung har skrivit en självbiografi av sina egna andliga upplevelser.

År 1903 läste Jung en bok skriven av Sigmund Freud gällande tolkning av drömmar, och han började skicka brev till Freud. Jung och Freud träffades första gången först 1907. Freud tog Jung till sin elev och sedan blev de kollegor. Men gemensamma vägen brast p.g.a. de var av olika åsikter gällande undermedvetna. Freud ansåg att människans sexualitet håller ihop med allting som händer i människans psyke medan Jung började ifrågasätta Freuds teori och detta led till brist på tillit och samarbetet slutade.

Han tycker att människan går igenom hela sitt liv självkännedomens utveckling som kallas individualismen, på denna färd uppfinner människan sin egen andliga och psykiska inre som kallas psykodynamik. Han anser att människan inte utvecklas mera efter ungdomen. Han tycker att i barndomen och i ungdomen byggs människan personlighet. Den andra fasens av individualitionen uppstår när människan hamnar i livets vändpunkt och då blir människan medveten om sitt inre och om sin omgivning. Jung tycker detta sker i åldern 35-50 dvs. i medelåldern. Ljung hade en egen terminologi och detta kallades för "Lebenswende".

Den Kollektiva undermedvetna anser Ljung att alla individer har något lik i sitt undermedvetande, något som alla individer har samman. Något medfött och som vi ärver av våra föräldrar. Han kallade detta för arketyper. Den kollektiva medvetandet har formats genom evolutionens tid. Något personligt men ändå gemensamt. Samhället och kulturen påverkar individens kollektiva undermedvetna. Arketyperna har gemensamma drag hos varje individ men innehållet är individuella. Det finns en orsak varför flera människor runt hela världen har väldigt lika drömmar, upplevelser även om man skulle vara från olika sidor av världen. Men här kommer in evolutionens del, grundläggande överlevnadsinstinkt som t.ex. är grunder till varför människor känner gemensamma rädslor som skräck äv mörker.

Teorin om anima och animus går ut på att kvinnliga delen hos män heter animus och omedvetet manliga delen hos kvinnor heter anima, Anima och animus hörs till Jungs analytiska teori. Vid livets vändpunkt dvs. i medelåldern möter individen sina kvinnliga och manliga drag. Enligt Jung har ett barn grundläggande kunskaper om hur man är kille eller tjej. Jung anser att människan lätt blir förälskad i en person som har en animus/anima som speglar sin egen animus/anima.

Jungs mest kända teori som är ännu starkt med i moderna samhället är teorin om introvert och extrovert. Enligt Jung består människans psyke av: förnimmelse, intuition, tanke och känsla. Han påstår att två av dessa funktioner dominerar människan. Jung räknade att med hjälp av dessa fyra funktioner kan vi begränsa till två dominerande personlighetsdrag som är Introvert och Extrovert. Men dessa kan också delas till djupare t.ex. reflektiv extro, och introvert. Känslig extro, och introvert mm. Detta kallas för personlighetsmodell.



Dunderfelt Tony, 2011 Elämänkaaripsykologia. WSOYpro OY s. 210-214, 244-253.

https://paranormal.se/topic/carl_gustav_jung.html

vad är analytisk psykologi.html


Likes

Comments

”Att man råkat in i en sådan livssituation att ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att man skall förstå och psykiskt bemästra den aktuella situationen.” -Johan Cullberg.

Medelåldern är den tiden i människans liv som kommer efter ungdomen men före ålderdomen. Medelåldern landar ca mellan 40-60 åringarna beroende av individens egna situation. Största delen som flyttar sig in till medelåldern känner sig någon slags kris med att övergå till medelåldern, livsbilden ändras och det som förr kändes viktigt och meningsfullt plötsligt inte känns mera viktigt.

Människan blir medveten om faktum att livet varar inte evigt och de unga dagarna är bakom. Åldrandet kommer småningom och det börjar synnas fysiskt, psykiskt och socialt. Barnen flyttar hemifrån, kroppen ändras, minnet kan börja krångla och andra småsaker som kan komma plötsligt. Faserna i denna åldersgrupp behöver inte vara negativa "snart dör jag" upplevelser utan också få en insyn hur fint livet är och få ännu mera livslust och inre fred i medelåldern.

