Blev ett långt uppehåll härifrån, men vet ni? livet kom emellan ;) Jag har hunnit gifta mej, fylla 30, gjort min livs resa, sagt upp min fasta tjänst, startat eget... Heelt galet. Just nu är livet lite mer kaos än vanligt, utredning på BUP nr 2 för 1 av barnen, övertid för mannen, liite för mkt åtagande för mej men jag reder mej. Min tanke med denna bloggen var att vara lite mer privat med vem jag är för att kunna hålla mina inlägg lite mer ocensurerade, klarar jag det tro?! ja vi får väl se. Sista månaderna har jag funderat mycket kring mej själv och vem jag är. Hur jag kan klara så mkt mer i vardagen än alla andra runt om mej. Sen har jag rannsakat min ungdom och vem jag var då. För mej är allt så tydligt. Jag har ingen diagnos men alla bitar faller verkligen på plats när jag själv ser tillbaka. Hade jag tidigt i min ungdom fått en utredning så är jag mer än 1000% säker på att jag haft helt andra förutsättningar. Mina barn har det, jag ser mej själv i dem. Jag läser, jag tyder och jag minns. Det är för mej solklart... ADHD, en diagnos som hade hjälpt mej att förstå, en diagnos som hade hjälpt omvärlden och folk runt om mej att ev kunna förstå vem jag va. Jag har alltid vart sedd som den kreativa, energiska, påhittiaga, uthålliga, galna, impulsiva tjejen som har modet. Jag har aldrig vart rädd, aldrig backat. Alltid vart speciell och velat vara mej själv utan härmisar. Tänk va mycket hade vart enklare för mej när ja va yngre om ja vetat. Jag har inte sökt utredning idag, jag har lärt mej leva med mej själv ist, lärt mej använda mina sidor rätt. Fördela det mesta av energin rätt. Hittat en man som ser mej för den jag är oavsett vad. Jag älskar att ha 1000 bollar i luften, nya projekt och försöker se motgångarna som utmaningar jag bara ska klara. Kämpar för mina barn på ett sätt som många ser som galet. Jag tycker de har samma rättigheter som alla andra oavsett vad. Ingen ska trampa på mina barn... Ja herregud, det här med att kämpa. Oftast mer motvind än medvind men det ger mej kunskap, självkännedom och ett go, ett go för att kunna hjälpa andra.


If you got the flame then keep it burning

//Barbiemorsan

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Det här med dova färger Love it 😍
dusty, faded lips and nails 👌

Likes

Comments

En ofiltrerad ventil va tanken med denna blogg, så vi får väl se hur bladen kommer se ut här i.

Jag heter iaf Emma och är just nu 29 år, planerar bröllop i sommar efter levt med min P i 10år så är det dags, hemma hos oss i vår villa finns där oxå 4 barn. Vi har 2 gemensamma och varsitt sedan tidigare MEN för oss har vi alltid 4 gemensamma barn (återkommer om detta mer en annan dag). I huset bor oxå en hund och en katt.

Vem är då jag? jo en livlig sprallig och drivande kvinna som gärna bjuder på sig själv. Älskar problemlösning och nya utmaningar, är ofta väldigt spontan och älskar fest o dans. Jag har lätt till skratt, jag har lätt att känna och pratar ofta rätt ut utan filter. Lr ja när jag är Emma ;) när jag har rollen som mamma så är jag väldigt strukturerad och lågaffektiv. Rollen på jobbet likaså då jag just nu jobbar som resursassitent på en skola men oxå i fritidsverksamhet. Har nog ett av de lite längre cv:n då jag fick barn tidigt och jobbat med i stort sett allt man fått. Jag är utbildad undersköterska men har just nu ett break i från den oregelbundna livsstilen inom vården då det inte passar med familjelivet. Jag tycker skönhet från insidan och ut är viktig, försöker leva hälsosamt med LCHF och motion. Gjort en stor viktresa och den utan gastric bypass operation. Kämpade själv ner mej ca 35kg vilket lett till en del oönskade kroppsformer så jag har gjort 3st plastik operationer. Utöver det så älskar jag långa naglar, vita tänder, tatueringar och vackra fransar.

Drömmer om att driva eget gärna med inredning och remaking.

Lever lite som ett ensamt frö utan rötter i hop med familjen jag o sambon byggt upp närmast hjärtat är min blivande make och min minsta lillasyster. Men har många diamanter runtomkring mej <3

Lärt mej att ta bort energitjuvar och brutit en del kontakter men vet ni? när man kommer till en punkt man känner att man måste förändra livet. Och tro mej, den känslan ska man lyssna på. Man kan inte vara alla till lags, man kan inte ge så mycket av sig själv att man blir ärrad för livet... För det kan jag säga att jag är, Maskrosbarn vilket jag berättar mer om när jag känner mej redo.

Från botten till toppen utan förutsättningar har jag klättrat, mot alla odds och alla fördomar har jag byggt, raserat och slagits. Genom eld och vatten har jag vandrat för livet... ja det har inte alltid vart lätt... 29 år och en ryggsäck med mycket innehåll, många ocensurerade blad, alldeles för många hemska minnen och vetskap om en barndom och ett liv man tror är en mardröm... Allt dolt under ytan. Dock vill jag säga att jag har bearbetat ALLT och gått vidare. Vet hur viktigt det är att prata, att vara öppen med sina känslor och min önskan med denna blogg är att vara just det. Jag önskar, tror och hoppas jag kan hjälpa andra.


För det är ett av mina mål i livet...

Stå upp för alla som inte klarar eller orkar det själva




Likes

Comments