Livet snurrar på och det har nog aldrig gått fortare. Vi utvecklar bolaget hela tiden både genom större investeringar, digitaliseringar och renoveringar. Vi utbildar oss till att bli bättre ledare för den kommande millenniumgenerationen och vi utmanar oss i nya verksamheter och framtida koncept. Samtidigt som vi bygger framtidens organisation.

Det är mycket. Och vansinnigt roligt.

MEN.

Ibland är det svårt att räcka till på alla fronter.

Livet är här och nu och det är ju rackarns lätt att inse ibland och så himla svårt ibland.

Men nu är tid att dra i bromsen en aningens aning. Fokusera på de viktigaste sakerna, prioritera, välja och välja bort.

Framförallt ska jag fokusera på de här två.

Mina barn.
Mitt förflutna, mitt nu och min framtid.


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Det här gänget ser ju för fräscha ut för sin ålder eller hur?! Normalt sett hårt slitande småbarnsföräldrar. Här och nu semesterfirande kids som gör Miami!

Dress to impress säger de i Miami. Så det är bara att hänga på.

Sörru!

Spel är ju vansinnigt roliga. Kan inte vänta tills jag kommer hem och kan be Blad snickra ihop typ världens största fyra i rad och ett jättejenka!

Och ja. Det finns massor av inspiration. Beach huts i alla dess färger. Fina parasoll. Fula parasoll. Badtorn. Hängande lysen. Ljud i buskar.

Oh yeah.

Drinkarna är tydligen gratis på hotellet. Men måste dricksa per drink. Lite så jobbar de här. De är sjukt bra på att ta extra betalt för allt, precis allt, i USA. Och det börjar irritera mig rejält.

Bättre att vara tydlig med förväntan och så överträffa i varje möte.

Jag har många år funderat på att gå Disneys servicekurs i Orlando men det har aldrig blivit rätt tillfälle. Nu är jag tveksam till hur långt fram de egentligen är. Jag är säker på att Disney och alla parker var duktiga på service i den mer traditionella formen (vinka och le typ). Men vi erfar hela tiden att den äkta servicen uteblir. Den man får i mötet med en annan människa där du känner av vad just den personen har behov av. Just här. Just nu. Jag kan ha fel men hävdar att vår besöksnäringsbransch hemma i Sverige är i världsklass vad gäller service.

Så nej. Jag är inte imponerad av den amerikanska servicen som för mig mest har handlar om yta.

Förutom ikväll då när vi fick världens bästa service på Japanska ”Ramen, burgers and beers”. Hon var dock från Domenikanska republiken. Hon blev erbjuden jobb hos oss i sommar då hennes man är från Gran Canaria.

Vi anställde också en frisör (till dig Maria) som Anna o jag blev bekant med på stranden!

Så jodå! Det finns fina guldkorn här också!

Såklart.

Stranden är fin, vit och låååång och platt! Dock sjukt svår att bada i med små barn. Bättre att åka till Böda Sand.

Så. Det. Så.

Lasse är dock sjukt hajrädd. Så inte många havsbad för honom.

Får hänga i poolen istället.

Funkar det med.

Det låter som jag dissar USA en aning men det gör jag inte. Vi har det så bra här. Bara konstaterar att det är rätt långt ifrån mig. Det finns ju dock en aaaaningens mer att se av USA och förhoppningsvis får vi möjlighet att åka hit igen i framtiden.

Men så länge.

Good night america. Where ever you are.

Likes

Comments

Kabam! Så var vi i Orlando hela fem-sexan! Storfamiljen Barkevall/Långsved har lämnat Sverige för touch down Florida.

Vi ska inspektera lite parker, umgås, inspireras, konferera och vara tillsammans!

Tänk att vi är här!!!

Varför vänta tänkte vi och startade storstilat med Sea World. En av Orlandos parker med inriktning på djur och hav.

Skulle man kunna tro.

Parken har fantastiska delfin och späckhuggarshower men det kantas av att man sitter med en dålig eftersmak och aningens magont. För det första för att djur i fångenskap tar emot i hela mig (och Lovis). Men det konceptet har man ju liksom redan ställt in sig på när man besöker en djurpark.

