Blod är inte alltid tjockare än vatten. Det är något jag lärde mig igår. Som alla vet så är jag gravid och ska ha barn om 3 månader och en ekonomi som inte är den bästa kanske för att kunna köpa nya grejer till de kommande barnet men vi har löst de genom att köpa tillbaka en del från mina syskon som jah sålde till dom när det blev för litet för Tindra. Bilstolen var en sån sak som vi köpte tillbaka av min syster för någon månad sedan då dom behövde pengar och vi behövde bilstolen men sen igår ringer hon upp och begär tillbaka bilstolen, först påstår hon att hennes man lovat bort den till någon annan utan att säga de till henne och sen säger hon att hon själv är gravid så dom behöver den och sen från ingenstans påstår hon att den är krockad och inte borde användas. Jag inser att hon bara snackar skit och pratar med min mamma som övertalar mig att lämna tillbaka den och kräva tillbaka pengarna så de gör jag. Hon börjar dividera om pengarna då, dom har inte pengarna kvar på kontot och vill ge mig kontanter vilket jag inte går mä på utan jag vill ha de insatt på mitt konto via swish eftersom det var på de sättet jah betalade henne på. Då säger hon att hon kommer bryta sig in i mitt förråd och min lägenhet om hon inte får tillbaka de, jag talar då om för henne att det bara är till å komma men att det blir de sista hon gör i så fall. Det leder till att hon fixar fram pengarna och skickar dom innan kl 17 igår kväll och kommer upp och de.


Efter någon timme börjar min mobil att ringa och de är hon. Min dotter har sagt till hennes dotter på dagis att hon (min syster) var dum och konstig mot mig på morgonen. Ska lägga till att Tindra säger likadant till mig om jag svär så inget konstigt med att hon säger att man är dum för hon förknippar det med att man gör något som är fel. Och för henne är det fel att svära, bråka och skrika och gapa och alla dessa sakerna gjorde min syster på morgonen och tindra hörde det då vi var på väg till dagis när de hände. Jag förklarade de för min syster men hon envisades med att jag hade tvingat Tindra att säga så om henne vilket jag aldrig skulle göra. Jag skulle aldrig blanda in barnen i något sånt. Men det som var droppen för mig var att hon sa att min graviditet ville ingen ha, inte ens jag själv och som jag skrivit om innan så funderade jag på en abort tidigt i graviditeten, det var inte för att jag ville utan för att jag kände mig tvungen. Jag tvivlade på om jag hade klarat av två barn och vara ensam, precis som det står i ett av de första inläggen här på bloggen. Hon sa att barnet är oönskat och oälskat och äckligt. Min sambo knarkar och hon ska anmäla oss till soc pga hans missbruk. Bara det visar på att hon inte har mycket koll på någonting. Simon är ren och har varit det i 8 månader när barnet kommer och han utsätter verken mig eller barnen för någon som hellst fara, vilket hon påstår.


Så från och med igår kväll har jag bara två syskon och min dotter har en kusin mindre. Det sistnämnda var dock inte mitt val utan min systers. Så nu har hon inte bara straffat mig för att jag sa ifrån utan även knuffat bort mina barn ur sitt liv men de är hennes val. Jag kommer inte acceptera dåligt beteende längre så är de bara.



XOXO

Likes

Comments

Nu va de ett tag sen igen jag skrev. Har typ inte haft tid, det har liksom hänt mycket. Har haft lite oro för graviditeten då jag känt mindre fosterrörelser ett tag men de visade sig inte vara något. Troligtvis är det min stress som påverkat barnet så måste försöka sluta stressa över minsta lilla sak och bara ta de lugnt. Våran ekonomi har blivit lite bättre trotts att vi inte får hjälp från soc. Det kom in en smärre summa pengar när det behövdes som mest. Jag har spenderat lite tid med mina föräldrar och på lördag blir de lite mer. Då ska vi ta Tindra till leklust på Berga  (hbg) så ska hon få handla lite för egna pengar och jag ska hämta en babybox så de ska bli trevligt. 

XOXO

Likes

Comments

Ja ni läste rätt. Hon är fan tillbaka. Simons kära å mindre underbara ex är tillbaka å vill tydligen börja umgås med Simon, hon vill alltså umgås med killen hon hatar mest i hela världen. Hon har lämnat deras gemensamma barn i rydsgård hos hennes föräldrar och själv flyttat upp till Småland och hälsar mer eller mindre aldrig på sin dotter. Hon har alltså i mina ögon i stort sätt gett upp deras dotter medans simon kämpar för att få tillbaka sitt umgänge med sin dotter.  Jag vet inte hur mycket mer mitt psyke orkar med den bruden. Jag anser att han inte borde träffa henne utan gå vägen via soc istället men ja de är tydligen inte hans åsikt. Ja jag vet inte iaf med tanke på att han inte pratar med mig om de.