Vuxenåren domineras av krisen generativitet självupptagenhet och stagnation. Generativiteten innefattar reproduktion, produktivitet och kreativitet alltså tiden då man får barn och karriär. Det är också tiden då mänskan anser att den har plikt att ta vård om sina närstående. Stagnation är den fasen då man möjligen ångrar tidigare val och lider av sexuell frustration.

Fysiska ändringar i kroppen sker också i medelåldern. Kvinnorna kommer in till menopausen och biologiska förökningen slutar. De olika hormoniska ändringar kan påverka sinnet. Till menopaus hörs också andra symptom som kan besvära livet väldigt mycket.Hos männen är inte biologiska ändringarna så märkvärdiga men männen kan också lida av tappad sexlust, depression, impotens. Hos alla blir kroppens funktioner sämre då man åldras även om man skulle leva med sunt förnuft.

Ur psykologisk synvinkel är det viktigt att erkänna att man har en medelålders kris, att ac­ceptera den och inte sätta sig till motvärn. Man måste förstå det som sker inom en själv då och försöka hitta en lösning till hur man kan förbättra sitt liv för att komma över medelålderskrisen.


Robert Havighurst beskriver medelåldern såhär:

1. Acceptera de egna föräldrarnas åldrande

2. Acceptera den egna kroppens åldrande

3. Acceptera livskamratens åldrande

4. Få tillfredställelse genom yrke och arbete

5. Fostra de efterkommande till lyckliga och ansvarsfulla medborgare

6. Delta i samhällslivet



Källor:

http://www.vasa.abo.fi/users/psalo/Web/utvlivs.pdf

Erik Homburger Erikson, Den fullbordade Livscykeln s.84-85

Dunderfelt Tony, 2011. Elämänkaaripsykologia. 

http://www.psykologisktvetande.se/medelalderskriser.html

H. Sofia, Anna, Thomas, Jenna 

Likes

Comments

Veckans tema var Porten till vuxenlivet och vad det innebär att bli vuxen.

Den tidiga vuxendomen ligger inom åldersgruppen 18-25 år och detta betyder inte att man helt och hållet är vuxen. Till denna åldersgrupp hörs ännu stark förvirring och hittandet av sin egna identitet och via den tidiga vuxendomen växer man och mognar till en vuxen. Denna fas är då individen lär sig det självständiga livet och växer ifrån föräldrarna. Att växa ifrån föräldrarna betyder inte att relationen mellan förälder och barn svalnar, utan den ändast ändrar form, så att individen klarar sig att hitta balans mellan eget liv och relation till förälder.

Kraven som kommer från samhället till de unga vuxna styr i en viss del identitetsutvecklingen där den unga tvingas göra stora val som påverkar hela framtiden t.ex. utbildning. Men fast de unga har en drift att flytta hemifrån och bli självständiga känner de unga att de behöver stöd och hjälp i olika vardagliga saker som att uträtta ärenden med myndigheterna, söka bostad och generellt stöd i olika livssituationer som kommer fram i denna åldersgrupp. Man kan väl säga att i denna åldersgrupp är nog föräldrarna ännu i stor del i unga vuxnas liv medan ändå här sker allra mest av processen till att hitta den självständiga jaget.

James Marcia som är en utvecklingspsykolog och har forskat kring ämnet fasen till vuxenlivet som han kallar för identitetstillståndsparadigm. Enligt Marcia kan man nå den fullbordade identiteten först efter att man har utforskat sig själv alltså testat olika roller och sedan tagit ställning och då först har man nått en mogen nivå. Enligt Marcia är moratorium den fasen många befinner sig i den tidiga vuxenåldern. Man är inte säker på om man valt rätt t.ex studielinje, partner, yrke osv.


Fullbordad "jag vet vad jag vil göra"


Moratorium "jag tänker och jag prövar"


För tidig identitet " jag har valt väg utan at ta ställning"


Identitetsförvirring "jag vet inte och bryr mig inte"

Motivation är en viktig drivkraft som kan ta en individ framåt i samhälle. Med tanke på vår fråga vad som innegår i övergångsfasen i vuxenlivet så alla det förändringar som sker då, som t.ex. att flytta hemifrån och studera så det kräver mycket motivation från en individ. Så motivation är jätte viktigt gällande övergångsfasen till vuxenlivet.

Levinson har delat upp Tidiga vuxenåldern i några olika faser (Perioder):


Övergång till tidig vuxenålder- Många psykiska och fysiska separationsprocesser, planera sin framtid, "vilken är min plats i vuxenvärlden" och "hur är jag som vuxen?"