Det som utspelar sig är en show där allt snack går ut på att ”save the world”, ”We are one”. Samtidigt pågår en komers utan dess like som får i alla fall mig att må illa.

Den får mig också att inse hur duktiga flera av våra svenska parker och entreprenörer är som på ett hållbart och genuint sätt berättar sina historier för besökarna.

Sea world är rätt och slätt ganska slitet. Det är ett nöjesfält mer än en djurpark och tro inte att du ska kunna se djuren utan att tex först åka en fakad helikoptertur som skakade om oss rejält. I alla fall Anna som behövde svalka ned sig rejält på ett isblock i låtsasantarktis efter att ha profylaxandats sig igenom turen. Å vi som bara ville titta på djuren...

Men fina flamingos...

Sjukt nöjd att sitta med det här gänget. Och alla 10 dessutom. Sex av oss fastnade i en karusell i ca 40 minuter. Jag lovar det var de längsta minutrarna i mitt liv. Jag och Per med 3 barn var kvar på marken och alla kom ut utom våra familjer.

Ingen visste vad som hade skett.

Allt skulle vara avstängt på oviss tid.

Vi såg dem inte. De hade inga telefoner. Det sprang tekniker fram och tillbaka. Jag hann tänka alldeles för mycket så när de väl kom ut var lättnaden enorm.

Herregud. Jag är inte skapt för sånt här. Ge mig ett alvar och öppna landskap så är jag människa igen!

Men vad jag och det här gänget däremot är skapta för är att uppskatta, uppleva och uppmärksamma allt från de små detaljerna till det stora i livet.

Så det blev en himlastormande dag. En fin kväll som avslutades i världens största jacuzzi. Uppvärmd till 37 grader. Utan täckning. Den energiförbrukningen skojar man inte bort.

Men som Lena sa ”slappna av - du har ju semester” - jag försöker!

Å det gick fint ända till vi utlöste brandlarmet på hotellet i morse.

Det går finfint det här.

Likes

Comments

Fredagsmys. Idol. Skördefest. Hamburgare i hamnen. Den blev en fin fredagskväll. Lite extra fin.

För vi var tillsammans.

I onsdags kväll vid läggdags såg vi att Lasses kind inte följde med när han log. Efter ett tag var hela vänster ansiktshalva förlamad.

1177 bad oss omgående åka till barnakuten.

Läkarna ställde den preliminära diagnosen borelia men var inte helt säkra. Borelia var något vi anat i flera veckors tid men inte fått gehör för och tester vi bett att få gjorda inte gjorts.

Men. Nog. Om. Det.

Igår kväll efter ryggmärgsprov med lustgasen på öppna spjäll konstaterades borelia och aldrig har väl ett sånt besked känts så befriande.

Penicillin, lördagsgodis, bus och kramar ska nog få hans vackra, smittande leende tillbaka!

God natt världen och tack för att vi fick hänga med en dag till 💛


Likes

Comments

10 år som gifta. Det skojar man inte bort. Och vi har bestämt att köra 10 till. Jag och Martin. Tro ja det!

Vi slog på stort och drog till Växjö och PM hotell för att fira..


Det var vansinnigt bra. En receptionsdisk i öländsk kalksten, (där hade de mig), risotto, ostron, inredning to die for (eller to copy) och vansinnigt bra satt kakel och klinkers - precis rätt inspiration till oss som är i servicebyggarfasen.


Å så lite gatsten på det!

Sen var vi nöjda med jobbinspiration för denna gång och kunde bara foka på att jubilera.


Efter Växjö följde Vimmerby.

Och möte på Astrid Lindgrens värld med ett gäng företagare inom regionförbundet. Vansinnigt kunnig och inspirerande grupp må jag säga.

Sån här portal till Böda Sand nästa sommar. Jojo!

Och jag kände att min inre Pippi var i sitt rätta element - ge mig en plättlägg så kör vi. Lite så.


Här står Jocke som är vd på Astrid Lindgrens värld och berättar lite om hur Astrid jobbade om bygglov. Praktiskt och bra må jg säga. Heja Astrid!


De är sååå duktiga på ALV. Allt är genomtänkt, fullt genomarbetat, gjort med hjärta och engagemang in i minsta detalj.