XOXO

Likes

Comments

Något jag lärt mig som förälder de senaste 5 åren är att som mamma gör man allt för att skydda sina barn mot allt som kan skada dom. Jag själv växte upp med att man inte visar negativa känslor. Man gråter inte inför sina barn tillexempel. Detta är något som jag brottas med varenda dag. Är min dotter hemma och jag blir ledsen så låser jag hellre in mig på toa och gråter istället för att sitta kvar och låta henne se mig känslosam. Jag har även märkt att jag gör exakt samma sak när jag är ensam hemma. Blir jag ledsen för något så går jag in på toaletten och gråter. För mig är inte detta ett normalt beteende. Det är okej att visa känslor, det är okej att visa sig sårbar men när de väl händer för mig så är de inte fullt lika enkelt. Jag visar inte mina känslor ens för mig själv, hur konstigt låter inte de? jag tillåter inte mig själv att se mitt eget mående. Jag tror att det är därför jag håller så mycket inom mig tills den dagen då allt brister och jag blir förbannad för minsta lilla sak istället. När det väl kommer till den punkten så finns det ingen spärr för mig, allt kommer på en gång och jag har ingen större kontroll över mina handlingar. Jag bryr mig i de läget inte om något, bryr mig inte om ifall jag sårar någon annans känslor eller om jag skadar mig själv eller någon annan. Tack å lov så har detta aldrig hänt när min dotter varit hemma, jag har aldrig tappat kontrollen på de sättet när jah haft henne och jag hoppas att de aldrig händer heller. Men nu när jag är gravid med barn nummer 2 och inser att det är mindre än 4 månader kvar tills bf så kommer även alla gamla rädslor tillbaka och med dom i mitt huvud och ingen kunskap om hur jag ska få ut dom så kommer den dagen närmre och närmre, jag känner för varje dag som går att jag blir mer och mer irriterad på småsaker, jag tar åt mig av saker jag inte borde ta åt mig av och jag vet att det snart brister och jag kan inte på något sätt stoppa det från att hända.

Om någon har tips å råd på vad jag kan göra så snälla hör av er.

XOXO

Likes

Comments

Så nu har jag haft paus här ifrån ett tag. Det har varit mycket upp å ner i både mig själv och i min och Simons relation som har gjort att jag verken velat eller haft ork att lägga energi på bloggen. Jag vet inte när jag skrev av mig sist men misstänker det var innan jul eller kanske rent av på självaste julafton. Ja jag vet inte som sagt.

Strax efter morfars begravning gick jag in i en svart dimma kändes de som. Jag ville bara försvinna, ville inte att någon skulle se mig må dåligt och den känslan har väl inte riktigt släppt ännu. Jag tänker inte klart, jag fungerar inte som jag gjort tidigare och ännu värre är att jag ständigt är irriterad och förbannad på småsaker men måste lägga på ett leende när min omgivning tittar på.

Min relation med Simon blir inte bättre av att jag mår såhär och inte pratar med honom om de. Men vill jag prata med honom? kommer han att förstå? eller kommer han bara säga att jag måste prata med någon? Ja jag vet inte, jag pratar redan med övc men börjar tappa min tillit till dom då de känns som dom eller hon jag pratar med försöker ändra på mig istället för att försöka hjälpa mig. Jag har mått såhär till å från hela mitt liv, terapeuter har länge pratat om diagnoser å skit men aldrig varit villiga att hjälpa mig med en utredning. Jag vet att jag har ADD trotts att ingen gjort en utredning.
Ja jag vet inte längre. Övc kommer jag nog sluta gå till och Simon är inte ett alternativ så länge han inte kan lyssna på de jag säger och hjälpa mig att bli starkare. Har tex tagit upp med honom att jag inte gillar att han har kontakt med en massa ex eller plötsligt börjar snacka med folk han inte känner bara för att dom börjar skriva, jag fattar inte vinken med de liksom. Ibland undrar jag om de inte hade varit bättre om vi hade gått skilda vägar så han kunde få "leka" vidare å kanske slippa förpliktelser, känns inte riktigt som att han vill ha ansvaret med att ha sambo å barn liksom.

Ja nä nu ska jag sova å se om de känns bättre imorgon. Kanske att jag börjar blogga igen på allvar men vi får se. det kanske dröjer innan jag kommer igång ordentligt igen.