Att bli medlem i vuxenvärlden- Det egna jaget och vuxenvärlden förenas. Man är inget barn längre man är vuxen, man gör nya val som förändrar livet.


Trettioårsövergången- Möjlighet att kanske förstå sina val och sina egna lösningar och att kunna fortsätta livet.


Etableringsperioden- I det här skedet är personen på topp i sitt liv, vill göra det bästa i livet. Inriktningen att "bli sin egen", Man överger det inre barnet i sig och utvecklas till vuxen.


Övergången i livets mitt- Begrundar sin tillfredsställelse med livet, fortsätter att utveckla sin självständighetsprocess, gör mycket klarare regler.  

Källor: Allianser, Tjersland, Engen, Jansen s.161-163

https://www.youtube.com/watch?v=QlbcDou-bLg&feature=youtu.be 

Ahtinen Nina & Sykkö Saara, 2014. Aikuistuminen ja varhainen äiteys. Examensarbete, Åbo. s. 9-12  

http://www.vasa.abo.fi/users/psalo/Web/utvlivs.pdf 

Värderingar teorier och metoder i socialt arbete. studentlitteratur. uppl 1 s.157-158 

Erik H. Erikson, Den fullbordade livscykeln, S. 84-85

Jenna, Thomas, Anna Sofia =)

Likes

Comments

Veckans tema och utgångspunkt var Tonåringen och vi tog till frågeställning "Vilka faktorer påverkar utvecklingen av den egna identiteten?"

Tonåren är en händelserik stadie i livet som alla har gått igenom. Då testar man på nya saker och prövar sina gränser för att utforska och för att man söker sin egen identitet.identiteten formas genom hur en person själv ser sig som och hur hen vill att andra människor skall identifiera denna person som. Att skapa sin identitet fungerar som en process som individen går igenom under hela sitt liv.

Man kan dela in identiteten inom tre olika delar till biologiska identiteten, psykologiska identiteten och sociala identiteten. Till många tonåringar är den sociala identiteten den viktigaste för att inte bli avvikad av kompisgänget eller bli mobbad. Identiteten formas inte enbart av individen själv utan också med hjälp av samspel av andra personer och den respons man får av de man är omringade av. När den identiteten man har försäkras av de andra ger det individen en känsla om tillhörighet till samhället och sig själv.

I alla livsstadier söker människan till andra för att uppnå gemenskap. Att tillhöra en gemenskap är viktigt, man är med människor som bl.a. har liknande värden och finns där för ens stöd.

Tillhörigheten i familjen, skolan och bland vänner är speciellt viktigt, om tillhörigheten och gemenskapen är svag finns det en stor risk att den unga känner sig utanför och ensam. Om man inte har en trygghet hemifrån ärriskerna störreatt något går snätt under tonåren, t.ex. att hamna i fel kompiskrets var droger och alkohol accepteras. Då när den unga känner sig ensam, gör hen snabbare beslut utan att tänka efter.

Källor:

Nordström Mikaela, 2011. Hur unga bildar sin identitet och självbild genom delaktighet och samhörighet i en skolmiljö, Examensarbete, Yrkeshögskolan Arcada; Sociala området

https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/32719/nordstrom_mikael.pdf?sequence=1&isAllowed=y

https://www.youtube.com/watch?v=O-f-R__7H4o&feature=youtu.be

Erik Homburger Erikson2011, Den fullbordade lIvscykeln, fjärde utgåvan, Natur och kultur s.72-75

https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/barn-och-familj/tonaring

Thomas, Anna, Jenna och Sofia 


Likes

Comments

Denna veckas tema har varit barnet. Vi i gruppen bestämde oss att fokusera på övergångsobjekt, ta reda på hur det påverkar barnet och dens betydelse.

Barn anknyter sig till gosedjur för att skapa en trygghet när det t.ex. hamnar skiljas från sina föräldrar. Övergångsobjektet är laddat med samma lungnande känslor som vid fysisk närhet från föräldern. Övergångsobjektet kan hjälpa barnet att lugna ner sig i en situation eller eventuellt få tröst från det då barnet är sorgset men hjälper även barnet att våga utforska sin omvärld.

Övergångsobjekt kan också ha en specifik doft till barnet även om den till andras näsor skulle lukta förfärligt, men denna doft kan kännas speciell till barnet. Barnpsykiatern Jari Sinkkonen tar upp att tvättandet av övergångsobjekt kan skapa panik och ångest även om objektet skulle se exakt lika ut, men den vissa doften som barnet känner kan ha försvunnit.