Och Jocke plockar skräp vart han än går (det är väldigt få skräp vill jag tillägga) och jag myser lite och hummar gillande och plockar jag också.

Ser ni så fint. Detta är Lilla Staden. Bo där om ni ska till Astrid Lindgrens värld. Som att bo i en saga.


Jobb och inspiration i alla ära men vi kan väl nöja oss med konstatera att både Pippi Långstrump, ostron och kalkstensbänkar känns hyfsat oviktiga när livet och skolan inte riktigt fungerar. Den här söta björnen har haft en alldeles väldans tuff skolstart.

Men nu är vi på rätt väg (knack, knack Opa). Sakta men säkert håller skolan på att förvandlas från mardrömmar till något riktigt roligt.

Vi håller tummarna och hoppas!


Och jag. Nyss hemkommen från stallet där jag hade min första hopplektion. Jag flög över.

Så. Grymt. Nöjd.

//Anna Bayard.

Likes

Comments

Vi hade en gång ett hus.

Ett rött, sött hus på gården som vi med enkla medel tänkte renovera upp och få det en aaaning mindre fuktigt.

Vi började med att måla i falu rödfärg. Hela familjen. Som värsta von Trapp där alla hjälptes åt.

Så. Fint. Älskar ladukänslan.

Vi nickade nöjt och konstaterade att det här med målning gör ju underverk.

Japp.

I planen ingick att gjuta ett golv. Och för att gjuta ett golv behöver man öppna upp en aning. Och när man öppnar upp en aning kan det lätt te sig så att man inser att det nog är bäst att bli med nytt hus istället för att renovera det gamla.

Så nu ska vi inte renovera.
Vi ska typ bygga upp ett HELT HUS!!!

Och för att spä på cirkusen ytterligare befinner vi oss mitt i orkanens öga vad gäller beslut om Böda Sands nya servicehus.

En hyfsat stor investering.
Med 1000 val.
Men det ska nog bli åka av där också ska ni se!


Kräftor från Dödevi. Smack så gott!

Jag har som bekant 4 helt grymma svägerskor. En av dem älskar kräftor så till den milda grad att vi helt sonika får tina ett paket eller två när hon kommer på besök. Men nu råkar det ju vara kräftsäsong så håll grytan kokande.

Så himla roligt att bjuda någon på middag som så fullkomligt älskar det man bjuder på.

Vi kör igen snart Ellen!


Lovis verkar inte lika förtjust.


Greta kör upp flotten för vintern. Det ultimata beviset på att "winter is here"!

Och så har det regnat i fyra dagar i streck på Öland.

När. Hände. Det. Senast.

Typ för evigheter sen. Men med närmare 2000 hundar på besök på Böda Sand så tänkte väl vädergudarna att nu, nu slår vi till med ett riktigt regnkalas.


Men innan regn kom sol och jag tyckte det var en förfärligt bra idé att köpa ett baliparassol och en torkvinda - ifall sommaren skulle hålla i sig.


Och somrar som höll i sig var somrarna med Eva. Min barnflicka under flera år från det att jag var fyra. När mina egna barn haft Moa under somrarna och jag fått följa deras resa tillsammans med kärlek och minnen för livet väcktes flera minnen hos mig.

Och när mamsen och jag hängde i Linköping i våras och pratade om livet då och nu bestämde jag mig för att kontakta Eva. Hon fanns där ute på Facebook och i söndags fick jag träffa henne på riktigt och berätta att hon betytt mycket för mig. Träffa henne efter 30 år. Det kändes lite som "Spårlöst" när vi träffades på Böda Sand - där vi sågs sist!

Så himla fint.

Dessa två.

Mamsen och Stormoster på hundutställning.

Så vansinnigt roliga.

Så med renoveringar, förskoleklassbarn som tycker skolan är sådääär, häst och en hejdundrandes massa jobb känns det som om vi skulle behöva varsin superherodräkt!

Swush.

Likes

Comments

Ok. Jag gillar mat. Ibland kan det dock gå lite över styr. Som ikväll. Skulle ta en enkel bild och skicka till en vän (som också älskar denna smäktande broccolipaj) men lyckades liksom inte squeza in både mig och broccolipajen i samma bild. Så jag ber förste bäste servitör att "är du snäll och ta en bild"

Han: Excuse me - english?