XOXO så länge

Likes

Comments

Jag läste precis en "artikel" i HD om sanningen att vara gravid. Förväntningarna man har som ung och hur verkligheten ser ut.
det som tjejen skrev om var ingen överraskning för mig som väntar mitt andra barn. Jag vet att en graviditet är den finaste anledningen att må skit och att man ständigt känner sig som en strandad val när man ska röra sig men det är inte den bilden som media visar. Media visar en förskönad bild. Precis som med allt annat. Visst en graviditet kan vara jävligt lätt och nice om du har tur men för många kvinnor är det ett helvete med som jag tidigare beskrivit illamående, huvudvärk osv osv (läs tidigare inlägg). Jag länkar artikeln nedan så kan ni läsa själva.

http://www.hd.se/2016-12-19/jag-skulle-jobba-tills-vattnet-gick-vara-snygg-perfekt-och-ha-sex-i-tid-och-otid

XOXO

Likes

Comments

Ja titeln talar egentligen för sig själv. Igår åkte Simon till Arlöv/Malmö och saknaden efter honom är enorm och oron för att han ska tabba sig är ännu större. Jag ligger här hemma sjuk, detta ger min hjärna enormt mycket tid att tänka och mina hjärnspöken har vaknat till liv igen. Jag sover inte på nätterna när han inte är hemma, jag gråter konstant för jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag fungerar liksom inte. Jag är rastlös men orkar inte göra något, jag är trött men kan inte sova, jag vet jag måste äta men får inte behålla någon mat, jag måste ha en massa ljud runt mig men huvudvärken gör att jag måste ha så tyst som möjligt. Det känns verkligen inte som hemma att vara här i lägenheten ensam. Jag kräver inte att vi ska spendera varenda vaken sekund tillsammans, det är inte det jag menar, jag menar mer att även om han nu är iväg så kan han väl ägna mig några minuter av sin dag för å höra hur de är mä mig å inte bara skicka å fråga efter pengar. Pengar vi dessutom inte har.

Jag fick frågan idag om jag är lycklig med min graviditet. Å jag skäms av hela min själ när jag svarar att nä jag är inte lycklig i min graviditet, iaf inte just nu. Jag har från dag ett haft komplikationer, mått skit osv, jag kan liksom inte njuta av graviditeten som jag vill.
Detta kan kanske låta konstigt nu men jag är avundsjuk på alla er som inte är gravida. Jag är avundsjuk på Simon som faktiskt har ett liv medan jag i stort sett är inlåst. Jag kan inte gå ut å roa mig på de sättet, hur fan skulle de se ut?! Jag vet själv vad man tänker när man ser en gravid tjej på krogen, även om hon inte dricker alkohol så har man ändå dom där fördomsfulla tankarna om att hon inte bryr sig om barnet hon bär på, tro mig, jag har själv varit en av dom tjejerna som tänkt på de viset och kanske väljer medvetet att inte ut å roa mig oxå, även om mina vänner hade bjudit med mig ut så hade jag nog tackat nej av just anledningen att jag är gravid men de hade varit Nice å bli medbjuden iaf. Jag hade inte många vänner innan jag blev gravid men dom jag hade trodde jag inte skulle distansera sig på de sättet dom gjort. Ena dagen var dom Sååååååå otroligt glada att jag väntade barn å nästa dag pratar dom knappt med mig längre. Jag försöker räcka ut handen å starta konversationer men får bara korta svar tillbaka, är det så ens värt min tid?!
Ja de är som sagt mycket som snurrar i mitt huvud nu när jag är ensam hemma såhär länge. Nu ska jag lägga mig, inte för att jag lär kunna somna men ändå.

XOXO

Likes

Comments

Har du någonsin känt dig ersättlig? Har du någonsin känt att du inte duger?

Ja jag kan väl säga att det är så jag känt mig den senaste tiden. Ni som har mig på fb har sett en del uppdateringar, uppdateringar om frågor på varför man lägger till folk enbart för att dom skickar en förfrågan trotts att man inte ens vet vem personen är. Dagen efter att jag la upp den statusen så frågade S mig vad jag menade å jag bara svarade med en motfråga " vadå känner du dig träffad?" och jag får bara ett nej till svar. Han borde känna sig träffad. Kvällen innan hade han blivit vän med en brud som hette Melinda Lundgren. Hon ser seriöst ut som en mörkare barbiedocka. Frågade han hur han kände henne vilket han inte gjorde, varför han då la till henne å fick då inget svar. Nu inatt vaknade jag av min hosta tror jag och får då veta att han pratat med sitt ex. Han påstår sig hata henne å inte bry sig, men varför då prata med henne liksom?!

XOXO

Likes

Comments

Nä idag blir det ingen begravning för min del. har börjat kräkas och har fått lite feber så för mig blir det ingen begravning tyvärr. Får göra något fint för morfar här hemma istället idag.

XOXO

Likes

Comments

Ja de är så min morgondag ser ut. Tindra fick ögoninflammation förra veckan å i söndags vaknade jag med de å de har fortfarande inte lagt sig helt. Imorgon är de dax att begrava min morfar. Så om jah inte skriver något imorgon så är det därför.

XOXO

Likes

Comments