I Finland brukar barn gå i väldigt tidig ålder till daghem och kanske därifrån hänger det med att här är det kanske ett vanligare fenomen än i andra kulturer.

Alla barn har ej behov av övergångsobjekt utan behovet beror på föräldrarnas tillgänglighet. Barn som hela tiden har tillgång till föräldern behöver inte en t.ex. en nalle. Men betyder inte häller att barn med övergångsobjekt är otrygga och har en sämre anknytning till sina föräldrar än vad andra barn har. Övergångsobjektet är helt enkelt ett stort stöd för barnet då den forskar ny miljö utan föräldern. Men t.ex. barn på barnhem har inte övergångsobjekt som beror på att de aldrig haft någon trygg anknytning och därför kan de inte återspegla känslor till ett gosedjur.

Källor: Allianser s. 86-88

https://www.alltforforaldrar.se/artikel/nalle-gosefilt-napp-och-deras-roll-för-barn

https://reppuli.com/blogi/lastenpsykiatri-sinkkosen-virhe-unilelun-kanssa/

https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=Winnicott

https://www.svd.se/nallen-en-lank-mellan-mamma-och-varlden

http://www.arbetarbladet.se/allmant/gosedjuret-trost-och-trygghet



Bilaga 1 (nallen) http://maxpixel.freegreatpicture.com/Toy-Child-Photo-Black-White-Teddy-Bear-Bear-Plush-2689465

Likes

Comments

Vi är fyra socionomer i Arcada som har diskuterat kring ämnet under veckan i kursen Människans utveckling ur ett livscykelperspektiv.

Detta kom vi fram till:

Enligt Bowlby är de första levnadsmånaderna de viktigaste i anknytnigsprocessen. Barnet utvecklar i tidigt skede inre arbetsmodeller av föräldrarna, hur de reagerar då barnet söker efter tröst. Redan som nyfött imiterar spädbarnet ansiktsrörelser och ansiktsuttryck. (Tjersland et al. 2010 s.86-87)  Barnet lär sig också att värdesätta nära relationer och får en positiv självbild. För att anknytning ska uppkomma behövs sensitiv växelverkan alltså vårdarens känslighet för barnets signaler.

I utgångspunkten har vi olika exempel på anknytningsformer. I ett xempel får barnet det stöd av mamman som behövs för att anknytning mellan föräldrar skall byggas och barnet skall få en trygg anknytning. I en trygg anknytning vet barnet att den alltid kan återvända till den trygga famnen. I utgångspunkten var pappan är irriterad eller mamman svänger sig bort för att göra annat är ett exmepel av otrygg anknytning eller snarare sagt undvikande anknytning. I ett förhållande mellan barn och förälder där barnet inte känner behov att ha sin förälder som en trygg bas. Detta kan reflekteras då en förälder känner sig irriterad eller är obekväm med barnets känslomässiga behov. Detta kan reflektera till individens framtida anknytningar och relationer på ett negativt sätt. Men detta beteende kan också lära barnet att inte signalera sitt behov av närhet och trygghet. Då lär sig barnet att hålla känslor för sig själv som följer också till vuxendomen då individen inte klarar av att be hjälp och stöd. Vi kom i underfund att föräldrarnas roll är viktig i anknytningsprocessen men att barnet kan ha också andra anknytningspersoner som stöder barnets utveckling. Tilliten mellan barnet och föräldern är också viktig före separation uppstår, tillexempel då barnet börjar dagis. Om barnet är separerat från mamman en längre tid får barnet separations ångest och blir van i att allt gott försvinner och senare letar efter godkännande av andra. Om barnet har varit separerat från föräldrarna kallas det för orolig anknytning och de barn har svårt att forma relationer i framtiden. De erfarenheter barnet får i tidig ålder lagras i barnets minne och syns senare i beteendet som vuxen.

Slutligen konstaterar vi att den tidiga anknytningen har en stor betydelse för att den formar personligheten och påverkar relationer senare i livet.

Hälsningar; Anna, Sofia, Thomas och Jenna 😊

Tjersland,Odd Arne, Engen Gunnar, Jansen Ulf (2010). Allianser, värderingar teorier och metoder i socialt arbete, Studentlitteratur, Lund, Upplaga 1, 342 s.

Likes

Comments