Jag: Ehh - jo, can you take a picture of me and the broccolipaj.

Han utförde uppdraget med en blick som sa att den där tjejen är inte helt rätt ute.

Nåja. Man får bjuda på sånt.

Vilken kväll sen. Lammet & Grisen med Långsvedarna. Som för att ringa in sommaren och livet gick vi "all in" kan man säga.

Och avslutade där på stocken där
allt började för sisådär 22 år sedan.

Fantastiskt och alldeles underbart.

Lotta och jag hann under eftermiddagen skapa ytterligare ett mästerverk när årets personalsång skulle spelas in.

Anders skötte spakarna och försökte med alla medel få oss att hålla tonerna rätt. Ett svettigt uppdrag kan man säga.

Å Lotta bibabelobade som om det inte fanns någon morgondag.

Och jag - jag kände mig som en ung Carola.

Efter inspelningar, blomsteranalys och byggmöte men innan festligheter blev jag, John och Julia intervjuade av fantastiska Ruth om hur livet på Böda Sand fortsätter i augusti och in i september!

Ni som vill läsa riktigt bra artiklar om livet på Böda Sand! Följ Ruth på Facebook.se/bodasand

Och för er som vill smaka på en riktigt bra broccolipaj. Åk till Lammet & Grisen.

Likes

Comments

Papsen och jag är ute på en okulärbesiktning av strandvallarna. Vi får säga att vi är rätt nöjda förutom att pappa vill göra lite fler "yngelgropar" som han kallar det.
Gropar som man på dagen kan ligga och sola i och på natten kanske kramas lite extra i om det blir för trångt i vagnen så att säga.

Så det kan födas fler Happy Campers!

Min lilla yngling och jag hoppade på tåget mot
Göteborg för att möta upp resten av familjen på Liseberg!

Vi plankade på tre spårvagnar innan vi kom fram. Omöjligt att veta hur man ska betala.

Förlåt Göteborgs Stad.

Lovis som är en rättskaffens tjej blev rosenrasande över vårt kriminella upptåg.

Så ändring på det.

Liseberg är ju magiskt och jag slutar aldrig imponeras. Förstå vilket maskineri bakom kulisserna på denna jättekarusell.

Jag fotade, gapade, hummade, fastnade i sockervadd och skrek som en dåre i Lisebergsbanan. Det är så farligt det blir för min del. Mer hisnande att planka spårvagn.

Ser ni ljusbågarna. Jag tror jag åker dit och skruvar ner dem helt sonika. Skulle passa perfekt i Böda Sands centrum.

Vaknade upp i ett blåsigt Varberg och även om denna semester enbart varar två dagar känns det vansinnigt lyxigt att dricka kaffe i morgonsolen och sen traska ner till stranden för att se när dottern tar våg efter våg.

Hon är så lik mig. Stark, bra balans, smidig.

Typ så.

Å här är ju mammas hjärtegull.

Fatta feelingen att göra något man egentligen inte vågar! Göra det om och om igen är vad denna tjej gör!

Det är mod det.

Heja. Heja. Heja.

Å här kör vi lite thai- style!

Like it.

Mer chill till folket.

Undrar lite vad som skulle ske om vi dunkade upp en skylt som denna på Böda Sand?


Och som vi saknat denna pingla och hennes familj!

Så fina själar!

Hon ska undervisa detoxinspirerade yogaklasser i helgen och då gäller det att vi grundar ordentligt med moule frites!

Så det blir balans vill säga!

Som grädde på moset fick vi även en kort kväll med Kate och Farah som driver Oasis Yoga på Koh Lanta. Där jag yogade mina 30 dagar i streck för er som hängde med i januari!

De var i Varberg för yogaretreat som de håller och jag passade på att fråga allt om deras nya projekt - Oasis Yoga Bungalow!

De har blivit med bungalowby och flyttar hela yogastudion en halv strand ungefär. Dessutom inreder och bygger de om 18 gamla små hyddor till en aning mer nutida thai/yogi/bungalow!

Och där. Där i en liten, liten hydda ska jag och min familj bo några veckor i vinter! Och yoga varje dag! Och dela kök med tre andra! Men med öns snabbaste wi-fi ska maken nog också trivas!

Jag känner att det kommer bli hur bra som helst. Men allt kan ju hända i livet. Det vet ju vi så "see you when you see me" som vi säger.


Varberg är ju full av små mysiga restauranger! Här på Johns eller jonnys alldeles vid havet i Apelviken åt vi inte vara en galet god bönburgare utan fick också med oss en taklösning för Krabban med oss hem!

Fint så!


Nu hemma och har fått någon timme vid datorn innan läggdags! Uppdaterat helgens program, fått mms från Adam att det pågår Scensommarmöte på Brasseriet, sett ett värmande inlägg från Nicole och personalboendet på Böda om att de har de så bra, en snapp från Felicia att årets Guldklossen håller på att färdigställas och haft ett långt samtal med Lotta om alla miljoner saker som hänt på två dagar.

Så nu känner jag mig redo helt enkelt. Redo för jobbhelg grande!

Likes

Comments

Vilken sommar det ändå varit.
Eller är.
Det beror på hur man har det. Jobbar man på ett hyfsat vanligt jobb ja, då börjar semestern lida mot sitt slut kanske. Vi som har ett hyfsat ovanligt jobb öser på och jag får erkänna att en kulen höstdag, instoppad i ett täcke och en kakburk med mosters chokladbröd inom räckhåll känns rätt lockande.

Men först lite sommar till om jag får be.

Framför allt för business.

För business är det och blir mer av. De största planerna smids i sanden nedanför Strandbyn med ordförande Per yvigt gestikulerande och högljutt proklamerande att "här har vi det! Framtiden - jag känner det" och jag hummande instämmande och Martin med lätt andnöd.

Lite så har vi det. Jobb, paus, barnbus och framtidsplaner i ett himla virrvarr!

Och ni ser ju - stora planer på g!

Och i planerna ingår som bekant en utomhusarena för konserter eller större arrangemang. Och då måste man ju benchmarka. Eller hur.

Så jag och Lovis drog till Laleh. I gott sällskap.
Så. Bra.

Kringarrangemanget var också bra och dokumenterades noga. Såväl mattält, kaffepriser som toalettleverantör.

Nytta med nöje. Alltid.

Och för att det ska bli några visioner för millioner krävs såklart att vi gör vårt jobb rätt och säkrar att vi levererar familjens bästa svenska semesterupplevelse - varje dag, i varje möte. Så det fortsätter att se ut så här i incheckningen!

För det är inget som är självklart. Vi måste jobba för det hela, hela tiden. Det är därför det är så svårt att inte jobba alltid. För jag vet att ändrar jag lite på hemsidan, paketerar så här, kör ett Facebookinlägg där - så gör det skillnad. Gäster kommer som annars inte skulle sett oss.

Oöndliga möjligheter blir utmaningar för en högpresterande mamma och företagare i sina bästa år.

Då är det bra att det finns ett stall inom räckhåll så tankarna tvingas bort för varje tag jag tar med grepen.
Bra så.

Och dessa förfärligt trevliga gossar. Modershjärtat klappade till när de uppträdde på vår tredje Scensommar för säsongen tillsammans med Pernilla Wahlgren. Samir och Viktor. Fina, sköna snubbar som outtröttligt tar hand om sina fans!
Fint. Och inte alls självklart.


Det höll dock på att sluta innan det började. Flyget från Visby var inställt men tack vara finfina kollegor från Kapelludden och fantastiska kollegor på Böda Sand kom det helt sonika farande med ribbåt över sundet istället.

Inget konstigt alls.


Det har varit en intensiv säsong. Mer intensiv än på länge. Flera av våra nyckelposter har ersatts av nya stjärnor och även om de är hur bra som helst är det alltid en omställning.

Då är det bra att varva ner med lite Trazan & Banane. Mitt absoluta favoritprogram som barn och jag gillar det än. Nu mer för att det är så lugnt tempo. Och så blir jag alltid lite fnissig. När jag var liten var jag övertygad om att Banane var min extrapappa Herman. Idag vet jag att det inte är så.

Och från den ena bananen till den andra!

Sean Banan!

En annan riktigt bra artist som gästat oss i sommar. Hans låtar får som bekant gammal som ung att skaka på rumpan. Dessutom har han himla bra mellansnack. Om vikten av att vara modig. Säga nej till mobbing. Ta ansvar både som barn och vuxen.

Och det kom så mycket folk.

Scensommar - tänk att vi skapat det.

En sak jag är stolt över. Som så mycket annat.

Jag och Lotta sjöng Spotifyhiten "Sveriges vackraste strand" av hjärtans lust under avslutningsnumret. Micken hade de glömt att sätta på tydligen. Och scenkläderna hade någon visst tagit.

Lite som Dirty dancing där chefen kommer in och sjunger avslutningsnumret.

Fast utan någon baby i hörnet.

Likes

Comments

Här står jag framför en påse grillkol och försöker se avslappnad ut. På väg till kungen och äta lite tårta. Hade varit bättre med småkakor. Men tårta fick duga.


Och vi fick dela dagen med världens bästa bonde Hanna och roliga Rogge! Alltid roligt att spendera en kväll med dessa båda människor.

Skrattigt!

Mannen och jag ser en aning svåra ut men vi hade det fint bland prinsar och prinsessor. Vi spanade in båtar i Borgholms hamn och konstaterade att vi var nöjda med att ha sålt vår. Speciellt efter att bror och Martin sanerat båten efter att en iller hade flyttat in och huserat fritt i en vecka eller två.

Flundror hade han hamstrat i bestickslådan den lille rackaren. (illern alltså inte bror) Det luktade inte gott.

Så båt. Nej tack. Done that.


23 år senare var det dags för GES igen! Herretid GES - Glenmark, Orup och Strömstedt för er som inte var med när det begav sig.

Det var ett hejdundrandes ös och hela extrafamiljen inklusive en drös sköna bröder var med!

Jag hade sett krokodilkäftar framför ögonen hela dagen och vaknade av mitt eget snark en stund innan avfärd men jag säger då det - dubbla Treo!

Jihaaa!


Och kolla! När man kommer hem och hittar barnen i famnen på deras absoluta favorit.

MOA

Vårt ankare, vår livlina, vår möjlighet till att fungera sommartid, vår vän, barnens trygghet - vår underbara, godhjärtade, busiga och helt fantastiska Moa.

Du är helt unik.

På rätt plats, vid rätt tid och gjorde precis allt rätt, var vår personal som räddade livet på en man med hjärtstopp på Böda Sand igår.

Så stort så jag knappt kan sätta ord på det.

Men vi gjorde det och jag är obeskrivligt rörd och tacksam över hur alla agerade och hur rätt utbildning, rätt utrustning och rätt medarbetare gjorde skillnad på liv och död.

En stor dag.

Så ni vet finns två hjärtstartare på Böda Sand. En i poolen och en i receptionen.

Och en hejdundrandes massa duktig personal som verkar klara ut den ena situationen efter den andra.


Spana in dessa! Så grym personal vi har alltså. Älskar hur Julia och Felicia i klänning började spika platsbrädor. Älskar att det inte finns några gränser för vad du eller jag kan göra. Älskar att de känner sig fria. Gör sig fria!

De här är ren och skär glädje - förpackad i en gul, leende klänning!


Ace Wilder var ju här idag. Och Panetoz. Och Tobbe Trollkarl. Och Böda Beach Band.
De var galet bra allihop utom möjligen unga fröken Ace som faktiskt var rätt slät i både framförande och utanför scenen.

Men med sju poppandes Panetoz kunde ju ingenting gå fel.


Gula var vi. Urtjusiga.

Och när detta crew roddade scensommar för 5000 gäster så tog Indiern Erik nedan med gästerna på en tur med Bödasandståget. När han inte trimmade sockervaddsmaskiner.

Ja ni, ett omväxlande jobb har man allt. Omväxlande och roligt. Och omgiven av fantastiska människor. Varje dag. Wow!   

Och imorgon ska jag varken plocka skräp, poppa popcorn, resa tält eller fixa ostbricka till Ace Wilder.

Jag ska vara ledig med min familj. Och kanske rita en och annan framtidsvision i sanden.


Likes

Comments